Vi ser över innehållet på sidan
Sidan håller på att uppdateras utifrån ny kunskap i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor.
Hälso- och sjukvården och tandvården har en viktig roll i arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor. Dels når hälso- och sjukvården och tandvården många av de grupper i samhället som är i störst behov av stöd för att förändra ohälsosamma levnadsvanor, dels anger patienter ofta att läkare och annan sjukvårdspersonal är trovärdiga källor till hälsoinformation. Dessutom förväntar sig många patienter hälsovägledning vid besök hos hälso- och sjukvården.
Genom ditt stöd kan du hjälpa till att förebygga och behandla sjukdomar
Genom att stödja människors förändring av ohälsosamma levnadsvanor kan du som arbetar inom hälso- och sjukvården eller tandvården hjälpa till att förebygga och behandla många sjukdomar.
De fyra levnadsvanor som har störst påverkan på befolkningen i Sverige i form av sjukdomar och för tidig död är
- tobaks- och nikotinbruk
- riskbruk av alkohol
- ohälsosamma matvanor
- otillräcklig fysisk aktivitet.
Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor är olika former av samtal grunden för de förebyggande åtgärderna i hälso- och sjukvården och tandvården. Personer med ohälsosamma levnadsvanor som kommer i kontakt med vården bör erbjudas stöd för att själva vilja och kunna ändra sina vanor i en hälsosam riktning.
Olika typer av samtal och stöd
Rådgivningen kan delas in i rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal.
Familjestödsprogram är ett alternativ för barn, i första hand i åldern 2-12 år, som ges till hela familjen.
Rådgivande samtal
Rådgivande samtal innebär att 10–15 minuter och ibland upp till 30 minuter sätts av för ett samtal. Då förs en dialog med patienten och åtgärderna anpassas till personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet handlar oftast om att stärka och stimulera patientens motivation att förändra sina levnadsvanor i positiv riktning. Det rådgivande samtalet kan även innebära att stöd ges för att personen ska kunna hålla fast vid de förändrade levnadsvanorna.
Det rådgivande samtalet kan kompletteras med till exempel skriftlig information eller en mat- och motionsdagbok. Åtgärderna kan också förstärkas med återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl – vid ett eller flera tillfällen.
Kvalificerat rådgivande samtal
Kvalificerat rådgivande samtal innebär att personal i hälso- och sjukvården har en dialog med patienten och anpassar åtgärderna till personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Samtalet kan syfta till att stimulera patientens motivation att förändra sina levnadsvanor. Det kan också ges under en längre tid för att personen ska kunna behålla de förändrade levnadsvanorna. Ett kvalificerat rådgivande samtal är ofta längre än rådgivande samtal och brukar ske vid flera tillfällen.
Ett kvalificerat rådgivande samtal är ofta strukturerat och baserat på en forskningsbaserad teori om beteendeförändring. Samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, och förstärkas med uppföljande möten med patienten. Den som leder ett kvalificerat rådgivande samtal behöver ha fördjupad ämneskunskap om den aktuella levnadsvanan och utbildning i den teori och metod som samtalet bygger på.