Kom igång med arbetet

Här finns sex övningar som exempel på hur du och din arbetsgrupp kan börja arbeta med de områden som ingår i ett interkulturellt perspektiv.

I materialet Interkulturellt perspektiv – ett första steg (pdf) hittar du även information utifrån fyra teman med tillhörande reflektionsfrågor.

Områden för ett interkulturellt förhållningssätt

Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att ha en fördjupad kunskap och kompetens om

• kulturers och religioners påverkan på värderingar och normer
• migrationsprocessens och minoritetsstressens påverkan på psykosocial hälsa och relationer
• kontextmedvetenhet – förståelse för hur migranter kan uppleva kontakten med socialtjänsten
• migranters livssituationer och värderingar
• kommunikationsstöd – kunna bedöma när sådana behövs och vilken form av stöd som är lämpliga

Övning 1. Att öka likvärdigheten

För att migranter ska få lika vård och omsorg som majoritetsbefolkningen kan insatser och service behöva anpassas av olika skäl och i olika situationer för att bli mer tillgängliga. Exempel kan vara

• för att nå grupper som inte nås med befintliga insatser eller som avvisar dem
• för att vissa kan sakna kunskap om vilka insatser som finns
• när vissa problem är särskilt vanliga i vissa grupper
• när befintliga insatser inte passar eller är otillgängliga.

Förslag på reflektions- och diskussionsfrågor:

• Hur är befolkningssammansättningen i vårt upptagningsområde?
• Har vi någon uppfattning om hur den avspeglas i de brukargrupper som kommer till oss?
• Finns det några grupper i befolkningen som vi inte når i tillräcklig utsträckning?

Övning 2. Hur kultur och religion påverkar värderingar och normer

Personer som i sin profession möter personer med en annan bakgrund än den egna, behöver känna till hur kultur och religion kan påverka mötet. Man behöver vara medveten om att mottagarlandets och den professionellas egna kultur påverkar de normer och rutiner som finns inom socialtjänsten, och att dessa följer med i mötet med enskilda och familjer. De påverkar också bedömning och val av insatser.

Kulturkartan är ett resultat av intervjuer från hundratalet länder som gjorts sedan 1980-talet. Den vågräta axeln mäter synen på livet. Ju längre till höger på den vågräta axeln ett land är placerat, desto viktigare är individens frihet och personligt självförverkligande. Den lodräta axeln mäter traditionella värderingar kring bland annat religion och auktoritet.

The Inglehart-Welzel World Cultural Mat (pdf)

Kartan visar hur olika våra normer och värderingar kan vara och uttryckas. Här syns en stor skillnad mellan det protestantiska Europa och andra länder. Sverige sticker ut som det land där individens frihet och personligt självförverkligande rankas som viktigast i livet (se gula cirkeln högst upp i högra hörnet). Eftersom forskningen är gjord under flera decennier visar den även att kulturer förändras, vilket medför att länder förflyttas på axlarna. Normer och värderingar påverkas bland annat av social bakgrund, där utbildningsnivå är en faktor som kan ha stor påverkan.

Förslag på reflektions- och diskussionsfrågor:

• Hur påverkar olikheter i värderingar och normer kring att vara förälder mötet med, och tilliten till, socialtjänsten?
• Vilka värderingar och normer har vi? Hur stor inverkan har dessa i arbetet med familjerna?
• Vad anser vi är lämplig ålder för barn att göra olika saker, till exempel gå ut på gården själva?
• Hur kan ett kultursensitivt möte med en familj se ut hos oss?

Övning 3. Att uppmärksamma migrationsprocessens inverkan på personen och familjen

Minnen av uppbrottet från det egna landet och en senare upplevd minoritetsstress i det nya, främmande landet kan påverka personer med migrationserfarenheters psykosociala hälsa och relationer. Att ha kännedom om familjens migrationsprocess ökar förutsättningarna för socialtjänsten att kunna ge rätta stöd.

Kännedomen kommer med svaren på frågor som: Vad var skälen till migrationen, hur gick den till, vad lämnade du, vad har du upplevt under migrationsprocessen? Även föräldrarnas och barnens grad av integration och framtidsplaner är av betydelse vid bedömningen. Familjemedlemmar kan ha olika inställning vilket i sin tur kan föra med sig komplikationer.

Här finns två filmer om två faktorer som påverkar migrationsprocessen: temana stress och trauma. Filmerna ingår i filmserien Efter flykten från MILSA– en forskningsbaserad stödplattform för migration och hälsa från region Skåne. I dem berättar personer om deras erfarenheter tillsammans med fakta från professionella. Filmerna visas i etableringen för nyanlända, asylsökande och andra invandrade. Här kan filmerna användas som en introduktion för reflektion och samtal om det professionella mötet.

Film: Efter flykten – Stress (16 minuter).

Film: Efter flykten – Trauma (17 minuter).

Utgivare av filmerna: Länsstyrelsen Skåne.

Förslag på reflektions- och diskussionsfrågor:

• Vad är de första tankarna som du får efter att ha sett filmen?
• Är det något i filmerna som påminner dig om personer eller familjer som du har mött? Om ja, hur blev de mötena?
• Är det något som du eller ni i er arbetsgrupp behöver förändra för att möta personer och familjer med denna typ av erfarenheter?
• Vilken betydelse tror du att det kan ha för personer med migrationsrelaterad stress eller trauma att få känna igen sig i andras erfarenheter ?
• Ställer vi de nödvändiga frågorna för att få reda på det som sägs ovan? Om inte, vad är skälen? Behöver vi ändra arbetssätt för att våga ställa dessa frågor och kunna ta emot svaren?

Övning 4. Att öka kunskapen om socialtjänst, vård och omsorg för alla målgrupper

Många personer med migrationserfarenheter kommer från länder som varken har socialtjänst eller en socialtjänstlag. De flesta har därför en bristande eller felaktig kunskap om svensk socialtjänst. Det är viktigt att berätta och förklara vad socialtjänsten är, vad den gör och inte gör, och varför. Att träffa migranter i andra sammanhang än på socialtjänstkontoret och då berätta om socialtjänstens existens och syfte kan minska oron för att vända sig till socialtjänsten när hjälp behövs.

Almedalen 2016 (10,30 minuter). Utgiven av Socialstyrelsen.

Förslag på reflektions- och diskussionsfrågor:

• Vad kan vi göra i vår verksamhet för att migranter ska få kunskap om socialtjänsten och de ska känna nog tillit för att vända sig till oss i ett tidigt skede av en problematisk situation?
• Hur kan vi minska osäkerheten hos medarbetarna i mötet med personer med annan kulturell bakgrund än den egna?
• Behöver vi mer målgruppsanpassad information till medborgare om vad vi har att erbjuda?
• Behöver vi förbättra tillgängligheten till vår verksamhet för en mångkulturell befolkning?
• Är brukardialoger en modell som kan utvecklas även i vår verksamhet? Se exemplet i filmen om Angered.

Almedalen 2016 (8 minuter). Utgiven av Socialstyrelsen.

Övning 5. Kännedom om familjernas normer och värderingar

Genom att ställa berättande (narrativa) frågor blir det lättare för den professionelle att motverka etnocentrism och att ygga en allians med familjemedlemmar. Narrativa frågor öppnar upp för svar med mer utförliga beskrivningar av familjernas livssituationer och av deras förhållningssätt till normer och värderingar.

Exempel på narrativa frågor:

• Vad tror din familj och släktingar är orsaken till att det blivit så här?
• Hur ser din familj, dina anhöriga och vänner på ditt problem/din situation?
• Har du fått stöd i någon liknande situation tidigare? I Sverige? Innan du/ni kom till Sverige?
• Var stödet du fick till hjälp? I så fall på vilket sätt? Om inte, berätta varför.
• Vilket stöd tror du skulle göra mest nytta för dig nu?
• Har din familj, vänner eller andra föreslagit något annat stöd som skulle vara bra för dig?
• Kan du/ni ta emot det stöd som du/ni behöver? Om inte, vad hindrar er ifrån det?
• Finns det något ni tror vi behöver veta för att kunna ge dig/er ett så bra stöd som möjligt?

Övning 6. Kommunikationsstöd

God kommunikation är en förutsättning för att få kontakt och för att människor ska känna förtroende och tillit sinsemellan. Har man inte språket gemensamt, vilket ofta är fallet då socialtjänsten möter migranter, kan kommunikationsstöd behövas. Socialtjänsten behöver alltså både ha tillgång till olika former av kommunikationsstöd och kunskap om hur man använder dem.

Exempel på kommunikationsstöd är tolk, bilder, lättlästa texter och översatta texter.

Förslag på reflektions- och diskussionsfrågor:

• När använder vi tolk? Vilka bedömningar gör vi kring att använda respektive inte använda tolk i ett ärende?
• Har vi någon gång bedömt att tolk inte behövdes, vilket visade sig vara fel då vi mötte klienten? Är det något som hindrar oss från att använda tolk?
• Är vårt informationsmaterial skrivet på ett lättillgängligt sätt? Behöver det finnas på fler språk?