Personer som på grund av synbortfall har svårigheter i vardagen, som till exempel svårt att läsa tryckt text, har en synnedsättning. Ibland används WHO:s definition av synnedsättning: Den person som på bästa ögat och efter korrektion har en synskärpa som är 0,3 eller sämre eller den som har ett synfält på mindre än 20 grader har en synnedsättning. Men även personer som har bättre syn än så kan ha svårigheter i vardagen.
Hur mycket och vad en person med en synnedsättning kan se är mycket individuellt. Många har synrester de kan använda, medan andra inte ser något alls. En del ser bra i mörker men är mycket ljuskänsliga. Andra är mycket ljusberoende för att kunna utnyttja sin syn. En del kan se skarpt och tydligt men bara rakt fram. Andra har svårt att tolka det de ser på grund av att synnerv eller hjärnans syncentrum är skadade.
Ibland används begreppen blindhet eller grav synnedsättning för den som ser mycket lite eller ingenting alls och synsvaghet för den som har viss syn och som till exempel kan orientera sig själv med hjälp av synen.
Orsaker till en synnedsättning
Det finns många orsaker till försämrad syn. Det kan handla om brytningsfel eller sjukdomar i ögat och övriga kroppen. Andra orsaker kan vara skador på ögat eller i hjärnan. Hur mycket och vad en person med synnedsättning kan se är helt individuellt. Två personer med samma ögonsjukdom kan se olika mycket och ha olika behov av stöd.
Se hur synen kan påverkas av olika sjukdomar
På Synskadades Riksförbunds, SRF:s, webbplats kan du se exempel på hur synen kan påverkas beroende på olika sjukdomar.
Svårt att veta hur många som har en synnedsättning
I Sverige finns ingen heltäckande registrering av personer med synnedsättning. Det finns heller ingen formell eller lagligt definierad gräns för vem som har en synnedsättning och vem som kan få stöd. Därför finns det heller ingen som vet exakt hur många som har en synnedsättning. Omkring 100 000 ser så pass dåligt att de har kontakt med någon av landets syncentraler, medan närmare 450 000 av befolkningen över 16 år enligt Statistiska centralbyrån, SCB anger att de har synsvårigheter. Uppskattningsvis 10 000 av dessa är blinda eller har en grav synnedsättning, enligt SRF.
Att läsa med en synnedsättning
En synnedsättning innebär ofta svårigheter att läsa tryckt text. En majoritet av alla med en synnedsättning har användbara synrester och kan läsa tryckt text om texten är tillräckligt stor, har god kontrast och logisk layout. För den som inte ser tryckt text används punktskrift, inläst text eller dator, telefon, eller surfplatta i kombination med talsyntes, förstoring eller punktskrift.
Ett vanligt format för att lagra och spela upp inläst text är DAISY-formatet, där ljudfilerna förses med digital information som gör det möjligt att i en DAISY-spelare navigera mellan bland annat fraser, sidor, kapitel och underrubriker i texten.
IT och datorer
En majoritet av alla med synnedsättning använder dator, men det är mycket varierande till vad och hur mycket. Fler och fler använder smart telefon eller surfplatta, men det är vanligast bland yngre och yrkesverksamma. Appar till smarta telefoner och surfplattor får allt större funktion som hjälpmedel. Till exempel kan en app hjälpa till med bildtolkning, färgtolkning, textscanning eller orientering och navigering.
För att kunna använda dator krävs ofta olika datorbaserade hjälpmedel. Personer som är blinda eller har en grav synnedsättning använder vanligen ett skärmläsningsprogram samt punktskriftdisplay och talsyntes. Den som använder dessa hjälpmedel använder oftast tangentbordet och olika kortkommandon för att navigera. Synsvaga personer använder oftast förstoringsprogram, ibland i kombination med talsyntes. De flesta smarta telefoner och surfplattor har både talsyntesprogram och förstoringsprogram i sig som standard.
Andra hjälpmedel
Förutom hjälpmedel till dator används många andra typer av hjälpmedel av personer med synnedsättning, till exempel glasögon, linser, förstoringsglas, förstorings-TV, kikare, GPS-baserade orienteringshjälpmedel, färgindikator, talboksläsare och anteckningshjälpmedel. Hjälpmedel kan förskrivas från syncentralen, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan beroende på om det ska användas i vardagsliv eller arbetsliv.
Den vita käppen har också varit ett viktigt hjälpmedel sedan tidigt 1900-tal. Den är inte bara ett viktigt orienteringshjälpmedel för användaren utan är också en signal till omgivningen att visa hänsyn.
Flera företag i Sverige tar fram och är återförsäljare för både datorhjälpmedel och andra synhjälpmedel. För mer information om olika hjälpmedel och det utbud som finns, se 1177 Vårdguiden.
Hjälpmedel Syn – 1177 Vårdguiden
Hjälpmedel, tema på Kunskapsguiden
En ledarhund är en speciell typ av tjänstehund som också kan vara till stor hjälp i vardagen. En ledarhund får följa med sin förare på alla typer av offentliga platser. Den vita selen visar att hunden är i arbete och inte ska bli störd. I Sverige finns omkring 300 ledarhundar.
Stöd och service
Flera myndigheter och instanser har ansvar för att ge olika typer av stöd och service till personer som har en synnedsättning eller annan funktionsnedsättning.
För vuxna med synnedsättning finns inga särskilda bostäder, skolor eller arbeten, men man kan få hjälp att anpassa de miljöer man vistas i och de studie- eller arbetsuppgifter man utför.
Helhetsperspektiv i insatser och stöd
När en person med synnedsättning har ytterligare funktionsnedsättningar, såsom autism, rörelsehinder eller utvecklingsstörning behöver andra vårdgivare känna till synnedsättningen och dess konsekvenser för att ha ett helhetsperspektiv exempelvis vid utformande av bildstöd.
Stöd från kommunen
Efter beslut från en kommunal biståndshandläggare kan kommunen ge en person olika stöd som hemtjänst, färdtjänst och ledsagning. Lagstiftning, som exempelvis Socialtjänstlagen, SoL, lagen om färdtjänst och lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade, LSS, men också kommunala riktlinjer styr beslut om de olika insatserna.
Syncentraler och regionerna
Inom varje region finns minst en syncentral, som har som uppgift att svara för synhabilitering och synrehabilitering. På syncentralen kan synskadade lära sig att utnyttja sina synrester optimalt. Vidare får synskadade lära sig att utnyttja andra tekniker där synen inte används som att använda käpp och läsa punktskrift. Alla åldersgrupper kan komma till syncentralen. Vid syncentralerna finns flera olika yrkeskategorier som optiker, synpedagoger, kuratorer, psykologer, sjukgymnaster och ögonläkare.
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM
MTM:s uppdrag är att se till att personer med synnedsättning och andra lässvårigheter får tillgång till litteratur och dagstidningar på de medier som passar dem.
Myndigheten för tillgängliga medier, MTM
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är de myndigheter som ansvarar för det arbetsmarknadspolitiska stödet som till exempel arbetshjälpmedel, arbetsplatsanpassningar och andra åtgärder.
Dövblindhet
Dövblindhet är en kombination av syn- och hörselnedsättning där graden av nedsättning är så allvarlig att syn och hörsel har svårt att kompensera för varandra. Dövblindhet medför därför, i relation till omgivningen, specifika funktionshinder. Vit käpp med röda markeringar betyder kombinerad syn och hörselnedsättning eller dövblindhet.