Hälsa

Hälsa kan beskrivas som en rättighet för alla. Både fysiska, psykiska och sociala faktorer har betydelse för att minska ohälsan i befolkningen.

Beskrivning enligt WHO

Begreppet hälsa definierades år 1948 av Världshälsoorganisationen, WHO:

”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning”.

Enligt WHO bör hälsa vara en fundamental rättighet för alla människor, oberoende av religion eller politiska åsikter. En hälsodeklaration som tydligt betonar att både fysiska, psykiska och sociala faktorer har betydelse för att komma tillrätta med ojämlikhet vad beträffar hälsan.

Beskrivning enligt ICF

ICF som betyder internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa erbjuder en struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa. Klassifikationen kompletterar ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, eftersom två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd.

Syftet med ICF är dels att ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och bestämningsfaktorer. Dels att skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet inklusive personer med funktionshinder.

Användning av ICF möjliggör jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och sjukvården, service- och tjänsteverksamheter över tid.

Att leva med psykisk ohälsa

Hälsa och livslängd

Psykisk och fysisk ohälsa förstärker ofta varandra. Det är i dag allmänt känt att människor som lever med en allvarlig psykisk sjukdom, framför allt schizofreni och schizofreniliknande tillstånd samt bipolär sjukdom, riskerar att leva avsevärt kortare liv än genomsnittet; män riskerar att dö 15–20 år tidigare och kvinnor 10–15 år. Det har också visat sig att personer med en psykiatrisk diagnos, som drabbas av somatiska sjukdomstillstånd som stroke, bröstcancer, diabetes och hjärtinfarkt, inte får lika god medicinsk vård som patienter utan en psykiatrisk diagnos. För personer med både psykisk ohälsa och beroendesjukdom blir det en ännu större utmaning att bygga upp och bevara sin fysiska hälsa.

Delaktighet i samhällslivet

Att leva med psykisk ohälsa handlar inte främst om vård och omsorg. Det handlar om att leva sitt liv i gemenskap med andra. Ett liv som inbegriper frihet, delaktighet och samma möjligheter, rättigheter och krav som för andra människor i samhället. Det betyder att bostad, arbete, försörjning, familj och vänner att umgås med är centrala delar i livet. Många studier visar att bristen på dessa grundläggande förutsättningar leder till psykisk ohälsa och skapar svårigheter att återhämta sig och tillfriskna.

Rädsla och okunskap gör att människor har svårt att prata öppet om psykisk ohälsa och isolerar sig eller blir isolerade av omgivningen. Inom Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, arbetar patient- brukar- och anhörigorganisationer tillsammans för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa och fördjupad förståelse för människors olikheter. Målet är att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter, oavsett psykiska funktionssätt.

Principer för att beskriva psykisk hälsa

Begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa

Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är begrepp på olika nivåer och bör inte användas som varandras motsatser.

Psykisk hälsa är ett samlingsbegrepp

De nationella kunskapsmyndigheterna Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SBU samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har gemensamt tagit fram en modell för att beskriva samlingsbegreppet psykisk hälsa. Psykisk hälsa inkluderar förutom psykisk ohälsa även psykiskt välbefinnande. Oftast när vi använder begreppet psykisk hälsa avser detta en övergripande nivå. Modellen som föreslås är en första version och kommer att utvecklas löpande, dels genom att den prövas i praktiken, dels genom att diagnossystemet ICD-11 färdigställs. På lång sikt utifrån hur språket i samhället utvecklas.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd med olika svårighetsgrad och varaktighet. Hit hör både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd.

Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda. Till skillnad från psykiska besvär måste flera kriterier finnas för att en diagnos ska kunna ställas. Symtomen måste även ha funnits där under en viss sammanhängande tidsperiod, vanligen minst 14 dagar och medföra en nedsättning av psykisk funktionsförmåga. Psykiatriska tillstånd kan vara av bestående eller av övergående natur och avgränsas utifrån diagnostiska kriterier i internationella diagnossystem (ICD/DSM).

Psykiatriska tillstånd kan delas in i psykiska sjukdomar och syndrom respektive utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser. Psykiska sjukdomar och syndrom kan börja när som helst under livet till skillnad från utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser som utvecklas under barndomen.

Filmen Vad är psykisk hälsa? hos Folkhälsomyndigheten

Många kan drabbas av psykisk ohälsa

Det finns undersökningar som visar att 15 procent av den svenska befolkningen, vid något tillfälle i livet kommer att känna av psykiska besvär som kräver hjälp och stöd från professionella vårdgivare. Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att någon gång råka ut för en depression, och de senaste årens stora ökning av antalet långtidssjukskrivna kopplas också till största delen ihop med psykisk ohälsa.

En psykisk sjukdom kan leda till psykiska funktionshinder. Det är en varaktig funktionsnedsättning som försvårar för individen att leva ett liv som andra. Ett psykiskt funktionshinder är inte statiskt utan varierar ofta över tiden. En person med psykisk funktionsnedsättning kan därför periodvis fungera som andra men ibland ha stora svårigheter i vardagslivet.

Fakta om funktionsnedsättningar, på webbplatsen Infoteket (en verksamhet inom Centrum för funktionshinder, ett samarbetsforum för verksamheter inom Region Uppsala)

Psykiska diagnoser

Psykiatriker använder ett diagnosinstrument DSM-5, (Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5th ed) när de ställer diagnoser. DSM-5 kan användas för att diagnostisera ett antal vanliga psykiska diagnoser som exempelvis: bipolär sjukdom, depression, emotionellt instabil personlighetsstörning, psykoser, schizofreni.

Läs mer om relaterade tillstånd och begrepp som inte har särskilda kriterier som en diagnos, exempelvis självskada, självmordstankar, övergrepp och sorg, på Minds webbplats

Schizofreni är den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar

Schizofreni – den vanligaste diagnosen

Schizofreni tillhör en av de tio sjukdomarna i västvärlden som leder till mest funktionshinder för den enskilde. I Sverige insjuknar 1 500–2 000 personer i schizofreni varje år, vilket vanligen sker runt 18–30 års ålder. I Sverige har 30 000–40 000 personer diagnosen schizofreni och en stor andel av patienterna som vårdas inom den slutna psykiatriska vården har sjukdomen.

Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd medför nedsatt autonomi, som svårigheter att vara med och fatta beslut om vård och stöd. Vården och omsorgen behöver kompensera för detta. Genom att samordna olika vård- och stödinsatser ökar förutsättningar för att stärka självbestämmande och delaktighet. Delaktighet och goda relationer till personalen ger i sin tur ökade förutsättningar för återhämtning. För att tillförsäkra denna grupp en god och jämlik vård och omsorg på lika villkor är det viktigt att främja och stödja möjligheter till delaktighet.

Medellivslängden för personer med schizofreni är omkring 15 år kortare än hos befolkningen i övrigt. Att drabbas av schizofreni eller liknande tillstånd i Sverige i dag innebär därmed utöver psykisk och fysisk ohälsa i många fall att bli marginaliserad både socialt och ekonomiskt.

Många som drabbas av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd behöver fortsatt vård och stöd på flera olika sätt och i många fall av olika aktörer. För att ge ökad kontinuitet och minska risken att personerna tappar kontakten med vården och omsorgen bör erbjudas en form av vård- och stödsamordning även kallad Case management.

För dem som har ett eget boende kan boendestöd ge ökad möjlighet att klara av ett självständigt liv och få större delaktighet i samhället. Även individanpassat stöd till arbete bidrar till detta, genom att erbjuda en väg ut i arbetslivet.

Rekommendationerna i de här riktlinjerna gäller vuxna och fokuserar på läkemedelsbehandling och psykosociala insatser samt stödinsatser och vissa organisatoriska frågor.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, stöd för styrning och ledning, på Socialstyrelsens webbplats

Kan det vara olika för män och kvinnor vid psykossjukdom?

Psykossjukdomar yttrar sig på delvis olika sätt hos kvinnor och män. Kvinnor insjuknar ofta lite senare i livet och symtombilden kan se lite olika ut utifrån kön. Män har ofta mer av symtom som likgiltighet och tillbakadragenhet, medan kvinnor har mer paranoida vanföreställningar och hörselhallucinationer. Kvinnor har ofta en bättre funktionsnivå före insjuknandet och en bättre prognos och svarar också i regel bättre på antipsykotisk läkemedelsbehandling, men är känsligare för biverkningar än män. Män behöver som regel högre doser för att uppnå önskad effekt. Kvinnor i gruppen utsätts också i högre grad för sexuellt våld och andra traumatiska händelser. Vården och omsorgen behöver ha dessa generella könsskillnader i åtanke för att möta individens behov på bästa sätt.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, Socialstyrelsen, sid 13–14 (pdf)

Vanligt med samsjuklighet i olika form

Med samsjuklighet menas att en person uppfyller diagnostiska kriterier för flera sjukdomar. Samsjuklighet komplicerar diagnostik och behandling, och ställer krav på samverkan mellan socialtjänsten och hälso- sjukvården. Intern samverkan är här också viktigt.

Fysisk hälsa

Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd får oftare kroppsliga sjukdomar än andra personer, till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Det beror troligen på en kombination av ohälsosam livsstil och biverkningar av vissa antipsykotiska läkemedel. Kvinnor med psykossjukdom var i ett senare stadium av sin bröstcancer än övriga bröstcancerpatienter när de fick diagnos och behandling. Bröstcancern upptäcks senare troligen beroende på att de inte går på screening i samma utsträckning som andra kvinnor. Påfallande är att när väl sjuklighet konstaterats verkar personer med psykossjukdom inte få samma insatser som övriga, exempelvis fick de inte ballongvidgning av hjärtats kranskärl vid akut förstagångsinfarkt i samma omfattning som befolkningen i övrigt. Personer med psykossjukdom hämtade även i lägre utsträckning ut läkemedel i sekundärpreventivt syfte. Sekundärprevention syftar till att på kort och lång sikt förhindra död, återinsjuknande eller fortskridande av sjukdomen och allvarliga komplikationer.

Sammantaget framgår det att gruppen riskerar sämre prognos vid allvarlig somatisk sjukdom vilket också visar sig i förhöjda risker att avlida i samband med de sjukdomstillstånden. Resultatet kan delvis förklara varför medellivslängden för personer med schizofreni i genomsnitt är 15 år kortare för män och 12 år kortare för kvinnor, jämfört med befolkningen i övrigt.

Psykisk hälsa

Även psykisk samsjuklighet är vanlig vid schizofreni och schizofreni-liknande tillstånd. Ungefär hälften av patienterna har depression och minst en fjärdedel har ångestsyndrom, antingen innan insjuknandet eller samtidigt med psykossjukdomen. Patienter med schizofreni har ofta även kognitiva funktionsnedsättningar som angränsar till autism och autismliknande tillstånd.

Beroendeproblematik

Det är mycket vanligt att personer som har ett missbruk eller beroende samtidigt också har psykisk sjukdom. Närmare hälften av alla med schizofreni har ett långvarigt substansberoende. Personer med missbruk och beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa. Omvänt så har personer med psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser en ökad risk för missbruk och beroende. Det finns olika sätt att förklara hur samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik uppstår och hur de kan kopplas till varandra.

Missbruket försvårar diagnostik och behandling, och de som har ett samtidigt substansmissbruk har ofta allvarligare psykiska symtom. Kombinationen psykisk sjukdom och substansberoende ger ökad risk för ensamhet, hemlöshet, följdsjukdomar, dålig följsamhet till medicinsk behandling, ökad familjebörda, upprepade återfall i både psykisk sjukdom och missbruk samt i värsta fall självmord.

Läs mer under temat Schizofreni

Läs mer under temat Schizofreni

Samordnade insatser underlättar

Personer med samsjuklighet har behov av samtidiga och samordnade insatser mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att komma till rätta med sina problem. Personer med samsjuklighet i form av psykisk sjukdom och beroende kan vara särskilt sårbara för brister i samverkan.

När samverkan och samordningen inte fungerar läggs ansvaret för att samordna insatserna på patienten eller brukaren själv – eller på deras närstående. Också detta kan vara särskilt problematiskt för personer med samsjuklighet, som kan ha kognitiva svårigheter som är kopplade till deras dubbla problematik. När vård- och omsorgssystemet inte är anpassat till deras utsatta situation riskerar de dessutom att tappa motivationen att fortsätta söka hjälp för sitt beroende eller sin psykiska ohälsa.

Brister i samverkan och samordning medför även utmaningar för de som arbetar inom vården och omsorgen, vars uppdrag att hjälpa den enskilde försvåras när det saknas förutsättningar för att samordna insatser med andra verksamheter på ett effektivt sätt.

Läs mer om arbetssätt för samordning på sidorna Samverkan, Bemötande och delaktighet samt Individuella behov (inom det här temat)

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd – Socialstyrelsen (pdf)

Kartläggning av samsjuklighet i psykisk ohälsa och beroendeproblematik –Socialstyrelsen

Psykiska besvär är vanligare i vissa grupper

Den psykiska hälsan är ojämnt fördelad utifrån diskrimineringsgrunderna kön, födelseland, funktionshinder och sexuell läggning. Psykiska besvär är vanligare i vissa grupper, till exempel bland homo- och bisexuella, mottagare av ekonomiskt bistånd, arbetslösa unga vuxna och ensamstående mödrar. Personer med funktionsnedsättning rapporterar också oftare att de har psykiska besvär, och den psykiska hälsan har blivit sämre bland unga med funktionsnedsättning. Insatser för att få ett mer inkluderande samhälle har positiv effekt eftersom otrygghet och kränkningar är viktiga faktorer för ojämlikheter i psykisk ohälsa.

Ojämlikheter i psykisk hälsa, hos Folkhälsomyndigheten

Rätt arbetssätt kan stärka den enskilde

I ett tidigt skede av psykossjukdom finns det stora möjligheter att vända utvecklingen och stödja individen att återhämta sig. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver vara lyhörda för de önskemål som personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd har, för att de ska kunna återhämta sig från sin psykiska sjukdom, få möjlighet att delta i samhället och leva som andra. Det handlar också om att hitta deras motivation och utifrån detta och samordna olika åtgärder. Exempelvis kan en person som kommer ut i arbetslivet behöva stöd att anpassa sin läkemedelsbehandling till en mer krävande och aktiv livsstil. Samma person kan också få betydligt bättre effekt av kognitiv träning i denna situation, när personen deltar i ett sammanhang som ger hopp om återhämtning samtidigt som det ställer krav på kognitiv förmåga. Vidare kan en person som slutar röka behöva ändra dosen på sitt antipsykotiska läkemedel.

Dessa och andra situationer kräver en helhetssyn på brukarens livssituation samt ett tvärprofessionellt samarbete inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och ett aktivt arbete för att göra individen delaktig i sin egen vård och omsorg. Beslutsfattare och verksamhetschefer behöver skapa förutsättningar för ett sådant arbetssätt, med utgångspunkt från de specifika hinder som den här gruppen möter.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, hos Socialstyrelsen (pdf)

Om vägar till sundare livsstil hos NSPH

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, tar i en inspirationsskrift upp möjliga vägar till sundare livsstil för personer med psykisk ohälsa, med konkreta exempel och berättelser från verklighet.

Fysisk hälsa vid psykisk ohälsa hos NSPH (pdf) 

Sjuksköterskors arbetssätt viktigt för psykospatienters tro på sig själva

Sjuksköterskors arbetssätt viktigt för psykospatienters tro på sig själva

Personer med psykossjukdom har sämre upplevd hälsa än övriga delar av befolkningen. De är i större utsträckning överviktiga, mindre fysiskt aktiva och röker mer. Detta leder till att personerna är särskilt utsatta för sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Låg tilltro till sin egen förmåga

Betydelsen av att förändra sina levnadsvanor för bättre hälsa och livskvalitet är de flesta väl medvetna om. När förändringarna ska genomföras finns en del hinder på vägen. Personerna saknar oftast inte motivation utan det handlar snarare om en försiktighet och låg tilltro till sin egen förmåga. För att stärka patienternas tro på sin egen förmåga att förändra spelar sjuksköterskor inom psykiatrin en viktig roll, visar en studie från högskolan i Halmstad.

Intervjupersonerna uttryckte att en förändring måste göras på egen hand, men viktigt att göra det tillsammans med andra och med rätt och anpassat stöd. Längtan efter att må bra och leva ett liv i harmoni var en motivation till förändring. Det är viktigt att ta tillvara personens tidigare erfarenheter av att förändra sina vanor när hälsofrämjande insatser ska planeras och genomföras. Att utgå från de egna resurserna och önskemål om, samt motiv till förändring, för att förändringen ska bli hållbar. Även hänsyn till personens fysiska och psykiska hälsa och hela livssituationen behöver tas. För detta krävs en gemensam syn och förhållningssätt på både på samhälls-, organisations- och individnivå.

Hälsa, levnadsvanor och erfarenheter av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom – hälsofrämjande aspekter inom psykiatrisk omvårdnad
Artikel i Diva av Lundström, Sofie, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), 2020 (Svenska) Doktorsavhandling, sammanläggning ORCID-id: 0000-0002-1530-1864

Läs mer om arbetssätt inom temat

Samverkan 

Bemötande och delaktighet 

Individuella behov 

Vad menas med återhämtning från psykisk sjukdom?

Det finns egentligen flera svar på den frågan eftersom begreppet återhämtning från psykisk sjukdom ibland beskrivs på individnivå. Begreppet har också fått en stor betydelse inom brukarrörelsen och i styrande dokument om hur vård och stöd ska ges till personer med psykisk funktionsnedsättning.

Personer som har levt med psykiska besvär under en längre tid kan känna det som att de har förlorat makten över sitt liv. Att återhämta sig handlar om att steg för steg ta tillbaka den makten och börja må bättre, att kunna ta beslut som är viktiga i livet. Återhämtning är individuellt och hur processen går till varierar från person till person.

Om hälsa och återhämtning hos NSPH

De flesta återhämtar sig med tiden

De allra flesta som får besvär med psykisk ohälsa återhämtar sig med tiden. Det är aldrig för sent att återhämta sig, oavsett om besvären varat under en längre eller en kortare period. Så många som två tredjedelar av de som har diagnosen schizofreni återhämtar sig med tiden. Sannolikheten att återhämta sig från till exempel depression eller personlighetsstörning är ännu större. 

Återhämtning behöver inte innebära symtomfrihet, det handlar om att kunna leva ett liv som personen trivs med, även om några av symtomen är kvar. Hjälp och stöd från omgivning och ibland även vård och behandling liksom hopp och stöd bidrar till återhämtning. En förutsättning för återhämtning är lust att sträva efter personliga mål, vilket i sin tur kan ge ökad självkänsla och ny styrka i återhämtningen. Många som återhämtar sig beskriver det som att de har hittat tillbaka till sig själva igen.

Återhämtningsguiden från NSPH och allmänna arvsfonden

Suicidprevention

Suicid är ett folkhälsoproblem som förutom förlust av människoliv leder till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda. Folkhälsomyndigheten har sedan 2015 i uppdrag att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Arbetet utgår från Nationella handlingsprogrammet för suicidprevention och regeringens mål om att ingen människa ska hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen.

Inom uppdraget verkar myndigheten för att det förebyggande arbetet ska bedrivas enligt bästa tillgängliga kunskap genom ett behovsanpassat och ändamålsenligt kunskapsstödjande arbete. Fokus ligger på att bygga upp en långsiktig struktur för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå.

Mer material om att upptäcka tecken på psykisk ohälsa och förebygga självmord:

  • Suicidprevention.se är en webbplats som riktar sig till verksamheter och professioner som arbetar med att förebygga suicid.
  • Suicide Zero är en ideell organisation som erbjuder utbildningar där du lär dig upptäcka varningstecken på psykisk ohälsa och vad kan du göra om du misstänker att någon i din närhet har det tufft. Utbildningen Våga Fråga ger dig verktyg för att kunna agera om någon i din närhet verkar må dåligt.
  • Utbildningsradion (UR) har en samtalsserie om psykisk hälsa som de har tagit fram gemensamt med intresseorganisationen Mind. Ett avsnitt handlar om att förebygga självmord.

