Vilka är målgruppen för uppdraget?
Målgruppen för uppdraget är personer med psykisk funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. Detta är grundläggande principer som utgår från FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Rättigheterna har senare utvecklats i ett antal konventioner som exempelvis konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – Regeringen
Individens rättigheter, inom det här temat
Rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Personer med psykisk funktionsnedsättning och stora behov
För att en person med psykisk funktionsnedsättning och stora behov ska må bättre och öka sin livskvalitet behöver hen få vård och omsorg som är personcentrerad. Det innebär att du som arbetar med personen utgår från personens behov, förutsättningar och resurser, oavsett psykiatriskt tillstånd. I temat Personer med psykisk funktionsnedsättning och stora behov hittar du bland annat information och utbildningsmaterial om personcentrering, delat beslutsfattande och bemötande i svåra situationer.
Funktionhindersomsorgen – en del av kommunen
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av politiker som väljs i samband med de allmänna valen i Sverige vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar bland annat om vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter till dessa.
Socialnämnden
Socialnämnden är ett exempel på en nämnd och är den del av kommunen som har ansvar för kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen. Det kan handla om att besluta om insatser för äldre personer, till exempel hemtjänst eller plats i särskilt boende. I en del kommuner har socialnämnden ett annat namn.
Socialtjänsten
Socialtjänsten i kommunerna utför i praktiken mycket av arbetet som socialnämnden ansvarar för. Det är som regel anställda i socialtjänstens äldreomsorg som äldre personer har kontakt med i sin vardag.
Exempel på psykisk funktionsnedsättning – schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Att insjukna i psykossjukdom eller liknande tillstånd innebär utöver psykisk och fysisk ohälsa i många fall att bli både socialt och ekonomiskt utsatt.
I ett tidigt skede av psykossjukdom finns stora möjligheter att vända utvecklingen och stödja individen att återhämta sig. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör därför erbjuda samordnade insatser för personer som för första gången insjuknar i psykos.
Insatser av god kvalitet
Enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska socialtjänstens insatser vara av god kvalitet. Det innebär till exempel att insatserna ges på ett sådant sätt att den enskildes behov av stöd och hjälp tillgodoses och att syftet med insatsen eller verksamheten uppnås.
Arbetsgivaren ansvarar för att det finns tillräckligt med personal och att de har rätt kompetens
En förutsättning för god kvalitet inom socialtjänsten är att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Det är viktigt med rätt kompetens, lämplig bakgrund och personlighet för yrken inom socialtjänsten. LSS framhåller att det ska finnas personal som kan ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad.
Arbetsgivaren behöver kartlägga vilka behov personalen ska tillgodose genom stöd, service och omsorg. För att kunna göra det behövs kunskap om de behov som var och en i verksamhetens målgrupp har eller som kan tänkas uppkomma. Arbetsgivaren bör även förvissa sig om att antalet anställda är tillräckligt många för att kunna ge insatser av god kvalitet.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. De anställda ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna. För att uppnå det bästa resultatet behöver personal arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter som reglerar arbetsmiljöansvaret.
Systematiskt arbetsmiljöarbete – Arbetsmiljöverket
Trygghet och säkerhet, inom det här temat
Det behövs ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet
Hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS är komplexa verksamheter. Därför behövs ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna.
Ledningssystemet måste omfatta verksamhetens alla delar och kan beskrivas som ett förbättringshjul. Hjulet omfattar verksamhetens återkommande aktiviteter: planering, ledning, kontroll, uppföljning och utvärdering. Arbetet ska bidra till att verksamheten förbättras och når målet om god kvalitet.
Dokumentation är viktig
Dokumentationen är viktig för att följa upp insatser och systematiskt kunna undersöka att de leder till förbättringar för den enskilde. Det gör det i sin tur möjligt att utveckla verksamheten och säkra kvaliteten. Dokumentationen är även viktig för att den enskilde ska kunna ta del av vad som skett i sitt ärende, men också för att personalen ska veta vad som behöver göras och hur det ska göras på bästa sätt för individen.
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten - Socialstyrelsen
Genomförandeplanen beskriver hur en insats ska genomföras
Socialtjänstens insatser till enskilda personer ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra aktörer. Insatser enligt socialtjänstlagen ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Planering av de individuella insatserna bör dokumenteras och följas upp i en genomförandeplan.
Inledningsvis gör handläggaren en bedömning av den enskildes behov och fattar beslut om insatser. Även de resurser som finns i nätverket runt individen ska vägas in. Alla sammantagna behov och önskemål leder senare till att utföraren får ett uppdrag.
Uppdraget från beställaren ligger sedan till grund för utförarens planering och val av arbetssätt. Planeringen ska så långt som möjligt göras tillsammans med den enskilde och personens eventuella företrädare. För att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats upprättas en genomförandeplan. Planen tydliggör för den enskilde och för personalen vad som ska göras och vem som ska göra vad. Det kan också framgå när och hur något ska genomföras.
Den enskilda ska i möjligaste mån ha inflytande och medbestämmande över insatserna. Personens självbestämmanderätt och integritet ska uppmärksammas. Utgångspunkten är att den enskilde medverkar vid planeringen men om personen inte vill eller kan medverka, bör genomförandeplan ändå upprättas.
Dokumentationen är viktig för uppföljningen
Dokumentationen är viktig för att följa upp insatser och systematiskt kunna undersöka att de leder till förbättringar för den enskilde. Det gör det i sin tur möjligt att utveckla verksamheten och säkra kvaliteten. Dokumentationen är även viktig för att den enskilde ska kunna ta del av vad som har hänt i hens ärende, men också för att personalen ska veta vad som behöver göras och hur det ska göras på bästa sätt för den enskilda.
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten – Socialstyrelsen
Skyldigheter enligt lex Sarah
Den som är anställd inom socialtjänsten är skyldig att omedelbart rapportera misstanke eller vetskap om missförhållanden som rör enskilda personer som får insatser inom den egna verksamheten. Skyldigheten att rapportera gäller även om det finns en påtaglig risk för missförhållanden. Denna bestämmelse kallas lex Sarah och finns både i socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
I lex Sarah finns även en skyldighet för den som bedriver en verksamhet och tar emot en rapport att utreda, dokumentera och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller risken för missförhållandet. I vissa fall finns det även en skyldighet att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Lex Sarah omfattar både handläggning av ärenden och vid genomförande av insatser inom socialtjänsten. Syftet med att utreda en lex Sarah-rapport är att klarlägga vad som hänt, varför det hänt och vad som kan göras så att det inte ska hända igen. Det är därför viktigt att den som bedriver en verksamhet uppmuntrar personalen att delta i kvalitetsarbetet genom ett öppet klimat.
Mer information om att arbeta utifrån lex Sarah
Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah – Socialstyrelsen
Skyldighet att anmäla oro för barn
Alla barn har rätt till att få växa upp under trygga förhållanden. Men om en vårdnadshavare inte kan ta detta ansvar fullt ut så är det socialtjänstens roll att se till att barnet får en trygg uppväxt. Alla rekommenderas därför enligt socialtjänstlagen att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten.
Om man arbetar på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (socialtjänstens verksamheter, skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är man skyldig enligt lag att genast anmäla om man i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet och uppmärksamma socialtjänsten på situationen. Som anmälare behöver man inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att man misstänker att något inte står rätt till. Det är socialtjänstens ansvar att utreda anmälan och bedöma barnets situation och om barnet behöver skydd eller stöd.
Ett barn kan fara illa när det till exempel i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld eller sexuella övergrepp. Det kan också handla om fysisk eller psykisk försummelse eller allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj eller ett självdestruktivt beteende. Alla barn kan fara illa men vissa barn löper högre risk än andra att fara illa.
Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn – Socialstyrelsen
Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare – Socialstyrelsen