Chefer och baspersonal inom stöd och service för personer med psykisk funktionsnedsättning har ett viktigt uppdrag som innebär en del utmaningar. Både arbetsplats och arbetsuppgifter skiftar eftersom stödet ska vara individuellt anpassat och underlätta för målgruppen att leva som andra.
Vilka är målgruppen för uppdraget?
Målgruppen för uppdraget är personer med psykisk funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. Detta är grundläggande principer som utgår från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Rättigheterna har senare utvecklats i ett antal konventioner som exempelvis konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - Regeringen
Individens rättigheter, inom det här temat
Funktionhindersomsorgen och socialpsykiatrin – en del av kommunens ansvar
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av politiker som väljs i samband med de allmänna valen i Sverige vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar bland annat om vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter till nämnderna.
Socialnämnden är ett exempel på en nämnd och är den del av kommunen som har ansvar för kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen. Det kan handla om att besluta om insatser för personer inom socialpsykiatrin, till exempel boendestöd, hemtjänst och sysselsättning. I en del kommuner har socialnämnden ett annat namn.
Socialtjänsten i kommunerna utför i praktiken mycket av arbetet som socialnämnden ansvarar för. Det kan också vara privata utförare som anlitas av kommunen. De som möter brukarna i vardagen är boendestödjare, anställda i stödboenden, träfflokaler och sysselsättningsverksamheter samt hemtjänstpersonal.
Begreppet socialpsykiatri
Vad innebär begreppet socialpsykiatri?
Begreppet socialpsykiatri innebär att se psykiatri ur ett socialt perspektiv. Socialpsykiatri kan stå för flera olika saker. Det kan betyda att man organiserar psykiatrin på ett speciellt sätt, eller att socialpsykologiska och sociologiska teorier får påverka psykiatrins olika verksamheter. Socialpsykiatri kan också ses som ett sätt att förhålla sig, eller som en teori, där man betonar sidor av psykiatrin som inte utgörs av medicinska aspekter.
Begreppet kommunal socialpsykiatri
Vad innebär begreppet kommunal socialpsykiatri?
Med tiden har socialpsykiatri alltmer kommit att avse det stöd som kommunen ansvarar för till personer med psykisk funktionsnedsättning. Det handlar om sociala insatser och stöd för att klara den dagliga livsföringen. Kommunen ansvarar också för att olika hjälpinsatser samordnas och att olika aktörer samverkar kring den enskilda personen. Boende, boendestöd och sysselsättning samt träfflokaler är i huvudsak de verksamheter som riktar sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Lagar och regler som styr arbetet
Vilka lagar och regler styr arbetet?
Varje kommun i Sverige har ett ansvar för att personer med funktionsnedsättningar får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden är den delen av kommunen som har ansvar för kommunens uppgifter enligt lagar som exempelvis socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunens tjänstemän ansvarar för att handlägga ansökningar från personer med funktionsnedsättning och utreda vilket stöd och hjälp som varje person kan behöva.
Offentlighet, sekretess och tystnadsplikt
Socialtjänsten hanterar en mängd känsliga uppgifter om enskilda individers personliga förhållanden och hälsotillstånd och det råder sträng sekretess inom verksamheten enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För privata verksamheter finns motsvarande bestämmelser om tystnadsplikt.
Bestämmelserna är till för att skydda den enskilde. Ibland behöver socialtjänsten och hälso- och sjukvården ta del av varandras uppgifter, till exempel kring personer med stora och sammansatta behov. Särskilda regler gäller då och den enskildes bästa ska vara en ledstjärna i arbetet. Därför är det viktigt att sätta sig in i vilka regler som gäller kring offentlighet, sekretess och tystnadsplikt.
- Socialtjänstlagen, SoL, som reglerar stöd från kommunen för social och ekonomisk trygghet.
- Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer med funktionsnedsättning. Inledningsvis utreds och prövas personkretstillhörighet för rätten till LSS-insatser. Därefter utreds de individuella stödbehoven.
Sekretess- och tystnadspliktsgränser – I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården, (pdf)
Juridiskt stöd för dokumentation – Socialstyrelsen
Socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen (SoL) framhåller att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring ska få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Vägledande för insatserna är begrepp som: helhetssyn, frivillighet, självbestämmande, normalisering och kontinuitet. Det innebär bland annat att insatserna ska samordnas och utföras i dialog med den enskilde för att bidra till den enskildes självständighet.
Insatser enligt SoL
Personer som behöver stöd enligt SoL på grund av funktionsnedsättning kan erbjudas flera olika insatser, exempelvis:
- hemtjänst
- boendestöd
- bostad med särskild service för vuxna
- sysselsättning eller dagverksamhet.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag och utgör ett komplement till socialtjänstlagen (SoL) och annan lagstiftning. LSS omfattar bara vissa personer med funktionsnedsättning. Den ena lagen utesluter inte den andra, en person kan i vissa fall få insatser både enligt SoL och LSS.
Hälso- och sjukvårdslagstiftningen
LPT – lagen om psykiatrisk tvångsvård
God vård bygger på en allians mellan den enskilde och vårdgivaren. Patienten och anhöriga behöver känna trygghet och tillit till vården. Tvångsåtgärder skapar upplevelser som tar lång tid att bearbeta. När psykiatrin jobbar mer systematiskt för att undvika tvångsåtgärder kan dessa minska påtagligt. Lägger man sig vinn om att låta personal och patienter följa upp och bearbeta det tvång som ändå genomförs kan det bidra till ett ökat lärande och förebygga att liknande situationer uppstår igen.
NSPH
I LPT finns bestämmelser om psykiatrisk vård som är förenad med frihetsberövande och annat tvång (tvångsvård). Tvångsvård enligt LPT ges som sluten psykiatrisk tvångsvård eller, efter sådan vård, som öppen psykiatrisk tvångsvård. Vård som ges när patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning benämns sluten psykiatrisk tvångsvård. Annan vård benämns öppen psykiatrisk tvångsvård. Syftet med tvångsvården ska vara att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som hen behöver.
En förutsättning för vård enligt LPT är att patienten motsätter sig frivillig vård, eller det till följd av patientens psykiska tillstånd finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hens samtycke. Tvångsvård får inte ges om patientens psykiska störning enligt första stycket utgör enbart en utvecklingsstörning.
Vid bedömning av vårdbehovet ska det även beaktas om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.
Ett beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning för tvångsvård får inte fattas utan att ett vårdintyg har utfärdats. Vårdintyget ska grundas på en särskild läkarundersökning.
Efter en intagning med stöd av LPT ska den behandlande läkaren göra en bedömning av om patienten kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården eller regionens öppenvård efter det att patienten har skrivits ut. Om sådana insatser kommer att behövas ska den slutna vården underrätta de berörda enheterna genom ett inskrivningsmeddelande, enligt lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, LoSUS. Patienten har rätt att få en stödperson utsedd och information ska ges till patienten om detta. Om en patient så önskar kan stödpersonens uppdrag övergå till uppdrag som kontaktperson och berörd socialnämnd ska underrättas.
Om den läkare som är ansvarig för patienten under tvångsvården bedömer att tvångsvården bör övergå till öppen form ska läkaren ansöka om det hos förvaltningsrätten. Ansökan ska då innehålla en samordnad vårdplan med bland annat uppgifter om behovet av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Vårdplanen ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller regionen som svarar för insatserna. När ett beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård fattas av rätten ska läkaren underrätta den berörda enheten vid kommunen.
Läs mer om lagar och regler på sidorna Samverkan och Individens rättigheter, inom temat
Rättspsykiatrisk vård
Den som lider av en allvarlig psykisk störning och begår ett brott kan dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV . Begreppet ”allvarlig psykisk störning” är inte en diagnos utan ett juridiskt begrepp. Exempel på en allvarlig psykisk störning kan vara vanföreställningar, tankestörningar och hallucinationer, eller en kombination av dessa.
Paragraf-7-undersökning
Om domstolen misstänker att den tilltalade begick det påstådda brottet under en allvarlig psykisk störning, kan den bestämma att en så kallad paragraf-7-undersökning ska genomföras. Det är en läkarundersökning där en psykiater eller rättspsykiater träffar den tilltalade och gör en förenklad bedömning om en mer omfattande undersökning ska göras eller inte.
Rättspsykiatrisk undersökning
En rättspsykiatrisk undersökning genomförs på en rättspsykiatrisk undersökningsenhet. Undersökningen tar fyra till sex veckor. Den misstänkte undersöks av ett team bestående av rättspsykiater, psykolog, socialutredare och omvårdnadspersonal. Syftet med undersökningen är att genom samtal, observationer och tester ta reda på om personen hade en allvarlig psykisk störning när brottet begicks och om hen behöver vård.
Om domstolen, efter att ha tagit del av den rättspsykiatriska undersökningen, anser att den misstänkte har handlat under påverkan av en allvarlig psykisk störning, ska domstolen i första hand välja en annan påföljd än fängelse. En vanlig påföljd är i stället rättspsykiatrisk vård. Efter en intagning med stöd av LRV ska den behandlande läkaren på samma sätt som för LPT göra en bedömning av om patienten kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården eller regionens öppenvård efter det att patienten har skrivits ut. Om sådana insatser kommer att behövas ska den slutna vården underrätta de berörda enheterna genom ett inskrivningsmeddelande
Rättspsykiatri – Rättsmedicinalverket
Särskild utskrivningsprövning
När det finns risk att den tilltalade återfaller i brott av allvarligt slag kan rättspsykiatrisk vård kombineras med en särskild utskrivningsprövning. Det innebär att förvaltningsrätten, i stället för en chefsöverläkare, fattar beslut om frigång, permission, hur länge vården ska pågå, när det är aktuellt att vården övergår till öppen rättspsykiatrisk vård och slutligen när vården ska avslutas.
Särskild utskrivningsprövning – Sveriges Domstolar
Öppen rättspsykiatrisk vård
För patienter som inte längre bedöms behöva sluten rättspsykiatrisk vård kan en överföring till öppen rättspsykiatrisk vård bli aktuell. Inför överföringen ska samordnad vårdplanering påbörjas (enligt 7 a § LPT). Vårdplanen ska innehålla uppgifter om det bedömda behovet, beslut om insatser och patientens inställning till insatserna, vilken enhet vid regionen eller kommunen som ansvarar för insatserna och uppgift om eventuella åtgärder som vidtas av andra än regionen eller kommunen. När patienten har överförts till öppen rättspsykiatrisk vård ansvarar kommunen för att bevilja insatser till den enskilde enligt SoL och LSS.
Utskrivning från öppen rättspsykiatrisk vård
När patienten inte bedöms ha behov av öppen rättspsykiatrisk vård mer kan utskrivningen föregås av en samverkansprocess där den öppna rättspsykiatriska vården, den allmänna psykiatriska vården, primärvården och kommunen deltar. Samordnad individuell planering (SIP) kan upprättas om patienten har behov av och samtycker till det (se 4 kap. LoSUS).
Rättspsykiatrisk vård – Sveriges domstolar
Läs mer
Nationell samling för psykisk ohälsa, NSPH, driver ett projekt för att inspirera patienter att bli mer delaktiga i vården, både i sin egen vård och i utvecklig av vården.
Läs mer om ett projekt för att öka inflytande och egenmakt inom rättspsykiatrin
Exempel på psykisk funktionsnedsättning – schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Att insjukna i psykossjukdom eller liknande tillstånd innebär utöver psykisk och fysisk ohälsa i många fall att bli både socialt och ekonomiskt utsatt.
I ett tidigt skede av psykossjukdom finns stora möjligheter att vända utvecklingen och stödja individen att återhämta sig. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör därför erbjuda samordnade insatser för personer som för första gången insjuknar i psykos.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, stöd för styrning och ledning - Socialstyrelsen
Läs mer under temat Schizofreni (under Psykisk ohälsa)
Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet
Enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska socialtjänstens insatser vara av god kvalitet. Det innebär till exempel att insatserna ges på ett sådant sätt att den enskildes behov av stöd och hjälp tillgodoses och att syftet med insatsen eller verksamheten uppnås.
