Vilka aktörer omfattas och vad gäller för de olika aktörerna?
1. Vilka aktörer omfattas?
Det är myndigheter som omfattas av 10 kap. 15 a § OSL. Enskilda aktörer omfattas inte av bestämmelsen.
Det innebär att olika myndigheter, som till exempel socialtjänsten, verksamheter enligt LSS, kommunala skolor, polisen och Försäkringskassan, kan dela information om en persons personliga eller ekonomiska förhållanden med varandra, för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslighet, felaktiga utbetalningar eller andra former av fusk och överträdelser.
Information i vissa verksamheter är dock undantagen från bestämmelsen. Det gäller till exempel uppgifter till skydd för enskilda inom kommunal familjerådgivning (26 kap. 3 § OSL) och inom hälso-och sjukvården och annan medicinsk verksamhet (25 kap. 1 § OSL).
2. Vad gäller för socialtjänsten?
Socialnämnden omfattas av 10 kap. 15 a § OSL. Det innebär att socialtjänsten i en kommun kan lämna uppgifter som omfattas av socialtjänstsekretessen i 26 kap. 1 § OSL till andra kommunala verksamheter och andra myndigheter. Socialnämnden kan även få information från andra kommunala verksamheter och andra myndigheter med stöd av 10 kap. 15 a § OSL.
Uppgifter som omfattas av familjerådgivningssekretess (26 kap. 3 § OSL) och vissa uppgifter inom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (26 kap. 1 a första stycket OSL) får aldrig lämnas ut.
Läs vidare i fråga 8 om vilken information som socialtjänsten kan dela.
3. Vad gäller för kommunala verksamheter enligt LSS?
Kommunala verksamheter enligt LSS omfattas av 10 kap. 15 a § OSL, eftersom sådana verksamheter jämställs med socialtjänst i OSL.
Det innebär att kommunala verksamheter enligt LSS kan lämna ut information, men även få information från andra kommunala verksamheter och andra myndigheter med stöd av 10 kap. 15 a § OSL.
4. Vad gäller för enskilda verksamheter enligt SoL och LSS?
Enskilda verksamheter enligt SoL och LSS omfattas inte av 10 kap. 15 a § OSL. Med enskilda verksamheter avses till exempel verksamheter som driver HVB eller bostäder med särskild service eller andra former av utförarverksamheter.
För enskilda verksamheter enligt SoL och LSS gäller inte reglerna i offentlighets- och sekretesslagen. Enskilda verksamheter omfattas i stället av tystnadsplikt. Det innebär att personal inom dessa verksamheter inte obehörigen får röja vad de har fått veta om enskildas personliga förhållanden. Vid en tolkning av vad som är ett obehörigt röjande kan de få viss vägledning genom bestämmelserna i OSL, inklusive de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap.
5. Vad gäller för fältverksamheter?
Fältverksamheter i en kommun omfattas av 10 kap. 15 a § OSL. Det gäller oavsett om de är organiserade under en socialnämnd eller under en annan nämnd i kommunen.
Det innebär att fältverksamheter i en kommun kan lämna ut information, men även få information från andra kommunala verksamheter och myndigheter med stöd 10 kap. 15 a § OSL.
6. Vad gäller för kommunal familjerådgivning?
Uppgifter som omfattas av familjerådgivningssekretess (26 kap. 3 § OSL) omfattas inte av 10 kap. 15 a § OSL och får inte lämnas ut
7. Vad gäller för hälso-och sjukvården?
Uppgifter inom hälso- och sjukvården och annan medicinsk verksamhet som omfattas av sekretess enligt 25 kap. 1 § OSL omfattas inte av 10 kap. 15 a § OSL och får inte lämnas ut.
Vilken information kan socialtjänsten dela?
8. Vilken information kan socialtjänsten dela?
Socialtjänsten i en kommun kan dela information om enskildas personliga förhållanden enligt 10 kap. 15 a § OSL. Det är alltså möjligt att lämna uppgifter som omfattas av socialtjänstsekretess, om det behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslighet, felaktiga utbetalningar eller andra former av fusk och överträdelser.
