Att hälsa på barnet först, även om en förälder är med kan bli en viktig första insats till att skapa förtroende. Du kan också uppmärksamma vad barnet lägger märke till i rummet och dela dess intresse. För att få en naturlig ingång i samtalet kan du börja med att prata om praktiska saker som till exempel var barnet kan hänga sina kläder, var toaletten är och var de kan sitta. Barnet får då en möjlighet att iaktta och bekanta sig med samtalsledaren. Det är bra om du har planerat för hur du ska presentera dig själv och din roll.
Du behöver vara lyhörd för hur delaktig barnet vill vara. Inledningsvis kan det vara läge att låta barnet vara i fred, och istället rikta sig till föräldern. Många barn trivs bättre med att sitta intill och lyssna, än vara en aktiv del av samtalet – i synnerhet i början av samtalet.
Samtalets grundprinciper
Forskning har visat att om man i ett tidigt skede av samtalet beskriver vissa grundregler för samtalet, vilka rättigheter barnet har och vad barnet kan göra leder det till att hen berättar mer. Förslag på hur grundreglerna kan förklaras för barnet:
- Det finns inte rätt eller fel svar på mina frågor. Jag ställer frågorna för att höra hur just du tänker och för att höra om just dina erfarenheter. Det är du som är experten.
- Om jag säger något som du inte förstår – säg då till så får jag förklara bättre.
- Om jag ställer en fråga som du inte kan svara på, så ska du inte försöka gissa. Du kan istället säga ”jag vet inte”.
- Om jag ställer en fråga som du inte vill svara på, så behöver du inte det. Du kan istället säga ”det vill jag inte prata om”.
- Om jag säger något som är fel, så är det viktigt att du rättar mig. Du kan säga ”Nej, det där stämmer inte”, och så kan du förklara hur det istället är.
Flera av de här grundprinciperna gäller lika mycket för den vuxna professionella i samtalet. En sådan omvänd grundprincip kanske är extra viktig att formulera för barnet:
"Om jag inte förstår vad du menar, så kommer jag att be dig att förklara igen eller berätta mer."
Barnets rätt till delaktighet
För att barnet ska kunna vara delaktigt behöver barnet få information om sina rättigheter. Barnet ska informeras om sin rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör det. Barnet behöver också förstå syftet med delaktigheten och hur barnet kan vara delaktigt. Barnet behöver få veta att det bestämmer själv hur mycket delaktig det vill vara. Delaktigheten är ett val för barnet, inte ett tvång.
Inledande småprat
Många barn och ungdomar har betonat vikten av inte gå rakt på huvudtemat för samtalet, utan istället börja med lite mer lättsamt prat, som exempelvis kan handla om en fritidssysselsättning som barnet har eller om vad barnet har gjort under dagen.
Använd gärna samma grundläggande samtalsteknik här som under resten av samtalet, exempelvis genom att i huvudsak använda öppna frågor. Det hjälper barnet redan från början att förstå hur samtalet är tänkt att fungera. Tänk på att för barn som är i stort behov av struktur, exempelvis barn med autism, kan småprat vara både krävande och förvirrande. Då kan det vara bättre att undvika småprat.
Beskriv ramen och syftet med samtalet
Ramen för samtalet behöver klargöras tidigt, du behöver förklara din roll, vad det här samtalet har för relation till övriga vuxna och övriga samtal. En viktig del är att berätta hur länge samtalet kommer att vara. Berätta om du redan nu vet att du kommer ha flera samtal med barnet. Du behöver prata om de förväntningar som finns på samtalet, både vad du som professionell vuxen har för idé om vad samtalet eller besöket ska handla om och vad barnet har för behov, farhågor eller förväntningar. Inte minst behöver barnet få reflektera kring syftet.
Om en förälder deltar i samtalet, så behöver man förklara hur det ska läggas upp till exempel om man ska inleda tillsammans, därefter enbart samtala med barnet, och slutligen alla tillsammans igen.
Informera om sekretess och tystnadsplikt
I många fall kan det vara lämpligt att berätta om sekretess och tystnadsplikt i inledningen av en kontakt. Informationen om sekretess och tystnadsplikt behöver vara kortfattad och samtidigt mycket tydlig. Allra viktigast är förstås att man inte lovar barnet sådant som man inte säkert kan hålla. Om det inte har gjorts inledningsvis är det viktigt att ge informationen när man märker att barnet riskerar berätta om sådant som behöver lämnas vidare.
På flera håll i litteraturen och även direkt från ungdomar beskrivs vikten av att barnet informeras om bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt. Ungdomar kan beskriva en enorm besvikelse när de har uppfattat att den personal de har mött har haft tystnadsplikt, och ändå har berättat för föräldrarna.
Bestämmelserna kring sekretess och tystnadsplikt innebär en balansgång för den som möter och har samtal med barn inom vård och omsorg. Å ena sidan vill personalen skapa ett förtroende så att barnet känner sig tryggt med att det som hen berättar inte sprids vidare. Å andra sidan måste personalen vara tydlig med vilket ansvar man har att i vissa fall lämna information vidare till vårdnadshavare eller socialtjänsten.
När information måste lämnas vidare
När du berättar för barnet att du behöver lämna informationen vidare behöver du förklara anledningen ordentligt. Barnet behöver få möjlighet att diskutera och reflektera kring det som händer. Barnet kan också ha tankar om hur informationen ska föras vidare, till exempel om ni ska berätta för föräldrarna tillsammans.
Det är viktigt att motivera barnet att samtycka till att informationen lämnas vidare. Ibland går inte detta, men det är ändå viktigt att berätta för barnet om hur och när föräldrarna kommer att få veta eller när en anmälan till socialtjänsten kommer att göras.
Att samtala med barn – kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-och sjukvården samt tandvården
Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Socialstyrelsens kunskapsstöd Att samtala med barn ger en generell och grundläggande bas, till stöd för professionella i att samtala med barn. Kunskapsstödet riktar sig till alla som har samtal med barn inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård. Med barn avses alla under 18 år.
- Att samtala med barn – kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-och sjukvården och tandvården
- Powerpoint-presentation för arbetsledare till Att samtala med barn
- Infoblad Att samtala med barn
- Att samtala med barn – om sexuella övergrepp och människohandel
Vill du beställa materialet istället för att ladda ner? Sök på Att samtala med barn i Socialstyrelsens publikationssök
Podd om samtal med barn
Hur kan man samtala med barn och varför är det viktigt att barn är delaktiga i samtalet? Här ges tips på olika sätt att bemöta barn, baserat på deras ålder och upplevelser och hur man kan förbereda samtalet med barnet för att hjälpa barnet att komma till tals. Lyssna på Socialstyrelsens podd På djupet.
Material för barns delaktighet
Hos Allmänna Barnhuset finns flera publikationer till stöd för samtal med barn och för att tillgodose deras behov och rättigheter: