Systematiskt förbättringsarbete

Ledningssystemet är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Ledningssystemet måste omfatta verksamhetens alla delar och den som bedriver verksamheten ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.

För att säkerställa att ledningssystemet är ett stöd för verksamheten krävs ett fortlöpande systematiskt förbättringsarbete. Eftersom kvaliteten ständigt ska utvecklas och säkras blir ett ledningssystem aldrig färdigt.

Förbättringsarbetet innebär att organisationen lär av sina misstag.

Förebyggande åtgärder

I förbättringsarbetet är det viktigt att göra förebyggande åtgärder som riskanalyser för att kunna förhindra att vårdskador, missförhållanden och andra avvikelser inträffar.

En avvikelse är till exempel när verksamheten inte når upp till krav och mål i föreskrifter och beslut. En annan avvikelse är om personalen inte arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet.

När en avvikelse identifieras ska den åtgärdas och processer och rutiner ska ses över så att verksamheten kan säkra att avvikelsen inte inträffar igen. Därigenom blir verksamheten en lärande organisation och verksamhetens kvalitet utvecklas och säkras.

Egenkontroller innebär att den som bedriver verksamheten undersöker verksamhetens resultat och kontrollerar kvaliteten.

Därutöver tar man emot inkomna rapporter, klagomål och synpunkter och utreder, sammanställer och analyserar dem för att säkerställa kvaliteten. I dessa underlag kan man söka efter mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Största tillgången i förbättringsarbetet är personalen och vård- och omsorgstagarna. Det är därför viktigt att ha en positiv inställning till personal och vård- och omsorgstagare som lämnar rapporter, klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet.

Personalens kompetens och medverkan

All personal omfattas av kompetenskrav. Att personalen har rätt kompetens är en förutsättning för att de ska kunna medverka i kvalitetsarbetet och ge god vård och omsorg. Utan rätt kompetens har personalen inte förutsättningar för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet eller i övrigt delta i kvalitetsarbetet till exempel genom att lämna klagomål och synpunkter. För att den som bedriver verksamheten ska kunna utveckla och säkra kvaliteten behöver denna därför planera för personalförsörjning och kompetensutveckling.

För att uppnå god kvalitet och hög patientsäkerhet är personalens engagemang och delaktighet nödvändig. Det är den som bedriver verksamheten som är ansvarig för att säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med fastställda processer och rutiner.

Dokumentationsskyldighet

Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Dokumentationskravet omfattar alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet såväl ledningssystemets grundläggande uppbyggnad som det systematiska förbättringsarbetet.

Rapporteringsskyldighet av vårdskador och missförhållanden

Det finns bestämmelser om rapporteringsskyldighet av vårdskador och missförhållanden i flera lagar:

• Bestämmelser om rapporteringsskyldighet vid risk för vårdskador för hälso- och sjukvårdspersonal finns i 6 kap. § 4 patientsäkerhetslagen (2010:659).
• Bestämmelser om rapporteringsskyldighet vid risk för missförhållanden eller missförhållanden finns för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten finns i 14 kap. 3 § socialtjänstlagen.
• Bestämmelser om rapporteringsskyldighet vid risk för missförhållanden eller missförhållanden finns för den som fullgör uppgifter i verksamhet inom lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade i 24 b § LSS.

Den som bedriver verksamhet har också skyldigheter att utreda och avhjälpa vårdskador eller missförhållanden eller risk för missförhållanden, enligt 5 kap. 5 § SOSFS 2011:9.