Den romska befolkningen i Sverige är heterogen och består av olika grupper med inbördes kulturella, religiösa och språkliga variationer. De har kommit till Sverige under olika tider och med olika geografiska ursprung. De första romerna kom till Sverige redan på 1500-talet. I Sverige finns cirka 50 000–100 000 romer men en mer precis uppskattning är svår att göra eftersom det saknas etniskt baserad statistik. Principen om självidentifikation är viktig och innebär att det är individen själv som avgör tillhörigheten till en minoritetsgrupp.
Samtidigt som romer erkändes som en nationell minoritet i Sverige år 2000, erkändes romani chib som ett nationellt minoritetsspråk. Romani chib är ett samlingsnamn på många olika varieteter och dialekter av språket romani eller romanés, som en del av talarna benämner språket, och har stora olikheter sinsemellan. Varieteterna har utvecklats på olika sätt beroende på var talarna har levt.
Många ord härstammar från indiska språk men även inslag av persiska, armeniska och grekiska är vanliga. Alla varieteter som används i Sverige är erkända. Institutet för språk och folkminne ansvarar för språkcentrum och språkvård av romani chib.
Romsk kultur
Romsk kultur är heterogen och kan ha många olika inslag. Musik och danstraditionen är stark hos många romer. Musik och underhållning har varit traditionellt viktiga inkomstkällor genom historien. Även hantverk som smide, korgbindning, kopparslageri och förtenning har varit viktiga inkomstkällor genom historien.
Gemensamt för många romer är också en stark sammanhållning inom familjen och stor respekt för den äldre generationen. Att överföra särskilda traditioner kring födelse, bröllop och död till nästa generation ses av många romer som viktigt för att den egna kulturen ska överleva.
Romerna har flera viktiga högtidsdagar, till exempel den internationella romerdagen den 8 april eller resandefolkets dag den 29 september. Romerna har även en egen flagga och nationalhymn, Gelem, Gelem (jag har vandrat).
Animerad film om Internationella romadagen
Det finns även romsk media, som Radio Romano som sänder nyheter på romani chib fem dagar i veckan och tidningen Drabbikan som belyser resandes historia, för att nämna några.
Diskriminering och utanförskap trots olika insatser
Romer har levt i Sverige sedan 1500-talet och sedan dess har individer med bakgrund i olika romska grupper kommit till landet vid olika tidpunkter. För många har tillvaron i Sverige präglats av diskriminering och utanförskap. Romer har utsatts för övergrepp såsom fördrivning, tvångsförflyttning, näringsförbud, invandringsförbud, tvångssterilisering och tvångsassimilering. Dessa övergrepp har lett till att en del romer upplever brister i tilliten till myndigheter och majoritetssamhället.
Diskriminering och utanförskap är fortfarande en verklighet för flera romer i Sverige trots olika insatser inom till exempel strategin för romsk inkludering. Sverige har fått återkommande kritik från bland annat Europarådet och FN för behandlingen av romer och för att Sverige fortfarande inte säkrat deras mänskliga rättigheter.
En viktig utgångspunkt i arbetet för jämlikhet mellan romer och majoritetsbefolkningen är romsk delaktighet och inflytande och att delaktigheten involverar olika romska grupper Det är även viktigt att utgå ifrån att varje individ förhåller sig till sin kultur och historia på sitt eget sätt.