Socialtjänsten kan dela sekretessbelagda uppgifter i handlingar men även andra uppgifter, till exempel sådana uppgifter som endast finns i en tjänstemans medvetande.
Innan en uppgift lämnas ut ska en prövning göras av om det finns övervägande skäl som talar emot ett utlämnande. En sådan intresseavvägning kan leda till att uppgifter inte får lämnas ut.
Det finns viss information som aldrig kan lämnas ut enligt 10 kap. 15 a § OSL. Det gäller till exempel uppgifter som omfattas av familjerådgivningssekretess (26 kap. 3 § OSL) och vissa uppgifter inom sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (26 kap. 1 a första stycket OSL).
9. Kan socialtjänsten dela information som de fått från hälso-och sjukvården?
Ja, om inte en intresseavvägning leder till att uppgifter inte får lämnas ut. Socialtjänsten i en kommun kan dela information som de har fått från hälso- och sjukvården, eftersom sådan information inte omfattas av hälso-och sjukvårdssekretess hos socialtjänsten.
Sekretess gäller dock inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden (25 kap. 1 § OSL).
10. Kan socialtjänsten dela information som omfattas av förundersökningssekretess?
Nej, socialtjänsten i en kommun kan inte lämna vidare information som de har fått och som omfattas av förundersökningssekretess. Socialtjänsten kan därför behöva ha en dialog med polisen för att stämma av vad som omfattas av förundersökningssekretess.
Vilka kan socialtjänsten dela information med?
11. Kan socialtjänstens olika verksamheter inom en socialnämnd dela information med varandra?
Ja, om det finns en sekretessgräns mellan olika verksamheter inom en socialnämnd kan dessa verksamheter ändå dela information enligt 10 kap. 15 a § OSL. Det innebär till exempel att en verksamhet som arbetar med myndighetsutövning och en utförarverksamhet kan dela information.
En förutsättning är att informationen behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslighet, felaktiga utbetalningar eller andra former av fusk och överträdelser. En intresseavvägning kan leda till att uppgifter inte får lämnas ut.
12. Kan socialtjänsten dela information med en verksamhet som är organiserad under en annan nämnd i kommunen?
Ja, socialtjänsten kan dela information med en verksamhet som lyder under en annan nämnd i kommunen enligt 10 kap. 15 a § OSL.
En förutsättning är att informationen behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslighet, felaktiga utbetalningar eller andra former av fusk och överträdelser. En intresseavvägning kan leda till att uppgifter inte får lämnas ut.
13. Kan socialtjänsten och enskilda verksamheter enligt SoL och LSS dela information med varandra?
Nej, socialtjänsten i en kommun kan inte dela information med enskilda verksamheter enligt 10 kap. 15 a § OSL. Det innebär att socialtjänsten inte kan dela information med enskilda verksamheter som driver till exempel HVB och bostäder med särskild service eller andra former av utförarverksamheter enligt 10 kap. 15 a § OSL.
14. Kan socialtjänsten i en kommun dela information med en socialtjänst i en annan kommun?
Ja, socialtjänsten i en kommun kan dela information med en socialtjänst i en annan kommun enligt 10 kap. 15 a § OSL.
En förutsättning är att informationen behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslighet, felaktiga utbetalningar eller andra former av fusk och överträdelser. En intresseavvägning kan leda till att uppgifter inte får lämnas ut.
15. Kan socialtjänsten dela information med olika civilsamhällesaktörer?
Nej, socialtjänsten i en kommun kan inte dela information med olika civilsamhällesaktörer enligt 10 kap. 15 a § OSL.
16. Kan socialtjänsten dela information med hälso- och sjukvården?
Ja, socialtjänsten i en kommun kan dela information med myndigheter inom hälso-och sjukvården, det vill säga enbart offentliga vårdgivare, enligt 10 kap. 15 a § OSL.
En förutsättning är att informationen behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslighet, felaktiga utbetalningar eller andra former av fusk och överträdelser. En intresseavvägning kan leda till att uppgifter inte får lämnas ut.
Socialtjänsten kan inte lämna ut information till privata vårdgivare enligt 10 kap. 15 a § OSL.
