Hälsoorientering får en allt centralare ställning inom hälso- och sjukvården. Det innebär att ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv genomsyrar hela hälso- och sjukvården och är en självklar del i all vård och behandling.
Hälsofrämjande förhållningssätt vid samtal om levnadsvanor
För att kunna stödja personer att förebygga sjukdomar relaterade till ohälsosamma levnadsvanor behöver hälso- och sjukvårdspersonal ställa frågor om levnadsvanor. Som vid all annan diagnostik och behandling bör det ske på ett sätt som upplevs relevant för patienten. Vårdpersonalen behöver göra en enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas, så att det sker på bästa möjliga sätt och med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar.
Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtal om levnadsvanor är framför allt att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Samtalen bör utformas som en stödjande dialog som utgår från patientens egen upplevelse av levnadsvanan, och som tar hänsyn till patientens motivation till förändring. Det stärker patientens egenmakt (empowerment) och gör att patienten får en central roll i sin egen hälsoutveckling.
Ett sådant hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt i alla vårdsituationer, men det är särskilt viktigt om behandlingen innebär att patienten behöver ändra sina levnadsvanor, det vill säga ändra på vardagliga rutiner och invanda beteenden. När patienten är motiverad behöver hälso- och sjukvården kunna erbjuda verktyg och stöd till förändring.
Avvägning när man ska fråga om levnadsvanor
Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, när det är lämpligt, få upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Socialstyrelsen anser att hälso- och sjukvården i större utsträckning än den gör i dag bör uppmärksamma patienternas levnadsvanor. All hälso- och sjukvårdspersonal bör därför ha verktyg för att kunna ställa frågor, erbjuda åtgärder eller hänvisa patienten vidare.
Som vid all annan diagnostik bör arbetet med att identifiera ohälsosamma levnadsvanor ske på ett sätt som upplevs relevant för patienten. Ibland kan det finnas särskilda skäl att inte beröra frågan. Därför behöver vårdpersonalen alltid göra en enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas, så att det sker på bästa möjliga sätt och med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar.
Webbstöd om levnadsvanor
Webbstödet ger en orientering i förändringsarbetets olika delar, kort information om de levnadsvanor som tas upp i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och hur de kan integreras i vårdarbetet.