Om brottsförebyggande arbete med barn och unga

Socialtjänstens arbete ska utgå från barn och ungas behov av skydd och stöd. Myndigheter inom rättsväsendet, som polis, åklagare och domstolar ska markera att samhället tar avstånd från brottet.

Socialstyrelsen ger stöd till socialtjänsten på flera sätt, allt ifrån samverkansmodeller i brottsförebyggande arbete till kunskapsstöd och handböcker för den sociala barn- och ungdomsvården.

Tidiga insatser är viktigt

Det finns ingen enskild förklaring till varför vissa barn och unga utvecklar normbrytande beteende eller börjar begå brott. Men vi vet från forskning vilka riskfaktorer som kan påverka barns utveckling negativt och öka risken för kriminalitet.

Barn och unga som bryter mot normer, regler eller lagar behöver uppmärksammas och få stöd så tidigt som möjligt för att bryta utvecklingen innan problemen vuxit sig stora.

I många fall är samverkan med andra aktörer, som polis, skola, hälso- och sjukvården och civilsamhället avgörande för att nå resultat. De mindre, men samordnade, insatserna som erbjuds tidigt vid en ogynnsam utveckling, kan resultera i att större och mer kostsamma insatser helt kan undvikas.

Tidiga och samordnade insatser (TSI) – Kunskapsguiden 

Samverkan i brottsförebyggande syfte

Barn och unga med många riskfaktorer har ofta behov av intensiva och omfattande insatser. Därför är det viktigt att samverkan fungerar.

Socialtjänsten, skolan och polisen behöver ofta samverka med varandra för att förebygga och förhindra att barn och unga begår brott. Att dela information ökar möjligheten att ge barnet rätt stöd.

Exempel på individinriktad brottsförebyggande samverkan, där myndigheter, organisationer och föreningar samordnar sina åtgärder kring en individ är sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF).

• SSPF utvecklades för att upptäcka ungdomar i risk att begå brott eller med en begynnande kriminalitet. Här samverkar skola, socialtjänst, polis och fritidssektor.
  
  
• SIG utvecklades för att stötta unga med hög risk för att begå brott att lämna en kriminell livsstil. Här samverkar i grunden socialtjänst, polis och skola.

Samverkan mellan socialtjänst, polis, skola, hälso- och sjukvård, fritid och civilsamhälle behöver stärkas på många håll, och samverkansformerna behöver i större utsträckning leda till att barn och unga får tillgång till vetenskapligt utvärderade insatser för att vända en negativ utveckling.

Läs mer: 

• Möjlighet att lämna uppgifter till polisen i det brottsförebyggande arbetet – Kunskapsguiden
• SIG och SSPF –  Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

Insatser till barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende

Det finns mycket forskning om behandling för barn med normbrytande beteende och risk att återfalla i brott. Insatser som baseras på KBT och social inlärningsteori har bäst förutsättningar att vända en negativ utveckling.

Socialtjänstens insatser mot normbrytande beteende behöver fokusera på riskfaktorer med målet att utveckla färdigheter och tanke- och beteendemönster hos barn och föräldrar samt att skapa en stödjande struktur runt barnet.

Läs mer: 

• Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende – Kunskapsguiden
• Rekommendationer om insatser till barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende – Kunskapsguiden

Förebyggande arbete sker på tre nivåer

Samhällets förebyggande arbete brukar förklaras på tre nivåer; det som erbjuds eller når ut till alla barn och unga (universellt), inriktat på vissa barn, områden eller grupper med större risk (selektivt) och inriktat på barn som behöver stöd (indikerat).

Oavsett nivå behöver det brottsförebyggande arbetet ofta ske i samverkan mellan flera aktörer, till exempel skolan, polisen och socialtjänsten.