Om suicid och suicidprevention

Suicid och suicidförsök är ofta konsekvensen av ett stort lidande, som kan ha orsakats av svåra livshändelser, trauma eller allvarlig sjukdom. Många som tar sitt liv har haft kontakt med någon del av vården eller omsorgen. Suicid är ett folkhälsoproblem. Därför behöver flera samhällssektorer vara involverade i att förebygga suicid.

Du som arbetar i vården eller omsorgen behöver ha kunskap om bemötande, svåra samtal och att våga fråga om mående samt kunna lotsa till rätt vård och stöd.

Fler män dör i suicid men kvinnor vårdas oftare för suicidförsök

Antalet suicid i Sverige har minskat över tid, men minskningen har avtagit på senare år. Antalet har varit nästan oförändrat, utom bland unga vuxna, där det har ökat.

Fler män än kvinnor avlider genom suicid. Ungefär 70 procent av de som dör i suicid är män. Flest suicid per 100 000 invånare finns bland män som är 85 år och äldre.

Medan fler män dör i suicid är det vanligare att kvinnor gör suicidförsök. Skillnaden mellan könen kan bland annat förklaras av att kvinnor oftare än män söker vård, och att män oftare använder våldsamma metoder som leder till fullbordade suicid.

Kvinnor vårdas också oftare än män på sjukhus på grund av avsiktlig självdestruktiv handling. Andelen flickor och unga kvinnor som vårdas för självskador har ökat. År 2022 lades drygt 6 600 personer in på sjukhus till följd av ett suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling.

Sjukhusvård och eftervård vid avsiktlig självskada (pdf) – Socialstyrelsen 

Suicidtankar 

Att ha tankar på suicid är vanligt. Långt ifrån alla som har sådana tankar planerar, försöker eller fullbordar att ta sina liv. Fler unga personer och något fler kvinnor uppger att de har haft suicidtankar. Det är också vanligare med suicidtankar i grupper med lägre utbildning och inkomst.

Även om suicidtankar inte behöver innebära att individen kommer att utföra någon suicidhandling så finns idag inget tillförlitligt sätt att urskilja vem som kommer att övergå till handling för att försöka ta sitt liv. Suicidala impulser fluktuerar och många suicidhandlingar är impulsiva. Det är därför viktigt att personer som är suicidnära får de åtgärder och insatser som kan erbjudas genom vård och omsorg. En del i det är att det finns en tydlig plan för uppföljning anpassad efter den enskilda individens behov.

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten

De flesta som dör i suicid har haft kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten under perioden innan de dog. En tredjedel av alla som tar sitt liv har haft en pågående kontakt med den psykiatriska vården, men många fler har haft kontakt med övrig hälso- och sjukvård.

Av de som haft kontakt med den psykiatriska vården är depression, ångesttillstånd och schizofreni vanligt. Kronisk smärta och maligna tumörsjukdomar är exempel på vanliga somatiska tillstånd hos de som suiciderar. Även skadligt bruk och beroende är vanligt.

Många personer som tar sitt liv har haft kontakter med socialtjänsten, exempelvis inom ekonomiskt bistånd, äldreomsorg eller insatser till personer med funktionsnedsättning.

Även om vissa psykiatriska och somatiska tillstånd är mer vanligt förekommande hos de som suiciderar är svåra livshändelser och trauman ofta utlösande faktorer. Det kan handla om exempelvis ekonomiska svårigheter, arbetslöshet, erfarenheter av mobbing och utanförskap eller konflikter med viktiga närstående.

Vad som gör att en person ser suicid som ett alternativ i en svår situation är individuellt. Det är därför viktigt att våga fråga och att ta reda på vilken form av insatser och stöd som kan bidra till att personen kan se möjligheter och lösningar som kan innebära att livet kan upplevas värt att leva.

Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet och en högre risk för suicid. En studie från Socialstyrelsen visar att de som fick ekonomiskt bistånd hade fem gånger högre risk än andra för suicid.

Högre risk för psykisk ohälsa och suicid bland mottagare av ekonomiskt bistånd (pdf) – Socialstyrelsen 

Viktigt att bemöta personerna på ett bra sätt och lotsa rätt

Inom både vårdens och omsorgens alla verksamhetsområden är det viktigt att alltid ge ett gott bemötande. Det är särskilt viktigt att kunna bemöta människor med olika sårbarheter och som befinner sig i kris på ett bra sätt.

Att vara vänlig, ta sig tid och visa intresse för den enskilda individen, även i en pressad arbetssituation, är viktigt för att skapa förtroende. Att våga fråga hur personen mår och har det kan öppna upp för den som har svårt att berätta eller be om hjälp. Att fråga någon som har tankar om att ta sitt liv ökar inte risken för suicid.

Det är viktigt att personen som vågar berätta möter någon som med ett respektfullt och icke-värderande bemötande undersöker personspecifika svårigheter och behov, samt stödjer till vidare alternativ och insatser. Du som möter en person i kris kan bidra till att rädda liv.

Socialstyrelsen har tagit fram två webbutbildningar för hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten för att ge ökad kunskap om och trygghet i att genomföra samtal som kan kännas svåra.

Webbutbildningar om att bemöta personer med psykisk ohälsa – Socialstyrelsen

Samarbeta för att ingen ska hamna mellan stolarna

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter ibland samma personer och behöver samarbeta för att de inte ska ”hamna mellan stolarna”. En säker vårdkedja är viktig för alla och särskilt för personer med psykisk ohälsa eller i någon form av kris. Sättet att organisera vård och omsorg ska inte medföra risker för glapp i övergångarna mellan vårdkontakter

Mer om suicid som vårdskada – Samlat stöd för patientsäkerhet – Socialstyrelsen