Risk- och skyddsfaktorer för suicid

Suicid är en konsekvens av ett stort lidande som kan orsakas av ett psykiatriskt tillstånd, somatisk sjukdom, det vill säga kroppslig sjukdom, eller svåra livshändelser.

Riskfaktorer innebär att risken för suicid på gruppnivå är förhöjd i jämförelse med en normalpopulation. Skyddsfaktorer kan i sin tur fungera skyddande mot suicid. Tidigare suicidförsök och psykiatriska tillstånd är starka riskfaktorer. Exempel på skyddande faktorer kan vara goda relationer eller kontinuitet och god tillgänglighet till vården.

Bakgrunden till suicid är ofta komplex och många gånger förekommer flera samverkande faktorer. Utöver riskfaktorer kan även utlösande faktorer bidra till att en person ser suicid som en lösning på sitt lidande. En skilsmässa, andra relationsproblem eller att bli arbetslös är exempel på utlösande händelser som kan fungera som en trigger och bidra till att en person ser suicid som en lösning på sitt lidande.

Olika typer av risk- och skyddsfaktorer

Risk- och skyddsfaktorerna är i olika grad påverkbara. Ur ett suicidpreventivt perspektiv kan det vara av värde att stärka skyddsfaktorerna. Att behandla sjukdomstillstånd som orsakar ett lidande är ett annat sätt att förebygga suicid. Genom att identifiera riskgrupper kan man sätta in tidiga preventiva åtgärder och behandling.

Kliniska (vårdrelaterade) riskfaktorer

Vårdrelaterade riskfaktorer kan exempelvis vara:

• tidigare suicidförsök
• psykiatriskt tillstånd (till exempel depression, bipolaritet, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, psykossjukdom, personlighetssyndrom, beroendesjukdom)
• somatisk sjukdom (till exempel cancer, epilepsi, diabetes, KOL, smärttillstånd).

Tidigare suicidförsök

Risken för suicid är förhöjd om personen gjort flera tidigare suicidförsök och då använt en våldsam metod.

Psykiatriska tillstånd

Suicidrisken är förhöjd vid ett flertal psykiatriska tillstånd. Risken ökar ytterligare vid såväl psykiatrisk som somatisk samsjuklighet, när flera olika tillstånd förekommer samtidigt.

Depression är den vanligaste underliggande diagnosen vid suicid. De allra flesta som blir deprimerade tar dock inte sitt liv. Suicidrisken ökar om personen har en uttalad sömnstörning eller ångest i sin depressiva bild. Psykiatrisk samsjuklighet är vanlig vid depression, exempelvis ångestsyndrom, personlighetssyndrom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism, och skadligt bruk och beroende.

Utredning och omhändertagande vid depression och ångestsyndrom

Förebygga suicid vid adhd inom det nationella vård- och insatsprogrammet

Strukturerad klinisk bedömning av suicidrisk vid adhd inom det nationella vård- och insatsprogrammet

Vid psykossjukdom är suicidrisken förhöjd och ofta svår att bedöma. Risken är särskilt hög bland unga män med schizofreni och samtidig social problematik, till exempel svårigheter i familjen, med utbildning eller arbete. Risken kan också vara förhöjd när psykossjukdomen innebär successivt försämrad funktionsförmåga och livskvalitet.

Stöd vid suicidtankar inom nationella vård- och insatsprogrammet vid schizofreni och liknande tillstånd

Vid emotionellt instabilt personlighetssyndrom med uttalad impulsivitet, instabilitet i mellanmänskliga relationer och affekter, liksom självskadande beteende, finns en ökad suicidrisk.

Strukturerad klinisk bedömning av suicidrisk vid självskadebeteende inom det nationella vård- och insatsprogrammet

Skadligt bruk och beroende av alkohol eller andra substanser kan också medföra ökad risk för suicid, särskilt om personen har utvecklat sociala problem eller somatisk sjukdom. Det är vanligt med samsjuklighet mellan skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd. Dessutom minskar ruset impulskontrollen vilket kan innebära en lägre tröskel för suicidhandlingar.

Behandling vid samsjuklighet

Förebygga suicid vid missbruk och beroende inom det nationella vård- och insatsprogrammet

Somatisk sjukdom

Somatisk sjukdom kan vara en del i de problem som föregår suicid, både tidigt och sent i sjukdomsutvecklingen. Risk för suicid gäller särskilt om personen har funktionsnedsättningar som medför att den blir beroende av andra personer. Det gäller flera neurologiska sjukdomar som till exempel MS och ALS. Risken för suicid är även förhöjd vid exempelvis långvariga smärttillstånd, diabetes, reumatisk sjukdom och cancer.

Svår somatisk sjukdom som kompliceras av depression ökar också suicidrisken. Ibland kan depressiva symtom misstolkas som tecken på den somatiska sjukdomen, särskilt hos äldre personer, varför man varken upptäcker eller behandlar depressionen på ett lämpligt sätt.

Om psykisk hälsa hos äldre personer

Våga tala om psykisk ohälsa! – Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person hos Socialstyrelsen (pdf)

Icke-kliniska riskfaktorer

Icke-kliniska riskfaktorer kan exempelvis handla om:

• ursprung från vissa minoritetsgrupper
• ursprung från länder som har höga suicidtal (Ungern, Ryssland, baltiska länder med flera)
• anhörig eller närstående till person som har suiciderat eller gjort suicidförsök, eller utsatts för suicid på annat sätt
• personlighetsdrag: introversion, hopplöshet, aversion mot förluster, impulsivitet, aggression, ängslighet
• dålig problemlösningsförmåga
• förlust (jobb, dödsfall, brutna relationer, pengar etc.), sorg, ofrivillig ensamhet, abort
• socioekonomisk status (fattigdom, låg utbildningsnivå, arbetslöshet)
• social isolering, ensamhet
• erfarenhet av krig, väpnad konflikt, katastrof
• migration, asylprocess.

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer kan exempelvis handla om:

• personlighetsdrag: utåtriktad, varm, vänlig, ängslig, optimistisk
• hög problemlösningsförmåga
• högt självförtroende, hög självkänsla
• tillgång till natur (till exempel träd, parker)
• hög copingförmåga, det vill säga förmåga att hantera svårigheter och problem på ett konstruktivt sätt
• meningsfullt liv och känsla av sammanhang (till exempel personliga relationer, partner, vara förälder, ha en karriär, känna egenmakt)
• starka moraliska eller religiösa invändningar mot suicid
• tryggt anknytningsmönster till viktiga personer (vårdnadshavare eller partner)
• aktivt föräldraskap (skyddsfaktor för barnet)
• god skol- eller arbetsmiljö.

Mer om risk- och skyddsfaktorer hos RESPI