Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Influensavirus har en förmåga att förändra sig och kan därför orsaka mer omfattande epidemier vissa år.
Så smittar influensa
Influensa sprids främst vid hosta eller nysning. Då kan viruspartiklar finnas kvar i luften en kortare tid och andas in, eller hamna i ögon eller i näsan hos andra. Risken för smitta avtar snabbt med avståndet från den som hostat eller nyst, man brukar tala om ”armslängds avstånd” för influensa. Torr luft gynnar spridningen eftersom kall luft innehåller mindre fuktighet än varm och då kan partiklarna stanna i luften längre innan de faller till marken. Därför sprids influensa i Sverige huvudsakligen under den kalla årstiden. Vi är också mer inomhus tillsammans under vintern, vilket sannolikt bidrar till smittspridningen.
Smittsamheten börjar redan dygnet innan man får några symtom och är som högst när man är som sjukast efter ett par dagar. En tumregel är att man är smittsam i ungefär en vecka. Det finns också de som har en kortvarig smittsamhet utan att få symtom. Risken för att bli sjuk om man blir smittad ökar desto mer virus man utsätts för.
Inkubationstiden för influensa är kort, oftast mellan ett till tre dygn.
Symtom vid influensa
Typisk influensa börjar plötsligt med frossa, snabbt stigande feber ofta upp över 40 grader, allmän muskelvärk och huvudvärk, och påtaglig sjukdomskänsla. Därefter tilltar symtom från luftvägarna, främst torrhosta som förvärras genom att slemhinnan i luftvägarna angrips. Symtom från mag- och tarmkanalen som kräkningar och diarré förekommer också, men är vanligare hos barn. Men alla blir inte så sjuka, en del märker sannolikt inte av att de är infekterade och för andra kan det mer likna en vanlig förkylning.
Enstaka personer blir allvarligt sjuka av influensa. Detta gäller framförallt personer som har underliggande riskfaktorer såsom downs syndrom, kronisk hjärt- eller lungsjukdom, nedsatt immunförsvar eller annan svår, kronisk sjukdom och hög ålder. Hos äldre personer är det ganska vanligt att man på grund av influensainfektionen drabbas av bakteriell lunginflammation.
Behandling av influensa
Normalt behöver influensasjuka inget annat än symtomlindrande behandling. Men antiviral behandling rekommenderas för personer som tillhör en riskgrupp eller är allvarligt sjuk, till exempel med påverkan på andning eller cirkulation. Antiviral behandling bör sättas in så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha bäst effekt.
Antivirala läkemedel, så kallade antiviraler, kan bromsa virusets tillväxt i kroppen vid en virusinfektion, antingen genom att hindra att viruset tränger in i cellen eller genom att förhindra virusets arvsmassa att föröka sig.
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om antivirala läkemedel
Förebyggande åtgärder
Följ de basala hygienrutinerna och stanna hemma när du känner dig sjuk.
Vaccin mot säsongsinfluensa ges vanligen under oktober-november-december inför den kommande säsongen och innehåller de virusstammar som förväntas cirkulera baserat på WHO:s expertbedömning. Säsongsvaccin rekommenderas i första hand till personer som tillhör en medicinsk riskgrupp.
Vaccination mot influensa, hos Folkhälsomyndigheten
I vissa situationer kan antiviral behandling ges som förebyggande behandling för att förhindra att framförallt personer med förhöjd risk för allvarlig sjukdom insjuknar.