Stöd i arbetet med levnadsvanor

Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer för att förebygga och behandla ohälsosamma levnadsvanor. Riktlinjerna vänder sig till hälso- sjukvården och det framtagna stödmaterialet kan även vara till nytta för dig som arbetar i socialtjänstens verksamheter. Här finns webbutbildningar, filmer, broschyrer och forskningsrapporter om riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor och tobaksbruk. Materialet, som utgår från rekommendationerna i riktlinjerna, ska fungera som ett stöd i det sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården.

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, hos Socialstyrelsen

Samverkan, sida inom temat

Bra måltider främjar god och jämlik hälsa

Goda matvanor är en viktig faktor för att må bra. Många personer med funktionsnedsättning har svårigheter förknippade med mat och ätande. Det kan även handla om sådant som planering av matinköp men också tillagning av maten. Planering och framförhållning kan vara ett svagt område eftersom tidsuppfattning är något abstrakt och något som många personer behöver stöd med. Om planering saknas kan nya problem uppstå i samband med inköp som då blir mer impulsiva och valen av mat därefter.

Personal i gruppbostäder och boendestödjare kan ge stöd för bra matvanor genom att vara förebilder och bland annat ge stöd i att veckoplanera en matsedel. Personalens roll kan också vara att inspirera och visa på bra alternativa måltider och på sätt påverka den enskilde till hälsosammare matvanor.

Bra måltider är mer än bara mat

En måltid är mer än maten på tallriken. Måltiden omfattar exempelvis även rummet, sällskapet och stämningen. Livsmedelsverket illustrerar detta med en måltidsmodell i form av ett pussel. Modellen består av sex olika områden som alla är viktiga för att personer som deltar vid måltiden ska må bra och känna matglädje.

Livsmedelsverket ger råd om hur personal i gruppbostäder kan ge stöd genom att vara förebilder, inspirera och visa på bra alternativ. Stöd till hälsosamma matvanor måste dock alltid ges med största respekt för individens rätt till självbestämmande. För att veta hur olika situationer ska hanteras behöver personalen kunskap, stöd och möjlighet att diskutera.

Mat och måltider i gruppbostäder hos Livsmedelverket

Spel för att inspirera till hälsosamma levnadsvanor

Bilden visar spelplan och blädderpärm med förslag på aktiviteter för hälsosamma levnadsvanorSpelet ”Bra vanor – tänk stort, börja smått” inspirerar på ett lekfullt sätt till hälsosamma levnadsvanor, och har tagits fram av Socialstyrelsen. Tanken är att materialet ska locka till att dels pröva kravlösa fysiska aktiviteter som kan bryta stillasittande, dels våga pröva nya livsmedel. 

Materialet består dels av ett spel med en spelplan, dels av en blädderpärm med förslag på olika aktiviteter som spelaren ska utföra för att kunna gå vidare på spelplanen.

Spelet riktar sig främst till personer med kognitiv funktionsnedsättning som har stöd utifrån LSS eller SoL. 

Beställ spelet "Bra vanor – tänk stort, börja smått" hos Socialstyrelsen

Handledning för spelet om hälsosamma levnadsvanor för personal (pdf)

Vikten av tandvård för personer med psykisk funktionsnedsättning

Munhälsan är en del av den allmänna hälsan och bidrar till individens fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Om en person har dålig munhälsa och tandstatus så påverkar det individens möjligheter till att tugga, prata och viljan att le och skratta. Vilket i sin tur kan leda till att individen undviker vissa sociala sammanhang och på så sätt utgör ett hinder i det dagliga livet och möjligheter i skolan, arbetet och privatlivet.

Personer med psykisk funktionsnedsättning har sämre munhälsa än genomsnittet i befolkningen och skattar också sin munhälsa sämre än övrig befolkning. Deras förutsättningar för en god hälsa är ofta sämre, bland annat på grund av svagt inflytande, ekonomisk otrygghet och brist på tillgänglighet. En person kan också ha ökad sårbarhet för ohälsa på grund av sin funktionsnedsättning.