Arbetsgivaren ansvarar för att det finns tillräckligt med personal och att de har rätt kompetens
En förutsättning för god kvalitet inom socialtjänsten är att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Det är viktigt med rätt kompetens, lämplig bakgrund och personlighet för yrken inom socialtjänsten. LSS framhåller att det ska finnas personal som kan ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad.
Arbetsgivaren behöver kartlägga vilka behov personalen ska tillgodose genom stöd, service och omsorg. För att kunna göra det behövs kunskap om de behov som var och en i verksamhetens målgrupp har eller som kan tänkas uppkomma. Arbetsgivaren bör även förvissa sig om att antalet anställda är tillräckligt många för att kunna ge insatser av god kvalitet.
Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning, vägledning sid 14–15, Socialstyrelsen (pdf)
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall för personalen. De anställda ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna. För att uppnå det bästa resultatet behöver personal arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter som reglerar arbetsmiljöansvaret.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, hos Arbetsmiljöverket
Trygghet och säkerhet, inom det här temat
Det behövs ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet
Hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS är komplexa verksamheter. Därför behövs ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna.
Ledningssystemet måste omfatta verksamhetens alla delar och kan beskrivas som ett förbättringshjul. Hjulet omfattar verksamhetens återkommande aktiviteter: planering, ledning, kontroll, uppföljning och utvärdering. Det är arbetsgivarens ansvar att ta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Baspersonalen behöver känna till ledningssystemet och följa rutinerna för planering, rapportering och dokumentation i sitt arbete. Eftersom detta arbete till stor del är händelsestyrt krävs förmåga att prioritera och fördela arbetet så att det som måste göras verkligen blir gjort. Kvalitetsarbetet ska bidra till att verksamheten förbättras och når målet om god kvalitet. Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete – Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsen (pdf)
Genomförandeplanen beskriver hur en insats ska genomföras
Socialtjänstens insatser till enskilda personer ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra aktörer. Insatser enligt socialtjänstlagen ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Planering av de individuella insatserna bör dokumenteras och följas upp i en genomförandeplan.
Inledningsvis gör handläggaren en bedömning av den enskildes behov och fattar beslut om insatser. Även de resurser som finns i nätverket runt individen ska vägas in. Alla sammantagna behov och önskemål leder senare till att utföraren får ett uppdrag.
Uppdraget från beställaren ligger sedan till grund för utförarens planering och val av arbetssätt. Planeringen ska så långt som möjligt göras tillsammans med den enskilde och personens eventuella företrädare. För att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats upprättas en genomförandeplan. Planen tydliggör för den enskilde och för personalen vad som ska göras och vem som ska göra vad. Det kan också framgå när och hur något ska genomföras.
Den enskilda ska i möjligaste mån ha inflytande och medbestämmande över insatserna. Personens självbestämmanderätt och integritet ska uppmärksammas. Utgångspunkten är att den enskilde medverkar vid planeringen men om personen inte vill eller kan medverka, bör genomförandeplan ändå upprättas.
Begreppet genomförandeplan
Dokumentationen är viktig för uppföljningen
Dokumentationen är viktig för att följa upp insatser och systematiskt kunna undersöka att de leder till förbättringar för den enskilde. Det gör det i sin tur möjligt att utveckla verksamheten och säkra kvaliteten. Dokumentationen är även viktig för att den enskilde ska kunna ta del av vad som har hänt i hens ärende, men också för att personalen ska veta vad som behöver göras och hur det ska göras på bästa sätt för den enskilda.
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten - Socialstyrelsen
SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, - Socialstyrelsen
Föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS och SOSFS), - Socialstyrelsen
Här hittar du Socialstyrelsens gällande bestämmelser för hälso- och sjukvård, tandvård, hälsoskydd och socialtjänst. Du hittar också Rättsmedicinalverkets bestämmelser om rättsmedicin, rättspsykiatri och rättsintyg.
Personalen har skyldighet att rapportera missförhållanden – lex Sarah
Den som är anställd inom socialtjänsten är skyldig att omedelbart rapportera misstanke eller vetskap om missförhållanden som rör enskilda personer som får insatser inom den egna verksamheten. Skyldigheten att rapportera gäller även om det finns en påtaglig risk för missförhållanden. Denna bestämmelse kallas lex Sarah och finns både i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med bestämmelsen är att komma till rätta med brister i den egna verksamheten och att förhindra att liknande missförhållanden upprepas.
Enligt lex Sarah finns det även en skyldighet för den som bedriver en verksamhet, och som tar emot en rapport om ett missförhållande, att utreda, dokumentera och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller risken för missförhållandet. Vid allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden finns det även en skyldighet att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Lex Sarah omfattar både handläggning av ärenden och genomförande av insatser inom socialtjänsten. Syftet med att utreda en lex Sarah-rapport är att klarlägga vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras så att det inte ska hända igen. Syftet är inte att peka ut vem som har gjort fel i den aktuella situationen.
Det är därför viktigt att den som bedriver en verksamhet uppmuntrar personalen att delta i kvalitetsarbetet genom ett öppet klimat. Det gäller att se klagomål, synpunkter och lex Sarah-rapporter som en möjlighet att utveckla verksamhetens kvalitet.
Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah sid 16–22, Socialstyrelsen (pdf)
Skyldighet att anmäla oro för barn
Alla barn har rätt till att få växa upp under trygga förhållanden. Men om en vårdnadshavare inte kan ta detta ansvar fullt ut så är det socialtjänstens roll att se till att barnet får en trygg uppväxt. Alla rekommenderas därför enligt socialtjänstlagen att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten.
Om man arbetar i en verksamhet som berör barn och unga är man skyldig enligt lag att genast anmäla om man i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet och uppmärksamma socialtjänsten på situationen. Som anmälare behöver man inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att man misstänker att något inte står rätt till. Det är socialtjänstens ansvar att utreda anmälan och bedöma barnets situation och om barnet behöver skydd eller stöd.
Ett barn kan fara illa när det till exempel utsätts för fysiskt eller psykiskt våld eller sexuella övergrepp. Det kan också handla om fysisk eller psykisk försummelse eller att barnet har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj eller ett självdestruktivt beteende.
Ladda ner eller beställ på socialstyrelsen.se:
- Handbok för chefer i anmälningsskyldiga verksamheter
Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare, Socialstyrelsen (pdf)
- Folder för anmälningsskyldig personal
Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn – Information för dig som är anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 §, socialtjänstlagen, Socialstyrelsen (pdf)
Källor:
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – lättläst svenska, på regeringens webbplats, regeringen.se, 2017-01-19
Socialpsykiatri, I. Andersson Höglund & B. Hedman Ahlström, Bonnier Utbildning, 2002, s. 10, Andersson Höglund & Hedman Ahlström, 2002
Socialpsykiatri, I. Andersson Höglund & B. Hedman Ahlström, Bonnier Utbildning, 2002, s. 71, Andersson Höglund & Hedman Ahlström, 2002
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, stöd för styrning och ledning, socialstyrelsen.se
Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning, SoS, vägledning s. 14–15, Socialstyrelsen, 2012
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, Arbetsmiljöverket, 2001
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2021
SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, Socialstyrelsen, 2014
Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah s. 16–22, Socialstyrelsen, 2014
Barn som far illa eller riskerar att fara illa – reviderad version, Socialstyrelsen, 2014
Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn – information för dig som är anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, Socialstyrelsen, 2014
Anmäla oro för barn, Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare, Socialstyrelsen, 2014
Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL), riksdagen.se, 2017-01-19
Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), riksdagen.se, 2017-01-19
Sekretess- och tystnadspliktsgränser. I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen, 2012
God man och förvaltare, artikel, Domstolsverket, 2016
Föräldrabalken (1949:381), riksdagen.se, 2017-01-19
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete – Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsen, 2012
