All rökning är förenad med hälsorisker. Rökning orsakar till exempel sjukdomar i hjärta, kärl och lungor och flera olika typer av cancer. Minst hälften av dem som rökt länge dör i förtid och rökning förkortar livet med i genomsnitt tio år.
Rekommendationer vid tobaksbruk
Till patienter som röker bör hälso- och sjukvården erbjuda ett kvalificerat rådgivande samtal. Kvalificerat rådgivande samtalet har bäst förutsättningar att ge önskad effekt men rådgivande samtal och enkla råd kan också hjälpa patienter att sluta röka. Ibland behöver patienter utöver samtal även nikotinersättning eller läkemedel för att lyckas sluta röka.
Med rökning avses dagligrökning, oavsett mängd cigaretter. För gravida, ammande och personer som ska opereras inkluderas även mer sporadisk rökning, och för dessa grupper finns särskilda rekommendationer.
För vissa grupper är rökning mer riskfyllt än för andra, och det är särskilt angeläget att de får hjälp och stöd att sluta röka. Exempel på sådana högriskgrupper är personer som har blodfettsrubbningar, högt blodtryck, övervikt eller fetma, lungsjukdom, cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, schizofreni och depression.
Enkla råd – två filmer om att samtala om rökning
Socialstyrelsen har tagit fram två filmer om att samtala om rökning. Filmerna tar upp Enkla råd – en enkel modell i fem steg för att samtala med patienter om rökning. De illustrerar två olika scenarier, ett där patienten vill sluta röka och ett scenario där patienten inte vill sluta röka.
Kvalificerat rådgivande samtal
Filmerna om kvalificerat rådgivande samtal är ett exempel på hur hälso- och sjukvården kan arbeta med stöd till rökavvänjning enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Leg psykolog Barbro Holm Ivarsson har tagit fram och medverkar på filmerna. De har tidigare varit publicerade av Natur & Kultur. Filmerna kan fungera som underlag för diskussion och reflektion på arbetsplatser och vid utbildningsträffar.
Vuxnas bruk av tobaks- och nikotinprodukter hos Folkhälsomyndigheten
Daglig rökning har minskat i Sverige men fortfarande ses stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen utifrån faktorer som utbildning, inkomst och sysselsättning. Daglig snusanvändning har de senaste åren ökat bland yngre. Se statistik från nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, från 2021.