Trygghet och säkerhet

En trygg och säker arbetsmiljö för personal inom socialtjänsten är en viktig förutsättning för att kunna ge stöd och service av god kvalitet. En god arbetsmiljö ökar även säkerheten och tryggheten hos personer som får stöd enligt SoL och LSS.

Arbetsgivare för personal inom socialtjänsten är alltid skyldiga att se till att arbetet kan utföras på ett tryggt och säkert sätt utan risk för ohälsa eller olycksfall. Personalen ska både veta vilka risker som kan finnas och hur riskerna kan undvikas. Detta är delar som är viktiga i yrkesintroduktionen. Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter som reglerar arbetsmiljöansvaret.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, hos Arbetsmiljöverket

Bemanning och rätt kompetens

Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet behöver personalens arbetssituation regelbundet uppmärksammas utifrån förändringar i be­hoven hos dem som beviljats insatserna. Arbetsgi­varen bör se till att det finns rutiner för att återkommande kunna bedöma och säkra att det finns tillräckligt med personal och att personalen har den kompetens som behövs för uppgifterna. Arbetsgivaren behöver ställa sig frågan om vilka behov det är som personalen ska tillgodose genom stöd, service och omsorg.

Några grundläggande frå­gor som arbetsgivaren bör ta ställning till:

  • Har var och en av arbetstagarna den grundläggande kompetens som behövs för alla de uppgifter som hon eller han har att utföra?
  • Är behovet av fördjupade kunskaper och erfarenheter tillgodosedda inom arbetslaget som helhet?
  • Har personalen tillgång till det dagliga stöd som de behöver?
  • Har personalen tillgång till stöd för att kunna hantera svåra och kom­plexa situationer?
  • Har personalen tid och utrymme för reflektion, handledning och kom­petensutveckling?
  • Hur ser personalomsättningen ut? Är den rimlig? Finns det anledning att närmare undersöka orsakerna, klarlägga brister och rätta till dem?

Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning-vägledning för arbetsgivare, Socialstyrelsen (pdf)

Krav på god kvalitet

Enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska de insatser som bedrivs inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Det innebär till exempel att insatserna ges på ett sådant sätt att den enskilde får det stöd och den hjälp han eller hon behöver och att syftet med insatsen eller verksamheten uppnås. En förutsättning är också att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Den som ansvarar för verksamheten ska ta fram ett heltäckande ledningssystem för sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta är att fortlöpande utveckla och förbättra kvaliteten. 

Personalens erfarenheter är också viktiga och kan ge värdefull information för utvecklingsarbetet. Medarbetarna ska därför delta i kvalitetsarbetet och kunna lämna synpunkter på verksamheten i syfte att förbättra kvaliteten.

Ett arbetssätt där arbetsgrupper diskuterar, reflekterar och lämnar synpunkter bidrar till en lärande organisation som säkrar och vidareutvecklar verksamhetens kvalitet.

Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten hos Socialstyrelsen

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete – Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9, om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsen (pdf)

Lex Sarah och rapporteringsskyldighet

Medarbetare inom socialtjänsten ska medverka till en god kvalitet i verksamheten. Bestämmelser om lex Sarah handlar om att anställda är skyldiga att rapportera missförhållande och risker för missförhållanden i verksamheten. Arbetsgivaren ska informera om rapporteringsskyldigheten till den som påbörjar en anställning eller praktikperiod. Information om rapporteringsskyldigheten ska därefter ges återkommande, förslagsvis både muntligt och skriftligt minst en gång per år. Syftet med detta är främst att förebygga, så att liknande fel eller risker inte uppstår igen. Ett missförhållande kan till exempel vara att en person riskerar att skadas fysiskt.

När ett missförhållande – eller risk för missförhållande – har rapporterats ska ledningen utreda vad som rapporterats men också avhjälpa eller undanröja missförhållandet, eller risken för ett missförhållande. Om en lex Sarah-situation eller risk för sådan bedöms som allvarlig ska den som bedriver verksamheten lämna en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Myndigheten ansvarar också för viss tillståndsprövning.

Läs mer om IVO och se kort informationsfilm hos IVO

Tvång och begränsningar

Ibland förekommer tvång och begränsningar mot den enskilde. Dessa åtgärder stämmer inte överens med lagstiftningen som betonar vikten av den enskilda individens rätt till självbestämmande. Tvångs- och begränsningsåtgärder upplevs ofta som kränkande och inverkar också negativt på den enskilda personens värdighet och självkänsla. Med rätt arbetssätt och bemötande kan sådana åtgärder ofta förebyggas och undvikas.

Tvång och begränsningar

Bemötande och delaktighet, inom det här temat

Stöd på individnivå

Mot mindre tvång och begränsningar – lärande exempel

Mot mindre tvång och begränsningar

För verksamheter som vill förebygga och undvika tvångs- och begränsningsåtgärder presenteras här några så kallade lärande exempel som kan väcka idéer och ge inspiration.

Ett lärande exempel beskriver ett eller flera arbetssätt som förväntas leda till att man kan förebygga och undvika tvångs- och begränsningsåtgärder. Här presenteras en rad lärande exempel som visar på erfarenheter av arbetssättet – vad man bedömer har fungerat bra eller dåligt, eller andra frågeställningar som vuxit fram.

De lärande exemplen beskriver inte ett färdigt koncept som kan följas för att förebygga tvångs- och begränsningsåtgärder eller att leva upp till de krav och mål som enligt lag gäller för en verksamhet. Varje arbetssätt måste anpassas till den verksamhet det gäller och de enskilda personer som verksamhetens personal möter. Det är också respektive verksamhet som ansvarar för att de arbetssätt som tillämpas och de förändringar som genomförs är förenliga med gällande lagstiftning.

Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning

Det här lärande exemplet beskriver hur personalen på en gruppbostad kommer till insikt om att personens utmanande beteende beror på smärta. Här delar de med sig hur man har lärt sig att tolka och kartlägga smärta hos olika personer för att förebygga och minska utmanande beteende. Viktiga verktyg i detta arbete är kommunikationsstöd och checklista.

Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning (pdf)

Hur ett buntband kan förebygga tvång och begränsningar

I vården och omsorgen finns många hjälpmedel som kan vara begränsande och därmed är otillåtna om de används felaktigt. I det här lärande exemplet beskrivs hur en undersköterska fick en idé om hur man skulle kunna öka medvetenheten om sänggrindar som en potentiell begränsande åtgärd. Hennes idé innebar samtidigt att personalen började använda alternativa lösningar för att skydda boende som riskerade att falla ur sina sängar.

Hur ett buntband kan förebygga tvång och begränsningar (pdf)

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

För några år sedan inträffade några akuta situationer vid ett gruppboende som resulterade i flera lex Sarah anmälningar till IVO som gällde tvångs- och begränsningsåtgärder. Det blev startskottet för ett utvecklingsarbete. Situationerna med utmanande beteende har minskat, personalen vet hur de ska agera om något akut inträffar och de boende har bättre verktyg för att kommunicera och uttrycka sina viljor. Här beskriver chefen och några ur personalen hur man arbetar idag.

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande (pdf)

Att vända intresset bort från de låsta dörrarna

Miljön är viktig för enskilda individers möjlighet att känna igen sig och är särskilt viktigt för personer vars kognitiva förmåga börjar svikta. Exemplet beskriver ett gruppboende för personer med demenssjukdom där man genomfört miljöanpassningar för att stödja de boende att röra sig fritt. Personal som deltagit i förändringsarbetet har intervjuats och berättar om sitt arbete och de erfarenheter man gjort.

Att vända intresset bort från dörrarna (pdf)

Att arbeta förebyggande med struktur, förutsägbarhet och delaktighet som verktyg

Personer med Prader Willis syndrom (PWS) hamnar lätt i situationer som kan vara svåra för personal att bemöta. Exemplet beskriver ett boende som har en lång erfarenhet av personer med PWS. De arbetssätt och erfarenheter som man berättar om har relevans för stödet till personer med PWS, men bör även kunna ge inspiration till andra verksamheter. Publicerad 2016-01-22.

Att arbeta förebyggande med struktur, förutsägbarhet och delaktighet som verktyg (pdf)

Diskussionsmaterial om tvångs- och begränsningsåtgärder, Socialstyrelsen (pdf)

VIP-programmet – Viktig Intressant Person

Viktig intressant person (VIP) är ett våldsförebyggande program.

Det våldsförebyggande programmet Viktig intressant person (VIP) är ett strukturerat målgruppsanpassat utbildningsprogram med pedagogisk inriktning som bedrivits i Eskilstuna kommun sedan 2014.[1]

VIP-programmet är ett manualbaserat utbildningsmaterial som används i grupper och bygger på upplevelsebaserat lärande. Programmet syftar till att främja förutsättningarna för god hälsa, jämlika relationer och känsla av sammanhang för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Syftet med VIP-insatsen är även att minska våldsutsattheten för denna grupp genom att ge dem det stöd de behöver och har rätt till.

Personer med intellektuella funktionssättnedsättningar är särskilt utsatta för ohälsa på grund av bland annat diskriminering, våld och begränsade möjligheter till att påverka sitt eget liv. Gruppträffarna i VIP-programmet ger möjlighet till ett sammanhang där deltagarna kan få ökad självkännedom och självkänsla.

Programmet ger kunskap om våld, livsvillkor för personer med funktionssättningar, makt och rättigheter samt verktyg för kommunikation och samtycke. Genom att utbyta åsikter och erfarenheter i grupp ökar deltagarnas möjlighet till insikter om den egna och andras livssituation, insikter som är en förutsättning för att hitta den egna kraften.

VIP-programmet omfattar en ledarhandledning som stöd till gruppledare och varje tema i utbildningsmanualen har vid uppdatering 2019–2020 renodlats och förstärkts.[2]

Nytt är bland annat att kommunikation på nätet tas upp och att manualen genomgående har ett normkritiskt perspektiv. Särskilt fokus läggs på att belysa livsvillkor och normer som kan kopplas till en persons kön och funktionssätt. Det finns en rättighet kopplad till varje tema och deltagarna kommer att få utforska och fundera på vad de tycker är viktigt när de använder internet och sociala medier.

Läs mer om VIP på Eskilstuna kommuns webbplats

 

----------

[1] VIP- programmet är framtaget av Ewa Fransson Mannelqvist och Kerstin Kristensen. Programmet utgår från Ersta vändpunktens och Föreningen Bojens stödprogram och har tillkommit i samarbete med  Allmänna arvsfonden och Bräcke diakoni. Vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun förvaltar och utvecklar VIP- programmet sedan 2015 och utbildar även nya VIP-gruppledare i Sverige.

[2] Revideringen är gjord bland annat utifrån resultatet av en programutvärdering genomförd av Mälardalens Högskola i Eskilstuna/Västerås.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1344019/FULLTEXT01.pdf

Lex Maria och rapporteringsskyldighet

Det finns bestämmelser i patientsäkerhetslagen som anger att risker för vårdskador och händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska rapporteras till den ansvariga chefen i hälso- och sjukvården. Denna skyldighet att rapportera kallas lex Maria och gäller hälso- och sjukvårdspersonal och personal som utför hälso- och sjukvård på delegation.

Vårdgivaren är efter en sådan rapport skyldig att genomföra en utredning för att klarlägga händelsekedjan och vilka faktorer som har medverkat. Det kan i sin tur bidra till att förebygga och hindra att liknande händelser inträffar igen.

Läkemedelshantering

Ett vanligt behov av stöd och omvårdnad kan vara att få hjälp med att ta sin medicin. Regler och rutiner om läkemedelshantering finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvården.

Delegering av arbetsuppgifter

Personal som arbetar i socialtjänstens verksamheter kan utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation. Då har någon som har formell kompetens för en medicinsk arbetsuppgift överlåtit uppgiften till en person som inte har formell kompetens. Förutsättningarna för detta finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.

Varje verksamhet ska ta fram lokala rutiner genom sitt ledningssystem som styr verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ledningssystemet gör det möjligt att ha ordning och reda i verksamheten så det går att förebygga händelser som kan leda till vårdskador eller andra missförhållanden.