Jämlik tandhälsa – En analys av självskattad tandhälsa i Sveriges befolkning, hos Folkhälsomyndigheten

Faktorer som ökar risken för munsjukdomar är exempelvis bristfälliga munhygienvanor, osunda och oregelbundna kostvanor, muntorrhet och rökning. Psykisk funktionsnedsättning kan påverka personers möjligheter att sköta sin munhygien och kan bidra till ändring i dygnsrytm och oregelbundna kostvanor som i sin tur ökar risken för munsjukdomar. Ytterligare är långvariga läkemedelsbehandlingar, som ofta orsakar muntorrhet, ett vanligt förekommande bland personer med psykisk funktionsnedsättning.

En regelbunden kontakt med tandvården skapar förutsättningar för att tidigt kunna diagnostisera munsjukdomar och tandproblem, kunna behandla och hindra att problemen blir mer omfattande. Personer med ökad risk för munsjukdomar behöver oftast ha något tätare kontakter med tandvården för att regelbundet få förebyggande behandling. Försummad munhygien och uteblivna tandvårdsbesök ökar risken för att stora och omfattande problem uppstår och att behandlingarna blir mer utmanande för personen i fråga. Dåliga erfarenheter av tandvårdsbehandlingar och tandvårdsrädsla kan öka risken för att individen ytterligare skjuter upp sina tandvårdsbesök trots behov.

Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kan behöva stöd i form av att uppmärksamma att de behöver kontakt med vården, boka tid, formulera sina besvär samt stöd i att säkerställa att vården genomförs och följs upp. Det kan gälla kontakter med primärvård, tandvård eller annan somatisk vård.

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, hos Socialstyrelsen (pdf)

Vissa personer har rätt till särskilt tandvårdsbidrag eller tandvårdsstöd från regionerna

Särskilt tandvårdsbidrag

En person kan behöva förebyggande tandvård om hen har en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar tänderna. Då kan personen ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag, STB.

Särskilt tandvårdsbidrag kan personer få om de till exempel har muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling. För att tandläkaren eller tandhygienisten ska veta att personen har rätt till särskilt tandvårdsbidrag ska hen visa ett läkarintyg på den sjukdom hen har.

Det särskilda tandvårdsbidraget är ett komplement till det allmänna tandvårdsbidraget inom tandvården. Om en person får särskilt tandvårdsbidrag har personen också rätt till allmänt tandvårdsbidrag.

Läs mer om tandvårdsbidraget:

Regionernas tandvårdsstöd

Personer som har vissa sjukdomar, funktionsnedsättningar eller ett stort behov av vård och omsorg kan få tandvårdsstöd från sin region. Det gäller till exempel de som har ett stort behov av omvårdnad, behöver tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling eller är extremt tandvårdsrädda.

Läs mer om regionernas tandvårdsstöd:

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
WHO:s definition av hälsa, https://sv.wikipedia.org/wiki/Hälsa, 2020-10-26
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), socialstyrelsen.se
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH:s webbplats, nsph.se
PM: Begrepp inom området psykisk hälsa, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), 2020
Infoteket om funktionshinder, regionuppsala.se
Diagnoser, mind.se
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, stöd för styrning och ledning, socialstyrelsen.se
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (pdf), Socialstyrelsen, 2018
Ojämlikheter i psykisk hälsa, Folkhälsomyndigheten, 2019
Hälsa, levnadsvanor och erfarenheter av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom.– hälsofrämjande aspekter inom psykiatrisk omvårdnad, Sofie Lundström, doktorand vid Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott, Högskolan i Halmstad, sofie.lundstrom@hh.se, 2020-12
Rehabilitering och stöd vid återhämtning vid psykiska funktionshinder, Camilla Bogarve, David Ershammar, David Rosenberg, Gothia förlag 2012
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, socialstyrelsen.se
Återhämtning från psykisk ohälsa, 1177.se
Om suicidprevention, suicidprevention.se
Uppmuntra till bra måltider, Livsmedelsverket, 2012
World Health Organisation. Oral Health - Policy basis, WHO
Jämlik tandhälsa. En analys av självskattad tandhälsa i Sveriges befolkning, Folkhälsomyndigheten, 2019
Oral health in an outpatient psychiatric population – Oral status, life satisfaction, and support, Karin Persson, Malmö University Faculty of Health and Society Doctoral Dissertations 2009:3

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter