Det viktigaste är att våga göra något. Det bör finnas en rutin över vilka åtgärder du bör vidta. Titta gärna i rutinen redan nu eller fråga din chef. Kunskapen gör dig bättre förberedd.
Checklista – åtgärder våldsutsatthet
När patienten har berättat om våldsutsatthet är det viktigt att:
- beakta vilka behov den vuxna kan ha av vård, såväl fysiskt som
psykiskt med anledning av våldet - informera om möjligheten till vård inom hälso- och sjukvården,
stöd och hjälp från socialtjänsten samt frivilligorganisationer - hjälpa den vuxna att få kontakt med socialtjänsten
- ta reda på om det finns barn i den vuxnas familj och gör
anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barnet eller barnen far illa - informera om att hälso- och sjukvårdspersonalen
dokumenterar i patientjournalen vilka åtgärder som vidtagits
samt vilka symtom eller tecken som har observerats och vad
som väckt misstanke om att den vuxna är våldsutsatt - informera om att journalanteckningar dokumenterade med
funktionen dolda sökord ej är synlig i e-journalen - beakta eventuella barns behov av information, råd och stöd
- säkerställ att det är säkert för patienten att lämna
mottagningen och åka hem - vid akut skyddsbehov, ta kontakt med socialjouren i
kommunen.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer
Bemötandet extra viktigt
I mötet med patienter utsatta för våld är det viktigt att ha en förståelse för hur trauma kan påverka individen och varför kunskap om våld i nära relationer och ett professionellt bemötande är extra viktigt.
Berätta för patienten om vilka reaktioner som är vanliga till följd av olika former av våld och vilket stöd som går att få.
Symtomen kan vara både fysiska och psykiska. Reaktioner kan även förekomma hos andra familjemedlemmar som upplever våldet, vanligtvis barn inom familjen, varför hälso- och sjukvård alltid ska uppmärksamma barn som anhöriga.
Identifiera vårdbehov
Enligt föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer ska vårdgivaren säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen beaktar vilka behov den vuxna kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet.
Hälso- och sjukvårdens insatser kan exempelvis utgöras av psykologiskt stöd och behandling, traumabehandling och medicinsk behandling till följd av våldets konsekvenser.
Det är viktigt att identifiera om det är en pågående våldsutsatthet eller om det är en våldsutsatthet som har skett tidigare i livet - vid pågående utsatthet kan det finnas ett akut behov av skydd.
Informera om vård och stöd
Oavsett om patienten berättar om att våld har förekommit eller inte, ska patienter som visar symtom eller tecken som väcker misstanke om våldsutsatthet, få information om vård, stöd och hjälp.
Informera om tillgänglig vård, psykologiskt stöd och medicinsk behandling samt information om hur socialtjänsten som har ansvar för skyddat boende och stödsamtal kan bistå med stöd och hjälp. Patienten ska även informeras om möjligheten till stöd och hjälp från frivilligorganisationer.
Hjälp till kontakt med socialtjänsten
När patienten har berättat om våldsutsatthet bör hälso- och sjukvårdspersonalen hjälpa patienten att få kontakt med socialtjänsten, om patienten samtycker till det.
För att underlätta för den våldsutsatta att få kontakt med socialtjänsten kan personalen vid sjukvårdsbesöket hjälpa till och ringa till socialtjänsten och boka tid, om möjligt även följa med till ett närliggande socialkontor eller kontakta en socialsekreterare som kan träffa den våldsutsatta vid sjukvårdsbesöket.
Barn som lever med våld
Om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om våldsutsatthet, ska du som vårdpersonal:
- Göra en orosanmälan till socialtjänsten om den vuxna bor med eller har barn
- Beakta om det finns anhöriga barn som behöver information, råd och stöd.
Vid misstanke om att barn bevittnat eller utsatts för våld i nära relation ska personalen:
- Beakta barnets behov av vård och stöd kopplat till våldsutsatthet
- Göra en orosanmälan till socialnämnden
- Fråga medföljande vuxen om orsaken till tecken eller skador man kan se (om det inte medför risker för barnet att fråga)
- Om du bedömer det lämpligt utifrån barnets ålder och mognad - fråga barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen
- Överväga att göra en polisanmälan för att förebygga brott mot barn.
Dokumentation i patientens journal
Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i patientjournalen dokumentera vilka åtgärder som har vidtagit med anledning av misstanke om att en vuxen eller ett barn är våldsutsatt samt vilka symtom och tecken som har observerats och väckt misstanke.
Journalanteckningar som handlar om våld dokumenteras i patientjournalen under dolt sökord om det finns möjlighet i journalsystemet. Det som dokumenteras under dolda sökord är inte tillgängligt att läsa i journalen via 1177.
Vårdgivaren har ett ansvar för att säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal även när en patient har skyddade personuppgifter.
Skyddade personuppgifter och dokumentation – Socialstyrelsen
Lämna uppgifter till polisen för att förebygga brott
För hälso- och sjukvården finns flera sekretessbrytande bestämmelser som kan tillämpas för att lämna uppgifter för att förebygga och förhindra brott eller underlätta polisiära ingripanden.
Det omfattar både en möjlighet att lämna uppgifter till polisen för att förhindra kommande brottslighet och för att polisanmäla begången brottslighet. Den sekretessbrytande bestämmelsen är inte avgränsad till någon viss ålder.
Hälso- och sjukvården har möjlighet att lämna uppgifter till Åklagarmyndigheten eller Polismyndigheten angående misstanke om brott gentemot någon som inte fyllt 18 år för brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken eller enligt lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor.
Undantag från sekretessen bör användas med urskiljning och varsamhet. I första hand eftersträvas patientens samtycke.