Antibiotikaresistenta bakterier

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika så att de inte längre kan behandlas på vanligt sätt. Med ökad antibiotikaresistens blir infektioner svårare och ibland omöjliga att bota.

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika så att infektionerna blir mer svårbehandlade eller inte kan behandlas alls. Multiresistenta bakterier är bakterier som utvecklar resistens mot flera olika antibiotikasorter.

Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen. Det är ett allvarligt och växande folkhälsohot, både i Sverige och i världen.

Antibiotikaresistens måste motverkas både globalt och lokalt. Modern sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer eftersom de innebär en ökad infektionsrisk. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Antibiotikaresistenta bakterier kan överföras mellan människor, men också via djur, livsmedel och i vår miljö. Bakterier kan dessutom sprida antibiotikaresistens genom att byta resistens med varandra.

Förebyggande arbete minskar antibiotikabehovet

Att bara använda antibiotika när det behövs, att förhindra smittspridning och att följa hygienrutiner är viktiga åtgärder för att minska antibiotikaresistens. Vaccin som skyddar mot infektionssjukdomar bidrar också till att minska antibiotikabehovet.

Förebyggande arbete inom vård och omsorg med vårdhygien och hygienrutiner i samhället förebygger infektioner och smittspridning vilket in sin tur minskar behovet av antibiotika.

Vårdrelaterade infektioner

En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg. Merparten av alla patienter med en vårdrelaterad infektion, VRI, behandlas med antibiotika. Därför är det förebyggande arbetet mot VRI:er också en del av arbetet mot antibiotikaresistenta bakterier. Vi kan förebygga VRI:er genom ändamålsenliga arbetssätt och att lokaler, utrustning och organisation av verksamheten utformas så att risken för infektioner och smittspridning blir så liten som möjligt.

Vårdrelaterade infektioner, VRI, hos Socialstyrelsen

Samverkan nationellt och internationellt

Antibiotikaresistens är ett stort hot mot den globala folkhälsan. Världens länder måste arbeta tillsammans för att hantera och motverka den ökade resistensutvecklingen. Sverige har i flera år bedrivit ett strukturerat arbete för att motverka antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner där många discipliner och sektorer samverkat både nationellt och lokalt. Sverige deltar även i internationella insatser mot antibiotikaresistens genom samarbeten med aktörer i andra länder, EU och WHO, vilket är av stor vikt för stöd och samordning samt utbyte av erfarenheter och kunskap.

Svenska HALT hos Folkhälsomyndigheten

Svenska halt är en mätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning i särskilt boende. Syftet är att stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete.

Faktagranskad av: Folkhälsomyndigheten Senast granskad:

Källor:

Skydda antibiotikan 2021-01-28
Folkhälsomyndigheten, 2022

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter