Vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma om personliga angelägenheter som rör deras barn under 18 år, till exempel om hälso- och sjukvård.
I takt med att barnet blir äldre och mognare behöver vårdnadshavare ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.
Elevens rätt till sekretess
I vilken utsträckning sekretessen till skydd för en underårig gäller i förhållande till en vårdnadshavare och vilka möjligheter en underårig har att ensam eller tillsammans med sin vårdnadshavare förfoga över sekretessen, regleras i offentlighets- och sekretesslagen.
Enligt bestämmelsen gäller sekretess till skydd för en underårig inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning vårdnadshavaren enligt föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Sekretess gäller dock mot vårdnadshavaren om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.
För att sekretess ska gälla gentemot vårdnadshavare är det inte tillräckligt att barnet tycker att det är obehagligt att uppgifter röjs, utan ”betydande men” handlar om att barnet kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas ut till vårdnadshavaren. Det borde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende.
Skolans personal behöver i det enskilda fallet bedöma om det föreligger sekretess i förhållande till barnets vårdnadshavare eller inte. I bedömningen bör elevens ålder, mognad och problemets art kunna vägas in.
Sekretesskyddet kan alltså i enskilda fall väga tyngre än skollagens krav på att informera föräldrar och vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling och utveckling i övrigt.
När det krävs sekretessprövning
En förälder som inte har vårdnaden om sitt barn har samma ställning som vilken utomstående som helst. Det betyder att man alltid måste göra en sekretessprövning innan man lämnar ut uppgifter om eleven eller dess skolgång till denne.
Information om skillnaden mellan förälder och vårdnadshavare finns på sidan Samarbete med vårdnadshavare.
En myndig elev har inte längre några vårdnadshavare. Skolan behöver inte informera elevens tidigare vårdnadshavare om den myndiga elevens skolgång. Om de tidigare vårdnadshavarna till en myndig elev vill ta del av uppgifter om eleven gäller samma regler för att lämna ut uppgifterna som för en begäran från vilken utomstående som helst.
Lagar som styr sekretess och tystnadsplikt
För offentliga verksamheter gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
För enskilda verksamheter finns regler om tystnadsplikt i skollagen (2010:800) och i patientsäkerhetslagen (2010:659).
Sekretessen för elevhälsans psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser regleras i 23:e kapitlet, andra paragrafen, i offentlighets- och sekretesslagen. Där regleras också sekretessen för bland annat skolans elevstödjande verksamhet.
Sekretessen för elevhälsans medicinska insats regleras i 25:e kapitlet i offentlighets- och sekretesslagen.
I fristående skolor regleras tystnadsplikten för de psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna av elevhälsan samt skolans övriga verksamhet i 29:e kapitlet, 14:e paragrafen, i skollagen.
Tystnadsplikten för elevhälsans medicinska del regleras i sjätte kapitlet i patientsäkerhetslagen.