Hälso- och sjukvårdande uppgifter

I ansvaret för omvårdnaden ligger också att hjälpa den enskilde att få den hälso- och sjukvård, tandvård samt de hjälpmedel hen behöver. Det gäller till exempel i ett HVB (hem för vård och boende). I särskilt boende ska kommunen erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser till sjuksköterskenivå.

Egenvård

Egenvård är när den enskilde får utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet, antingen själv eller med hjälp av personal eller en närstående. Det kan exempelvis handla om medicinering eller omläggning av ett sår.

Egenvården bidrar till att den enskilde får möjlighet att leva sitt liv utan täta kontakter med hälso- och sjukvården. Egenvården måste dock utföras på ett sätt som är säkert för den enskilde. 

Läs mer om egenvård:

Socialstyrelsens webbplats Samlat stöd för patientsäkerhet

Omvårdnad för god hälsa

Hälsa, inom det här temat

Hygienrutiner för att minska smittspridning

Basala hygienrutiner är viktigt för att minska smittspridningen i vård och omsorg. Basal hygien omfattar bland annat rutiner för handhygien och att personalen använder arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder i vissa situationer. Samma hygienregler gäller inom hälso- och sjukvården som vid arbete inom hemtjänst, särskilda boenden och vissa LSS-boenden. Reglerna gäller vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med personer.

Om basala hygienrutiner -  Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10 (pdf)

Webbutbildning basala hygienrutiner, på Socialstyrelsens utbildningsportal

Risker i arbetsmiljön

En av de huvudsakliga riskerna för personer som arbetar inom omsorgen är överbelastning. Stress kan även förvärra riskerna att råka ut för belastningsskador. Andra risker i arbetsmiljön kan vara hot och våld liksom risk för smittspridning.

All personal på en arbetsplats måste veta vem som ansvarar för arbetsmiljöfrågor och vem de ska vända sig till. Huvudansvaret ligger alltid hos arbetsgivaren, men för att uppnå det bästa resultatet behöver personal och skyddsombud arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen.

Ansvar för arbetsmiljön inom omsorg och sociala tjänster, hos Arbetsmiljöverket

Exempel på riskfyllda situationer som kan uppstå i arbetet

Insatser som ges enligt SoL och LSS är komplexa och dagligen ställs personalen inför svåra frågor eller utmaningar. Det kan handla om situationer och problem som kräver både inlevelseförmåga och kunskaper för att hanteras och lösas. Här är några exempel på anledningar till att riskfyllda situationer kan uppstå i arbetet:

  • okunskap om konsekvenser av psykiska funktionsnedsättningar
  • brister i bemötande och delaktighet
  • svårigheter vid kommunikation
  • den enskilde har ett utmanande beteende  
  • brister i hänsyn till den enskildes integritet
  • otillräckligt med personal för att kunna utföra arbetet på ett säkert sätt
  • felaktig hantering av läkemedel
  • felaktig lyftteknik.

Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning, sid 7, Socialstyrelsen (pdf)

Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah, Socialstyrelsen (pdf)

Risker inom omsorg och sociala tjänster, hos Arbetsmiljöverket

Risken för att bli utsatt för hot och våld på arbets­platsen

Hot och våld, eller risken för att bli utsatt för hot och våld på arbets­platsen, kan förekomma inom de flesta branscher eller yrken och är ett allvarligt arbetsmiljö­problem. Oron för att bli utsatt för hot och våld på arbetet, är en psykisk belastning som också påverkar arbetsmiljön negativt. Detta ska arbetsgivaren också känna till och förebygga så mycket det går.

Arbetsplatser ska utformas och utrustas för att förebygga risken för hot och våld så långt det är möjligt. För att bidra till att minska riskerna att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen har Arbetsmiljöverket har tagit fram ett antal informationsbroschyrer och checklistor för det förebyggande arbetet.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2, hos Arbetsmiljöverket (Gäller på alla arbetsplatser.)

Ladda ner Våld och hot inom omsorg och skola, hos Arbetsmiljöverket

Förebyggande arbetssätt för att minska olika risker i arbetet

Att ha ett förebyggande arbetssätt är viktigt i arbetet med personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Personalen behöver anpassa sitt bemötande och arbetssätt till den enskildes stödbehov. Arbetssättet kan bidra till att minska risker för utmanande beteenden eller hotfulla situationer i verksamheten. Det kan vara sådant som att den enskilde kan bli aggressiv eller skada sig själv. Riskfyllda situationer som uppstår behöver kartläggas och analyseras noga så att verksamheten kan undvika att situationen upprepas. Alla händelser som innebär hot eller våld ska dokumenteras och utredas av arbetsgivaren.

Förebyggande insatser inom omsorg och sociala tjänster, hos Arbetsmiljöverket

Läs mer om arbetssätt för att minska utmanade beteende i verksamheter under Bemötande och delaktighet, inom det här temat.

Risk för våld och utsatthet på grund av funktionsnedsättning

Förenta nationerna (FN), Europeiska unionen (EU), och Europarådet har uppmärksammat att människor utsätts för upprepad diskriminering, våld och övergrepp på grund av funktionsnedsättning eller kön.

Att leva med en eller flera funktionsnedsättningar innebär för många ett särskilt beroende av andra människor och sårbarhet i många situationer. Personer med funktionsnedsättning riskerar att utsättas för våld i högre utsträckning än andra konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå.

Kunskapsläget när det gäller våld mot personer med funktionsnedsättning är lite osäkert i fråga om omfattning, karaktär och utveckling. De studier som har genomförts är små och olika definitioner används såväl när det gäller våld som funktionsnedsättning. Det finns skillnader i levnadsförhållanden mellan personer med funktionsnedsättning och befolkningen i övrigt. Det handlar bland annat om en sämre hälsa vilket förklaras med brist på inflytande, ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet till samhällslivets olika delar.

Beroende och sårbarhet

Att leva med en eller flera funktionsnedsättningar innebär för många ett särskilt beroende av andra människor liksom sårbarhet i många situationer. I vissa fall är beroendet mycket stort. Det särskilda beroendet av andra kan ses som en förklaring till en högre risk för kvinnor med funktionsnedsättning att utsättas för upprepat våld än för kvinnor generellt. Det förekommer att personer i omgivningen medvetet utnyttjar sårbarheten och beroendet hos personer med funktionsnedsättning för att begå kränkningar och övergrepp.

En del av de personer som har utsatts för våld kan ha svårigheter med tal och kommunikation samt andra hinder för att berätta om en händelse eller situation. Det händer att de inte tas på allvar då de berättar. Den enskildes kontaktnät består ofta av ett fåtal personer vilket i sig kan leda till att deras utsatthet inte heller blir känd.

Våld mot män med funktionsnedsättning

Nästan alla studier om våld i nära relationer handlar om kvinnor. Mer forskning behövs men den kunskap som finns visar att män med funktionsnedsättning också är mer utsatta än andra män. När det handlar om män med omfattande rörelsehinder eller psykisk funktionsnedsättning tyder forskningsgenomgången på att deras utsatthet i större utsträckning än bland totalbefolkningen sker inomhus, i hemmet, i särskilda boendeformer eller på institutioner och utövas av personer de är bekanta med.

Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld i minst lika hög utsträckning som kvinnor generellt, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK). Kvinnor med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar brukar nämnas som särskilt sårbara. Det finns ett antal faktorer som gör att kvinnor med funktionsnedsättning kan vara särskilt utsatta. Det handlar om beroende, osynlighet och sårbarhet.

Rättssäkerhet för personer med funktionsnedsättning

När det kommer till att skydda personer med funktionsnedsättning från våld och övergrepp finns det stora utmaningar kring rättssäkerheten. Det handlar bland annat om brister i kunskap om funktionsnedsättning liksom bemötande och tillgänglighet hos polis och rättsväsende. Att personer med funktionsnedsättning är utsatta för brott kan döljas genom att vissa händelser exempelvis betraktas som missförhållanden eller brister i vården. Du som personal är extra viktig och kan behöva ge stöd till den enskilda personen för att kunna ta tillvara sina rättigheter.

