Det finns olika sätt att mäta och definiera ekonomisk utsatthet. Inte bara ekonomiska aspekter kan behöva vägas in för att få en helhetsbild av vad det innebär att leva som barn i ett hushåll med ekonomiskt bistånd under en längre period. Det kan handla om inkomstskillnader eller andra former av ojämlikhet. Det kan även handla om hur och var man bor när man växer upp.
Att växa upp i ekonomisk utsatthet
Jämlikhet och jämlika villkor betyder att alla barn och unga har samma möjligheter att utvecklas, lära sig, vara vid god hälsa och uppnå sin fulla potential. Ojämlika villkor definieras av att vissa grupper av barn och unga har sämre chanser än andra till utveckling, lärande och välmående.
Att växa upp i ekonomisk utsatthet kan ha en negativ påverkan på ett barns livsvillkor. Det kan påverka flera områden i livet, både under uppväxten och på längre sikt, till exempel ökad risk för ohälsa, sämre skolresultat, missbruk och kriminalitet, arbetslöshet och biståndsbehov.
När barn lever under villkor som på ett tydligt sätt skiljer sig från villkoren för barn i majoritetssamhället kan det påverka barnets förväntningar på framtiden och barnets uppfattning om sin tillhörighet till samhället.
Barn som lever i områden där invånarna i genomsnitt har lägre inkomst och sämre hälsa kan ha en känsla av att samhället inte bryr sig om dem. Barnen kan ha en känsla av att deras röster inte räknas och att vuxenvärlden har låga förväntningar på dem. Upplevelsen av att inte inkluderas kan skapa en osäkerhet hos barnen i kontakt med det omgivande samhället och ge låga förhoppningar om den egna framtiden.
Livsvillkoren för barn som växt upp i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd har i högre grad påverkats negativt, inte bara i jämförelse med befolkningen, utan även i jämförelse med barn som växt upp i familjer med låga inkomster. Barnen kan löpa större risk för sämre hälsa, sämre skolresultat och att själva behöva ekonomiskt bistånd som vuxna.
Hur barn kan förhålla sig till en ekonomiskt utsatt situation
Barn som växer upp i familjer där föräldrar har försörjningsproblem hanterar och förhåller sig till det på olika sätt. Barn som lever i ekonomisk utsatthet kan ha förståelse för sina föräldrars ekonomiska situation och kan dölja sin oro för att försöka underlätta för sina föräldrar. Barn kan jämföra sin egen situation med andra barn i sin omgivning. Det kan leda till att de får känslor av utanförskap och att de döljer den ekonomiska situationen för sin omgivning.
Barn kan också försöka påverka sitt eget handlingsutrymme och undvika olika situationer. Sätt att försöka öka sitt eget handlingsutrymme kan vara att ha ett arbete vid sidan av studierna eller att satsa på skolan för att kunna studera vidare och skapa bättre förutsättningar för framtiden. Att undvika situationer kan vara att barn avstår från att delta i aktiviteter eller andra sociala situationer som kostar pengar eftersom de upplever sig exkluderade eller annorlunda i jämförelse med kamratgruppen. Tillsammans kan dessa förhållningssätt få effekter både på kort och lång sikt. På kort sikt undviker barnet obehag i stunden och på lång sikt försöker barnet förändra den ekonomiska utsattheten i framtiden.
Utanförskap, våld och kärlek till orten – Barnombudsmannen
Definition av barn och unga
Med barn och unga menar vi här barn i åldrarna 0–17 år och unga upp till 20 år som studerar på gymnasiet och ingår i föräldrars hushåll. Det kan vara barn och unga som bor stadigvarande i hushåll med ekonomiskt bistånd men det kan även vara barn och unga som har umgänge med en förälder som får ekonomiskt bistånd.