Suicid är en konsekvens av ett stort lidande som kan orsakas av ett psykiatriskt tillstånd, kroppslig sjukdom eller svåra livshändelser.
Riskfaktorer är sådant som ökar risken för suicid. Tidigare suicidförsök och psykiatriska tillstånd är starka riskfaktorer.
Skyddsfaktorer är sådant som kan fungera skyddande. Exempel på skyddande faktorer kan vara goda relationer, eller kontinuitet och god tillgänglighet till vård och stöd.
Bakom suicid finns ofta flera riskfaktorer som samverkar.
Svåra händelser kan utlösa suicid
Förutom riskfaktorer kan även svåra händelser göra att en person ser suicid som en lösning på sitt lidande. Separationer, andra relationsproblem, arbetslöshet och ekonomisk utsatthet är exempel på händelser som kan utlösa och bidra till att en person ser suicid som den enda utvägen från lidandet.
Påverka riskfaktorer och stärk skyddsfaktorer
Risk- och skyddsfaktorerna går att påverka mer eller mindre. Att stärka skyddsfaktorerna kan vara viktigt. Att behandla de sjukdomstillstånd som orsakar lidandet är ett annat sätt att förebygga suicid. Genom att identifiera riskfaktorer kan man sätta in tidiga förebyggande åtgärder och behandling.
Vårdrelaterade riskfaktorer
Vårdrelaterade riskfaktorer kan vara tidigare suicidförsök, psykiatriska tillstånd och kroppsliga sjukdomar.
Tidigare suicidförsök
Risken för suicid är förhöjd om personen gjort tidigare suicidförsök.
Psykiatriska tillstånd
Suicidrisken är förhöjd vid flera olika psykiatriska tillstånd, till exempel
- depression
- bipolaritet
- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd eller autism
- psykossjukdom
- emotionellt personlighetssyndrom
- skadligt bruk eller beroende.
Risken ökar ytterligare om en person har flera olika tillstånd samtidigt. Det gäller både psykiatriska tillstånd och kroppsliga sjukdomar.
Depression
Depression är den vanligaste underliggande diagnosen vid suicid, även om de allra flesta som blir deprimerade inte tar sina liv. Risken ökar om den deprimerade personen också har en sömnstörning eller ångest. Det är vanligt med psykiatrisk samsjuklighet vid depression, alltså att ha flera psykiatriska tillstånd samtidigt. Suicidrisken är även ökad vid bipolär sjukdom.
Utredning och omhändertagande – sida i tema Depression och ångestsyndrom
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Risken för suicid är också förhöjd för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism.
Förebygga suicid – Nationellt vård- och insatsprogram för adhd – Sveriges regioner i samverkan
Schizofreni och andra psykossjukdomar
Vid psykossjukdomar är suicidrisken förhöjd och ofta svår att bedöma. Risken är särskilt hög bland unga män med schizofreni och samtidig social problematik, till exempel svårigheter i familjen, med utbildning eller arbete. Risken kan också vara förhöjd när psykossjukdomen innebär successivt försämrad funktionsförmåga och livskvalitet.
Emotionellt personlighetssyndrom, EIPS
Vid emotionellt instabilt personlighetssyndrom med uttalad impulsivitet, instabilitet i mellanmänskliga relationer och affekter, liksom självskadande beteende, finns en ökad suicidrisk.
Skadligt bruk och beroende
Skadligt bruk och beroende av alkohol eller andra substanser kan också medföra ökad risk för suicid, särskilt om personen har utvecklat sociala problem eller somatisk sjukdom. Det är vanligt med samsjuklighet mellan skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd. Dessutom minskar ruset impulskontrollen vilket kan innebära en lägre tröskel för suicidhandlingar.
Behandling vid samsjuklighet– sida i tema Behandling och stödinsatser vid missbruk och beroende
Kognitiva och kommunikativa svårigheter
Vid flera psykiatriska tillstånd kan man ha kognitiva och kommunikativa svårigheter, det vill säga svårt att förstå och uttrycka sig. Det gäller ofta neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd eller autism, men också andra tillstånd som schizofreni eller andra psykossjukdomar, depression eller skadligt bruk och beroende.
Du som möter personer med dessa svårigheter behöver kunna anpassa samtalet, så att den du möter både förstår och kan kommunicera med dig. Ett användbart verktyg för detta är så kallat bildstöd.
Bildstöd för samtal om suicid – Suicidprevention i väst, SPIV
Kroppslig sjukdom
Kroppslig sjukdom, som också kallas somatisk sjukdom, kan vara en del i de problem som föregår suicid. Det kan hända både tidigt och sent i utvecklingen av en sjukdom. Risken för suicid är särskilt hög om en person har funktionsnedsättningar som gör att hen blir beroende av andra. Det gäller flera neurologiska sjukdomar som till exempel MS och ALS. Men risken för suicid är även förhöjd vid exempelvis långvariga smärttillstånd, diabetes, reumatisk sjukdom och cancer.
När någon har en svår kroppslig sjukdom och samtidigt depression ökar också risken för suicid. Ibland kan omgivningen tolka symtomen på depression som tecken på den kroppsliga sjukdomen, särskilt hos äldre personer. Då varken upptäcks eller behandlas depressionen.
Om psykisk hälsa hos äldre personer
Andra riskfaktorer att vara uppmärksam på
Andra riskfaktorer kan exempelvis handla om:
- att vara anhörig eller närstående till någon som har tagit sitt liv
- vissa personlighetsdrag, som inåtvändhet, impulsivitet, aggressivitet eller ängslighet
- nedsatt förmåga att lösa problem
- förluster av till exempel jobb, relationer, pengar eller genom dödsfall eller abort
- ekonomisk utsatthet, låg utbildning eller inkomst
- social isolering, ofrivillig ensamhet
- erfarenhet av krig, väpnad konflikt eller katastrof
- erfarenhet av migration och asylprocess
- att tillhöra vissa minoritetsgrupper, som HBTQI
- att ha ursprung i länder där suicid är vanligare, till exempel Ungern, Ryssland, och baltiska länder.
Skyddsfaktorer att stödja och förstärka
Skyddsfaktorer kan exempelvis handla om att ha:
- vissa personlighetsdrag, som att vara utåtriktad, varm, vänlig, optimistisk
- förmåga att hantera svårigheter och problem på ett konstruktivt sätt
- gott självförtroende och god självkänsla
- tillgång till natur, till exempel träd och parker
- ett meningsfullt liv och en känsla av sammanhang, genom till exempel personliga relationer, föräldraskap, karriär, känsla av egenmakt
- starka moraliska eller religiösa invändningar mot suicid
- ett tryggt anknytningsmönster till viktiga personer, som ens vårdnadshavare eller partner
- en god skol- eller arbetsmiljö.
Mer om risk- och skyddsfaktorer hos RESPI
RESPI – rekommendationer för suicidpreventiva insatser
På webbplatsen RESPI hittar du information om evidensbaserade befolkningsinriktade insatser för att minska självmordshandlingar och information om att förebygga självmord. Webbplatsen har tagits fram av Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention (NASP) och Karolinska Institutet.