Om suicid och suicidprevention

Suicid är nästan alltid en konsekvens av ett outhärdligt psykiskt lidande. Förutom förlust av människoliv leder suicid ofta till psykiskt lidande och försämrad hälsa hos efterlevande och andra berörda.

Suicid, det vill säga att ta sitt eget liv, är en avsiktlig självdestruktiv handling som leder till döden. Handlingen är nästan alltid en konsekvens av ett outhärdligt psykiskt lidande. Suicid är ett folkhälsoproblem som förutom förlust av människoliv ofta kan leda till både stort psykiskt lidande och försämrad hälsa hos efterlevande och andra berörda.

Suicidtalen i Sverige har minskat över tid. Nivån har varit i det närmaste oförändrad de senaste tjugo åren förutom för den yngsta åldersgruppen där fallen har ökat något.

Fler män dör i suicid men kvinnor vårdas oftare för suicidförsök

Under 2020 dog 1168 personer av suicid i Sverige, 839 män och 323 kvinnor. Ytterligare 273 fall registrerades där det fanns misstanke om suicid men avsikten inte kunnat fastställas. Bland de som dog fanns 6 barn under 15 år. Högst suicidtal (antal suicid per 100 000 invånare) fanns bland män som var 85 år och äldre.

Fler män dör i suicid medan det är vanligare att kvinnor gör suicidförsök. Könsskillnaden kan bland annat förklaras av att män är mindre benägna än kvinnor att söka psykiatrisk vård och att män oftare använder våldsamma metoder som leder till fullbordade suicid.

Kvinnor vårdas oftare än män på sjukhus på grund av avsiktlig självdestruktiv handling och det är främst flickor i åldern 15–19 år som får vård. Under 2019 fick totalt 6 802 personer i befolkningen läggas in på sjukhus till följd av ett suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling. Statistiken omfattar både suicidförsök och självtillfogade skador utan suicidavsikt.

Suicidtankar och suicidförsök

I hela befolkningen 16–84 år uppger 13 procent att de haft suicidtankar någon gång i livet. Fler unga personer och något fler kvinnor uppger att de har haft suicidtankar. Suicidtankar förekommer också i högre utsträckning i lägre socioekonomiska grupper.

Långt ifrån alla personer som har suicidtankar planerar, försöker eller fullbordar att ta sina liv. 5 procent av kvinnorna och 3 procent av männen uppger att de någon gång försökt att ta sitt liv. Suicidförsök är vanligast i den yngsta åldersgruppen 16–29 år (6 procent) och minst vanligt i den äldsta åldersgruppen, 65–84 år (2 procent).

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten

Majoriteten av de som suiciderar har haft kontakt med hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten under perioden som föregick suicid. De flesta som begår suicid, omkring 85–90 procent, har någon form av psykisk sjukdom – vanligast depression, missbruk eller beroendesjukdomar med inslag av ångest. En tredjedel av alla som tar sitt liv har haft en pågående kontakt med den psykiatriska vården, men betydligt fler har haft kontakt med övrig hälso- och sjukvård.

Inom socialtjänsten är det ungefär 40 procent av de som senare suiciderat som haft kontakt med socialtjänsten under perioden innan. Flest kontakter fanns med ekonomiskt bistånd, äldreomsorgen eller via insatser till personer med funktionsnedsättning. I socialtjänsten finns behov av att oavsett verksamhetsområde och sociala svårigheter kunna uppmärksamma och identifiera tecken på risk och hänvisa individer med risk för suicid till rätt vårdgivare.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter ibland samma personer och behöver samarbeta för att individen inte ska ”hamna mellan stolarna”. En säker vårdkedja är viktig för alla och särskilt för individer med psykisk ohälsa eller för individer i någon form av kris. Sättet att organisera vård och omsorg ska inte medföra risker för glapp i övergångarna mellan vårdkontakter.

Läs mer som suicid som vårdskada på webbplatsen Samlat stöd för patientsäkerhet

Suicidprevention.se – för dig som arbetar med att förebygga självmord

Suicidprevention.se är en webbplats som samlar kunskap om suicid och det suicidpreventiva arbetet. Här kan du som arbetar med att förebygga självmord hitta kunskap och statistik om suicid.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter