Judar och jiddisch

Judar är en av de fem nationella minoriteterna i Sverige och jiddisch erkändes som nationellt minoritetsspråk år 2000. Det innebär att minoriteten och språkanvändarna har särskilda rättigheter som bland annat regleras i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

Judarna är sedan år 2000 en av de fem erkända nationella minoriteterna i Sverige. Då fick även jiddisch ett erkännande som nationellt minoritetsspråk. Som språk har jiddisch i Sverige en viktig funktion som kulturarv och bärare av judiskt liv, traditioner och historia. Den judiska identiteten har sin grund både i etnicitet, kultur och religion och ser olika ut för olika individer. Som jude i Sverige lever många mer sekulärt i vardagen medan man ofta vid familjehögtider och i samband med judiska helger mer eller mindre strikt följer de judiska traditionerna.

I dag lever ca 25 000 judar i Sverige. Majoriteten av dem bor i Stockholm, Göteborg och Malmö, där det även finns självständiga församlingar. Andra städer som också har eller har haft en judisk befolkning är Borås, Västerås, Helsingborg, Lund och Norrköping. Historiskt finns det många städer där det tidigare funnits en större andel judar, men som inte längre har ett organiserat judiskt liv. De judiska församlingarna är samlade under organisationen Judiska Centralrådet, med säte i Stockholm. I Stockholm finns flera andra viktiga judiska institutioner, som Hillelskolan, Judiska hemmet, ett äldreboende, och det judiska kulturhuset Baijit. Folkhögskolan Paideia, med möjlighet till judiska studier och undervisning i jiddisch. I Göteborg finns också ett judiskt äldreboende, en judisk förskola och en skola F-6 med judisk profil. I Malmö finns en judisk förskola.

Judarnas historia

Det judiska folket har en flera tusen år lång historia med geografiska rötter i området kring dagens Israel. Den judiska religionen grundades enligt de religiösa urkunderna när Moses tog emot de tio budorden och dessa antogs av det judiska folket. I Sverige har det funnit judar sedan lång tid men det var först 1775 som judar fick rätt att bosätta sig, bilda församling, anlägga begravningsplats och synagoga och installera en rabbin. Först 1838 fick judar och icke-judar lov att ingå äktenskap. Från år 1849 har judar accepterats som vittnen i domstolar och 1862 fick judar kommunal rösträtt i Sverige, för att nämna några årtal i den svensk-judiska historien.

Den judiska immigrationen till Sverige har gått i vågor och till stora delar berott på förföljelse i andra delar av Europa. Många judar kom till Sverige vid förra sekelskiftet på grund av judeförföljelser i dåvarande Ryssland. Mellan 1860 och 1914 kom ca 4 000 judar till Sverige från nordöstra Europa. Majoriteten av dessa talade jiddisch. Även innan och under andra världskriget lyckades få judar fly till Sverige. I samband med krigsslutet kom ca 12 000 judar till Sverige med hjälp av Röda Korset och andra organisationer. Efter kriget har judar kommit till Sverige från framför allt Östeuropa, för att undkomma politisk och religiös förföljelse, samt den antisemitism som förekommit i bland annat Ungern, Polen och forna Sovjetunionen.

Information om judar hos minoritet.se

Jiddisch

Språket jiddisch har funnits i dryga tusen år och har genom historien fått influenser från flera andra språk som talats där judar varit bosatta. Den största delen av språket härstammar från tyska, hebreiska och senare med påverkan av flera slaviska språk. I religiösa texter och vid i religiösa sammanhang har hebreiskan, som språk, en överordnad ställning.

Under 1600- och 1700-talen talades jiddisch främst i Östeuropa. Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet spreds det till stora delar av världen med judiska emigranter. Språket har haft flest användare under mellankrigstiden då ca 12 miljoner människor talade jiddisch. I samband med andra världskriget mördades en stor del av språkbärarna, ca 5 miljoner jiddischtalande, i Förintelsen. Idag beräknas ca 4 miljoner människor tala jiddisch.

I Sverige började jiddisch användas mer kontinuerligt i slutet av 1700-talet i samband med att judar fick bilda församlingar och kunde leva judiskt i Sverige. De flesta jiddischtalande har dock varit flerspråkiga och använt svenska och hebreiska vid sidan av jiddisch. För många judar i Sverige är jiddisch framför allt viktigt som ett kulturarvspråk. Det finns dock ett ökat intresse, inte minst bland yngre, att lära sig jiddisch och återta språket som en del av en judisk identitet. Idag görs ett viktigt arbete för bevarandet av jiddisch i Sverige av Sveriges Jiddischförbund.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Nationella minoriteter i Sverige Proposition 1998/99:143 Sveriges Riksdag, 1999
Minoritet.se 2021-12-20
Bajit – Huset för judisk utbildning och kultur 2021-12-20
Paideia – The European Institute for Jewish Studies in Sweden, 2021-12-20
Judiska centralrådet, Judiska Församlingen i Stockholm, 2021-12-20
Sveriges Jiddischförbund, 2021-12-20
EU Strategy on combating antisemitism (europa.eu), 2021-12-20

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter