Om suicid och suicidprevention

Suicid och suicidförsök är ofta konsekvensen av ett stort lidande, som kan ha orsakats av svåra livshändelser, trauma eller allvarlig sjukdom. Många som tar sitt liv har haft kontakt med någon del av vården eller omsorgen. 

Fler män dör i suicid men suicidförsök är vanligare bland kvinnor 

Antalet suicid i Sverige har minskat över tid, men minskningen har avtagit på senare år. Antalet har varit nästan oförändrat, utom bland unga vuxna, där en viss ökning skett. 

Fler män än kvinnor avlider genom suicid. Ungefär 70 procent av de som dör i suicid är män. Flest suicid per 100 000 invånare finns bland män som är 85 år och äldre.

Medan fler män dör i suicid är det vanligare att kvinnor gör suicidförsök. Skillnaden mellan könen kan bland annat förklaras av att kvinnor oftare än män söker vård, och att män oftare använder våldsamma metoder som leder till fullbordade suicid.

Kvinnor vårdas också oftare än män på sjukhus på grund av avsiktlig självdestruktiv handling. Andelen flickor och unga kvinnor som vårdas för självskador har ökat. 

Sjukhusvård och eftervård vid avsiktlig självskada (pdf) – Socialstyrelsen 

Suicidtankar är inte ovanligt

Att ha tankar på suicid är vanligt. Men långt ifrån alla som har sådana tankar planerar, försöker eller fullbordar att ta sina liv. Fler unga personer och något fler kvinnor uppger att de har haft suicidtankar. Det är också vanligare med suicidtankar i grupper med lägre utbildning och inkomst.

Även om suicidtankar inte behöver innebära att personen kommer att ta sitt liv så finns idag inget tillförlitligt sätt att urskilja vem som kommer att gå till handling och försöka ta sitt liv. Suicidala impulser kan komma och gå och många suicidhandlingar är impulsiva. Det är därför viktigt att personer som är suicidnära får de åtgärder och insatser som kan erbjudas genom vård och omsorg. En del i det är att det finns en tydlig plan för uppföljning och en fungerande krisplan som stöd att hantera suicidala impulser, anpassad efter den enskilda individens behov.

Personlig krisplan – Kunskapsguiden

Svåra livshändelser är ofta utlösande faktorer

Även om vissa psykiatriska och somatiska tillstånd är mer vanligt förekommande, är svåra livshändelser och trauman ofta utlösande faktorer för suicid. Det kan handla om exempelvis ekonomiska svårigheter, arbetslöshet, erfarenheter av mobbing och utanförskap eller konflikter med viktiga närstående.

Vad som gör att en person ser suicid som ett alternativ i en svår situation är individuellt. Det är därför viktigt att du som arbetar i vården och omsorgen vågar fråga och tar reda på vilken form av insatser och stöd som kan bidra till att personen istället kan se möjligheter och lösningar som kan innebära att livet kan upplevas värt att leva.

Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet och en högre risk för suicid. En studie från Socialstyrelsen visar att de som fick ekonomiskt bistånd hade fem gånger högre risk än andra för suicid.

Högre risk för psykisk ohälsa och suicid bland mottagare av ekonomiskt bistånd (pdf) – Socialstyrelsen 

Många har haft kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten

De flesta som dör i suicid har haft kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten under perioden innan de dog. En tredjedel av alla som tar sitt liv har haft en pågående kontakt med den psykiatriska vården, men många fler har haft kontakt med övrig hälso- och sjukvård.

Av de som haft kontakt med den psykiatriska vården är depression, ångesttillstånd och schizofreni vanligt. Kronisk smärta och maligna tumörsjukdomar är exempel på vanliga somatiska tillstånd hos de som avlider genom suicid. Även skadligt bruk och beroende är vanligt.

Många personer som tar sitt liv har haft kontakter med socialtjänsten, exempelvis inom ekonomiskt bistånd, äldreomsorg eller insatser till personer med funktionsnedsättning.

Samarbete krävs för att ingen ska hamna mellan stolarna

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter ibland samma personer och behöver samarbeta för att personernas behov inte ska hamna mellan olika ansvarsområden och inte omhändertas. En sammanhållen och säker vårdkedja är viktig för alla och särskilt för personer som befinner sig i någon form av kris. Sättet att organisera vård och omsorg ska inte medföra risker för glapp i övergångarna mellan vård- och omsorgskontakter.

Suicid som vårdskada – Samlat stöd för patientsäkerhet – Socialstyrelsen

Viktigt att bemöta på ett bra sätt och lotsa rätt

Du som arbetar i vården eller omsorgen kommer någon gång att möta personer som har tankar på att ta sitt eget liv. Därför är det viktigt att ha kunskap om bemötande, svåra samtal och att våga fråga om mående. Det är också viktigt att kunna lotsa till rätt vård och stöd. Det är särskilt viktigt att kunna bemöta människor med olika sårbarheter och som befinner sig i kris på ett bra sätt.

Att vara vänlig, ta sig tid och visa intresse för den enskilda individen, även i en pressad arbetssituation, är viktigt för att skapa förtroende. Att våga fråga hur personen mår och har det kan öppna upp för den som har svårt att berätta eller be om hjälp.

Förebygga suicid i vård om omsorg – Kunskapsguiden

Webbutbildningar om bemötande

Socialstyrelsen har tagit fram två webbutbildningar för hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten för att ge ökad kunskap om och trygghet i att genomföra samtal som kan kännas svåra.

Webbutbildningar om att bemöta personer med psykisk ohälsa – Socialstyrelsen