17. Kan socialtjänsten dela information med skolan?
Ja, socialtjänsten i en kommun kan dela information med kommunala skolor enligt 10 kap. 15 a § OSL.
En förutsättning är att informationen behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslighet, felaktiga utbetalningar eller andra former av fusk och överträdelser. En intresseavvägning kan leda till att uppgifter inte får lämnas ut.
Socialtjänsten kan inte dela information med fristående skolor enligt 10 kap. 15 a § OSL. Det beror på att 10 kap. 15 a § OSL endast gäller skolor med offentliga huvudmän, det vill säga kommuner, regioner eller staten.
Riksdagen har dock beslutat om ny lagstiftning som innebär att offentlighetsprincipen ska införas för fristående förskolor, fristående skolor och fristående fritidshem. Sådana huvudmän ska då jämställas med myndigheter vid tillämpning av offentlighets- och sekretesslagen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
18. Kan socialtjänsten dela information med polisen?
Ja, socialtjänsten i en kommun kan dela information med polisen enligt 10 kap. 15 a § OSL.
En förutsättning är att informationen behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslighet, felaktiga utbetalningar eller andra former av fusk och överträdelser. En intresseavvägning kan leda till att uppgifter inte får lämnas ut.
19. Kan socialtjänsten dela information med Kriminalvården?
Ja, socialtjänsten i en kommun kan dela information med Kriminalvården enligt 10 kap. 15 a § OSL.
En förutsättning är att informationen behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brottslighet, felaktiga utbetalningar eller andra former av fusk och överträdelser. En intresseavvägning kan leda till att uppgifter inte får lämnas ut.
Handläggning och dokumentation
20. Behöver en begäran om att få information göras på något särskilt sätt?
En begäran behöver inte se ut på något särskilt sätt. Den som vill ha information kan begära att få den muntligt eller skriftligt. Se exempelvis JO:s beslut 2024-02-12 i dnr 1274–2023 och JO:s beslut 2026-02-24 i dnr 7154–2025.
Det innebär att en annan myndighet skriftligen kan begära att få viss information, eller att de ringer och frågar efter information. Men det kan också innebära att man kan få frågor om en person under ett möte, till exempel i någon form av samverkansmöte där olika myndighetspersoner deltar.
21. Hur kan informationen lämnas ut?
Uppgifter kan lämnas ut både muntligt och skriftligt enligt 10 kap. 15 a § OSL.
Uppgifterna behöver inte finnas dokumenterade. Även sekretessbelagda uppgifter som endast finns i en tjänstemans medvetande kan också lämnas ut.
Om det inte från början framkommer hur frågeställaren önskar få informationen kan man behöva ha en dialog om hur uppgifterna kan lämnas ut.
22. Hur snabbt behöver man lämna ut information?
Utgångspunkten är att man behöver göra en skyndsam prövning av om man kan lämna ut uppgifter. Det finns inte någon exakt tidsgräns utan hur skyndsamt man ska svara beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Se JO beslut 2026-02-24, dnr 7154-2025 och JO 2022/23 s. 236, dnr 9586-2020. En faktor som kan påverka är till exempel om frågeställaren behöver uppgifterna på grund av brådskande omständigheter.
Eftersom man behöver göra en intresseavvägning innan man kan bedöma om uppgifter kan lämnas ut, så är det inte säkert att man direkt kan svara på en begäran om information.
För att underlätta hanteringen kan man ha en dialog med den myndighet som begär ut information för att höra hur snabbt informationen behövs. Se JO beslut 2026-02-24, dnr 7154-2025 och JO 2022/23 s. 236, dnr 9586-2020.
23. Vilka regler om dokumentation finns?
Det finns inte några särskilda regler om dokumentation som ska användas vid ett utlämnande enligt 10 kap. 15 a § OSL. Samma regler gäller som när uppgifter lämnas ut enligt andra sekretessbrytande bestämmelser.
Bestämmelser om dokumentation i ärenden som rör enskilda finns bland annat i socialtjänstlagen och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS.
24. Behöver man dokumentera att uppgifter har lämnats ut eller inte lämnats ut?
Ett utlämnande kan behöva dokumenteras i det allmänna diariet eller i personakten, det beror på.
Bestämmelser om dokumentation i ärenden som rör enskilda finns bland annat i socialtjänstlagen och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS.
Av 14 kap. 3 § socialtjänstlagen framgår att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras, om inte annat följer av 4 eller 5 §. Beslut och åtgärder i ärendet ska dokumenteras. Även faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras. Det innebär att socialtjänsten kan behöva dokumentera ett utlämnande i en personakt.
Om informationen inte ska dokumenteras i en personakt, så registreras det på det sätt som man i kommunen har bestämt att man dokumenterar uppgifter och hur man registrerar handlingar utifrån bestämmelser i 5 kap. 1 och 2 §§ OSL, till exempel i ett allmänt diarium.
25. Behöver man dokumentera när man har fått information om en person?
Information som man har fått kan behöva dokumenteras i det allmänna diariet eller i personakten, det beror på.
Bestämmelser om dokumentation i ärenden som rör enskilda finns bland annat i socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS.
Av 14 kap. 3 § socialtjänstlagen framgår att handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av insatser ska dokumenteras, om inte annat följer av 4 eller 5 §. Beslut och åtgärder i ärendet ska dokumenteras. Även faktiska omständigheter och händelser av betydelse ska dokumenteras. Det innebär att socialtjänsten kan behöva dokumentera information som har kommit in i en personakt.
Om informationen inte ska dokumenteras i en personakt, så registreras det på det sätt som man i kommunen har bestämt att man dokumenterar uppgifter och hur man registrerar handlingar utifrån bestämmelser i 5 kap. 1 och 2 §§ OSL, till exempel i ett allmänt diarium.
Om socialtjänsten får information om något som skulle kunna leda till en åtgärd av socialnämnden, ska nämnden genast inleda en utredning.
26. Kan en myndighet överklaga att socialtjänsten inte lämnar ut information?
En myndighet får överklaga socialnämndens beslut att avslå begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning.
Frågor om brottslighet
27. Behöver brottet ha en viss straffskala för att man ska kunna dela information?
Nej, information kan lämnas för en utredning av brott oavsett vilken straffskala brottet har. Det krävs alltså inte att brottet har en viss allvarlighetsgrad. Även information om mindre allvarlig brottslighet, så som till exempel brottslighet med endast böter i straffskalan, kan delas så länge övriga förutsättningar är uppfyllda.
28. Vad gäller om informationen behövs för att utreda ett brott?
Information kan delas enligt 10 kap. 15 a § OSL för att utreda ett brott.
Information kan ibland även delas enligt andra sekretessbrytande bestämmelser, till exempel vid misstankar om vissa brott mot barn (10 kap. 21–22 §§ OSL), viss terroristbrottslighet (10 kap. 22 a § OSL) och brott med minst sex månaders fängelse i straffskalan (10 kap. 23 § OSL). Lämnas information enligt dessa bestämmelsers behöver man inte göra en intresseavvägning likt den i 10 kap. 15 a § OSL.
29. Vad gäller om begäran om information avser att förhindra att ett brott begås?
Information kan delas enligt 10 kap. 15 a § OSL för att förhindra brott.
Information om vissa försök och förberedelser till brott kan även delas enligt andra sekretessbrytande bestämmelser, t.ex. när det gäller vissa brott mot barn (10 kap. 21–22 §§ OSL), viss terroristbrottslighet (10 kap. 22 a § OSL) och brott med minst sex månaders fängelse i straffskalan (10 kap. 23 § OSL). Lämnas information enligt dessa bestämmelsers behöver man inte göra en intresseavvägning likt den i 10 kap. 15 a § OSL.
I vissa särskilda situationer kan det vara straffritt att lämna sekretessbelagda uppgifter enligt bestämmelser om nöd och nödvärn i brottsbalken (24 kap. 1 och 4 §§ BrB) trots att en sekretessbrytande bestämmelse inte har använts. Det skulle då kunna handla om att lämna uppgifter i syfte att avvärja ett brott där det finns fara för någons liv eller hälsa.