Tre faktorer som innebär en särskild utsatthet

Tre faktorer som innebär en särskild utsatthet

I studier konstateras tre faktorer som kan innebära en särskild utsatthet för våld när det gäller personer med funktionsnedsättning: beroende, osynlighet och sårbarhet.

  • Beroende
    Många kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av andra i sitt dagliga liv. Det rör sig om vård, stöd och service utförd av nära anhöriga, personliga assistenter, färdtjänstchaufförer eller annan personal. Dessa personer kan vara de som upptäcker att kvinnan utsatts för våld – men de kan också vara förövarna.
  • Osynlighet
    Osynlighet kan handla om att brottsliga handlingar som kvinnorna utsätts för bortdefinieras och i stället benämns som ”missförhållanden” eller ”brister” i olika verksamheter. Osynligheten kan också vara en konsekvens av att kvinnor med funktionsnedsättning inte ses som kvinnor utan identifieras med sin funktionsnedsättning. Kvinnorna ses som ”könlösa” och icke-sexuella. Denna könsblindhet bidrar bland annat till att osynliggöra sexuella övergrepp.
  • Sårbarhet
    Sårbarheten kan variera med typen och graden av funktionsnedsättning. Forskare har lyft fram kvinnor med psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar som en grupp med risk för särskild sårbarhet när det gäller att utsättas för våld.

    Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts, liksom kvinnor generellt, främst för våld i parrelationer. Våld i nära relationer ter sig ofta som kombinationer av olika handlingar. Utöver fysiskt våld, sexuellt våld och hot om våld kan övergreppen också ha psykiska, känslomässiga, sociala, ekonomiska och materiella dimensioner. Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning har beskrivit hur våldet och kränkningarna många gånger riktar in sig på själva funktionsnedsättningen

Vägen till att se och agera – om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning - Länsstyrelsen i Stockholms län (pdf)

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas.

Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.

Forskning visar på ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck. Dock saknas samband med någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner.

Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta. Det kan till exempel vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen.

Kartläggning i tre städer

Kartläggning i tre städer

På uppdrag av Stockholm stad, Göteborgs stad och Malmö stad har Örebro universitet gjort en kartläggning för att undersöka det hedersrelaterade våldets karaktär och omfattning. Över 230 personer har intervjuats och cirka 6 000 elever i årskurs 9 har svarat på en enkät.

Enligt kartläggningen lever mellan 7 och 9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer. Både unga kvinnor och unga män är utsatta.

Kartläggningen visar att människor med olika etnicitet, religiös tro, sexuell läggning, könsöverskridande identiteter eller uttryck, ålder, funktionsnedsättningar, socioekonomisk status och bostadsort lever med en allvarlig utsatthet för våld och begränsas av hedersnormer.

Författarna skriver också att sociala mönster som tar sig uttryck i religiösa och kulturella övertygelser samt problem relaterade till marginalisering, migration, psykisk ohälsa och missbruk påverkar olika former av våld som utövas. Författarna påpekar att våld som förekommer i en hederskontext inte alltid är kopplat till hedersnormer.

Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah

Handboken syftar till att ge nämnder, enskilda verksamheter och SiS stöd i tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah. Innehållet bygger i huvudsak på lagstiftning, förarbeten, rättsfall och JO-uttalanden.

​Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah, Socialstyrelsen (pdf)

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, Arbetsmiljöverket, 2001
Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning – vägledning för arbetsgivare, Socialstyrelsen, 2012
Handläggning och dokumentation – handbok för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2021
Om IVO, ivo.se/om-ivo
Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah, Socialstyrelsen, 2014
Risker inom omsorg och sociala tjänster, Arbetsmiljöverkets webbplats, av.se
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:2, Arbetsmiljöverket, 1993
Förebyggande insatser inom omsorg och sociala tjänster, Arbetsmiljöverkets webbplats, av.se
Vägen till att se och agera – om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2018

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Mejla till oss

Skicka ett mejl till nyhetsbrev.KG@socialstyrelsen.se och skriv att du vill bli tillagd som prenumerant.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter