Den personliga assistansen utgår från individens behov och kan därför skilja sig åt mycket i praktiken. En del assistansanvändare vill ha full kontroll över vad den personliga assistenten ska utföra och andra vill låta assistenten komma med förslag om vad och hur en aktivitet ska ske. Det viktiga är att assistansen sker utifrån den enskildes vilja. Personlig assistans kan utföras överallt i samhället och är inte knuten till en särskild plats. En bärande idé i personlig assistans är att stödet ska utföras av ett begränsat antal personer. Assistansanvändare ska enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ha stort inflytande över vem som arbetar som assistent åt dem.
Assistansanvändaren kan själv administrera sin assistans och kan då anställa en eller flera personliga assistenter. Det går också att låta kommunen eller privat assistansanordnare sköta den personliga assistansen.
Personliga assistenter är ett viktigt stöd till personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Arbetet som personliga assistenter bidrar till att personerna kan vara oberoende, självbestämmande och självständiga, och gör att personerna kan vara delaktiga i samhället.
Insatsen innebär hjälp med grundläggande behov
Personlig assistans är en av de tio insatserna i LSS och är tänkt som stöd till personer som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med sina grundläggande behov. Den enskilde kan exempelvis behöva hjälp med sin personliga hygien, måltider eller att kommunicera med andra människor. Individen kan också få stöd med andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt, till exempel förflyttningar, att laga mat, att kunna utöva fritidsaktiviteter eller arbeta. Målet med personlig assistans är att den enskilde ska kunna leva ett liv som andra.
Som andra personliga behov räknas även:
- Alla åtgärder som är direkt nödvändiga för att hjälp med andning ska kunna ges.
- Alla åtgärder som är direkt nödvändiga för förberedelse och efterarbete i samband med sondmatning.
- Tid under den enskildes dygnsvila när assistenten behöver vara tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp utan att det är fråga om tillsyn (väntetid)
- Tid under den enskildes dygnsvila när assistenten behöver finnas till förfogande på annan plats i väntan på att den enskilde behöver hjälp (beredskap).
- Tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför den enskildes hem på grund av att ett hjälpbehov kan förväntas uppstå.
Kommunen och staten delar på ansvaret
Kommunen och staten delar på ansvaret för personlig assistans. Om de grundläggande behoven bedöms vara mindre än 20 timmar i veckan så är det en LSS-handläggare eller biståndshandläggare i kommunen som beslutar om rätten till personlig assistans. Om de grundläggande behoven är större än 20 timmar per vecka så sker bedömningen hos Försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken, SFB.
Kommunen har ett basansvar för insatsen personlig assistans. Det innebär att kommunen har ett ansvar för tillfälligt utökade assistansbehov såsom vid semesterresa, eller när ordinarie assistent är sjuk och det gäller, även när en enskild har assistansersättning enligt SFB.
Personkrets
För att en person ska kunna få stöd enligt LSS eller assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken måste personen uppfylla vissa kriterier. Den första bedömningsgrunden är att personens funktionsnedsättning gör att personen ingår i den personkrets som LSS omfattar.
Den som ingår i personkretsen enligt LSS och behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för grundläggande behov kan ha rätt till assistansersättning från Försäkringskassan. Det är ingen skillnad på innehållet i den personliga assistansen oavsett om det är ett beslut enligt LSS eller enligt SFB.