Om suicid och suicidprevention

Suicid och suicidförsök är nästan alltid en konsekvens av ett svårt psykiskt lidande. De flesta som tar sitt liv har haft kontakt med vården eller omsorgen innan de dog. Du som arbetar i vården eller omsorgen behöver ha kunskap om bemötande, att föra svåra samtal och lotsa personer med risk till rätt vård och stöd.

Suicid, eller självmord, är att ta sitt eget liv. Varje år dör omkring 1 200 personer i suicid i Sverige. Ytterligare cirka 300 personer som dör kan också ha tagit sitt liv, men avsikten har inte kunnat fastställas. 

Många som tar sitt liv har haft kontakt med vården eller omsorgen, men suicid är ett folkhälsoproblem. Därför behöver flera samhällssektorer vara involverade i att förebygga suicid.

Fler män dör i suicid men kvinnor vårdas oftare för suicidförsök

Antalet suicid i Sverige har minskat över tid, men minskningen har avtagit på senare år. Antalet har varit nästan oförändrat, utom bland unga vuxna, där det har ökat.

Runt 70 procent av dem som dör i suicid är män. Flest suicid per 100 000 invånare finns bland män som är 85 år och äldre.

Medan fler män dör i suicid är det vanligare att kvinnor gör suicidförsök. Skillnaden mellan könen kan bland annat förklaras av att kvinnor oftare än män söker vård, och att män oftare använder våldsamma metoder som leder till fullbordade suicid.

Kvinnor vårdas också oftare än män på sjukhus på grund av avsiktlig självdestruktiv handling. Andelen flickor och unga kvinnor som vårdas för självskador har ökat. År 2022 lades drygt 6 600 personer in på sjukhus till följd av ett suicidförsök eller annan avsiktligt självdestruktiv handling.

Sjukhusvård och eftervård vid avsiktlig självskada (pdf) – Socialstyrelsen 

Suicidtankar 

Att ha tankar på suicid är inte ovanligt. Långt ifrån alla personer som har sådana tankar planerar, försöker eller fullbordar att ta sina liv. Av alla personer mellan 16 och 84 år har 13 procent haft suicidtankar någon gång i livet.

Fler unga personer och något fler kvinnor uppger att de har haft suicidtankar. Det är också vanligare med suicidtankar i grupper med lägre utbildning och inkomst.

Många som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten

De flesta som dör i suicid har haft kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten under perioden innan de dog. Omkring 85–90 procent har något psykiatriskt tillstånd, oftast depression, missbruk eller beroendesjukdomar med inslag av ångest. En tredjedel av alla som tar sitt liv har haft en pågående kontakt med den psykiatriska vården, och många fler har haft kontakt med övrig hälso- och sjukvård.

Många personer har haft kontakter med socialtjänsten, exempelvis inom ekonomiskt bistånd, äldreomsorg eller insatser till personer med funktionsnedsättning. 

Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet och en högre risk för suicid. En studie från Socialstyrelsen visar att de som fick ekonomiskt bistånd hade fem gånger högre risk än andra för suicid.

Högre risk för psykisk ohälsa och suicid bland mottagare av ekonomiskt bistånd (pdf) – Socialstyrelsen 

Viktigt att bemöta personerna på ett bra sätt och lotsa dem rätt

I både vården och omsorgen finns behov av att kunna bemöta personer med psykisk ohälsa på ett bra sätt, föra svåra samtal, uppmärksamma och identifiera tecken på risk för suicid, och lotsa personer med risk till rätt vårdgivare eller stöd. Det gäller alla verksamhetsområden. 

Socialstyrelsen har tagit fram två webbutbildningar för hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten som ökar kompetensen och ger ökad trygghet i att ta de svåra samtalen.

Webbutbildningar om att bemöta personer med psykisk ohälsa – Socialstyrelsen

Samarbeta för att ingen ska hamna mellan stolarna

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten möter ibland samma personer och behöver samarbeta för att de inte ska ”hamna mellan stolarna”. En säker vårdkedja är viktig för alla och särskilt för personer med psykisk ohälsa eller i någon form av kris. Sättet att organisera vård och omsorg ska inte medföra risker för glapp i övergångarna mellan vårdkontakter

Mer om suicid som vårdskada – Samlat stöd för patientsäkerhet – Socialstyrelsen 

Film: Boo vårdcentral i samverkan med Nacka kommun

Teambaserat arbetssätt i samverkan med kommun och psykiatri. En film från Boo vårdcentral. Se den på Folkhälsomyndighetens filmportal.

Suicidprevention – Folkhälsomyndigheten

Hos Folkhälsomyndigheten finns mer att läsa om suicidprevention. Här hittar du information om att förebygga självmord, samt kunskap och statistik om suicid.

Hjälp och stöd på 1177.se

På 1177.se finns information både till den som har suicidtankar och till närstående:

Till dig som har självmordstankar - 1177

Hur kan du hjälpa en person som har självmordstankar? - 1177

På webbplatsen finns också en lista med länkar till råd och stöd för personer som behöver någon att tala, mejla eller chatta med:

Råd och stöd på mejl, chatt och telefon - 1177

Ring 112 om någon behöver akut hjälp.

Psykisk hälsa och ohälsa

Här finns en introduktion till området psykisk hälsa och ohälsa, med länkar till de myndigheter och andra aktörer som har ansvar för området. Du hittar också alla de teman på området som finns på Kunskapsguiden.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:

Källor:

Psykisk hälsa och suicid i Sverige – Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022. Folkhälsomyndigheten, 2023.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.