Samerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige och även erkända som Sveriges urfolk sedan ett riksdagsbeslut 1977. Med urfolk menas grupper som levt på samma plats genom historien innan länder invaderats eller kolonialiserats. Samerna har historiska geografiska rötter i det landområde som kallas för Sapmí och som består av delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. I Sapmí har samer bott sedan långt innan Sveriges nuvarande gränser etablerades. Uppskattningsvis finns idag ca 80 000–100 000 samer i Sapmí varav ca 30 000 i Sverige.
Historia
Samerna har haft en relativt stark ställning i svenska Sapmí fram till 1800-talet, även om det också förekommit svåra övergrepp, inte minst från kyrkan under försöken att kristna samerna. Med ett starkare nationsbygge under 1800-talet trängdes dock samerna undan allt mer av nybyggare och det uppstod många konflikter kring rättigheter till fiskevatten och land. Myndigheternas syn på markrättigheter förändrades gradvis och samerna förlorade allt oftare i domstolstvister med nybyggare.
I takt med den ökade industrialismen och gruv- och kraftindustrins utveckling ödelades mer och mer av renbetesland och jaktmarker för samerna. Under 1900-talets början och mitt förvärrades situationen som kulminerade i rastänkande och skallmätningar och samernas kultur, språk och traditioner kränktes. Samerna organiserade sig också under denna period och den 6 februari 1917 samlades samer för första gången i ett landsmöte i Trondheim i Norge. Sedan 1993 firas den 6 februari som samernas nationaldag.
Sametinget – statlig myndighet och folkvalt organ
Sametinget inrättades 1993 i Sverige och är både en statlig myndighet och ett folkvalt organ. Sametinget bevakar frågor som rör samisk kultur och liv i Sverige men kämpar också för att samers rättigheter som urfolk ska stärkas. Sametinget har 31 folkvalda ledamöter och sitt huvudkansli i Kiruna.
Flera samiska språk
Det finns flera samiska språk som talas i Sverige, bland annat nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska. Alla samer kan inte tala samiska vilket bland annat beror på att det saknats undervisning i och på samiska och att många inte överfört språket till nästa generation på grund av diskriminering av samer och stigmatisering av språket. Sedan år 2000 är samiska erkänt som nationellt minoritetsspråk i Sverige och sedan år 2010 finns ett förvaltningsområde för samiska där de som önskar bland annat har rätt till förskola och äldreomsorg på samiska.
Rapport från Brå: Hatbrott mot samer
I vilka miljöer och sammanhang begås hatbrott mot samer? Vad leder brotten till för de drabbade? Och vilka åtgärder kan förstärka arbetet med att motverka brotten? Den här rapporten presenterar resultatet av Brottsförebyggande rådets studie om hatbrott mot samer.
Våld mot samiska kvinnor
Rapporten presenterar för första gången data om våld mot samiska kvinnor i Sverige. Rapporten visar att det övergripande mönstret är att samiska kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än samiska män, samt att samiska kvinnor uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige för de flesta typer av våld.
Våld mot samiska kvinnor – Sametinget
Lägesrapport: De samiska språken i Sverige 2023
Sametingets lägesrapport över de samiska språken i Sverige beskriver Sametingets arbete med förslag till handlingsprogram för bevarande av de samiska språken, utbildningssituationen och det fortsatta gränsöverskridande språksamarbetet.
Utbildning: Rasism och bemötande i vården
Socialstyrelsen har tagit fram ett utbildningsmaterial som ska bidra till att förebygga och motverka rasism i vården. Materialet innehåller bland annat exempel på samiska och romska erfarenheter av bemötande inom vården.