Samisk hälsa

I Sverige finns inte så mycket forskning om samisk hälsa och kunskapsluckorna är stora. På senare år har dock samers hälsa och livsvillkor uppmärksammats mer, inte minst inom regionerna som ingår i förvaltningsområdet för samiska.

Kunskapsnätverk för samisk hälsa

Kunskapsnätverket för samisk hälsa är ett samarbete som syftar till att säkerställa en god hälsa och en vård på lika villkor för det samiska folket. I samarbetet deltar

• Regionerna i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland-Härjedalen och Dalarna
• Sametinget
• Landsförbundet svenska samer
• Riksorganisationen Samerna
• Same Ätnam
• Sáminuorra
• Svenska samernas riksförbund.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa startades 2017 och har sedan dess arbetat för att öka vårdgivares kunskap om samiska patienters rättigheter och behov liksom för att stödja vården i utvecklingen av en kulturanpassad hälso- och sjukvård.

Strategi för samisk hälsa

Samtliga regioner som ingår i Kunskapsnätverket för samisk hälsa har antagit dokumentet Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god hälsa och en vård på lika villkor för samer 2020–2030. Det innebär att regionerna har tagit på sig att arbeta för en kulturanpassad hälso- och sjukvård för samer. Enligt strategin ska man göra det genom utbildning av vårdpersonal, utveckling av nya arbetssätt och metoder, synliggörande av samisk kultur och språk, samt breddade kunskapsunderlag. Dessutom ska regionerna verka för ett nationellt kunskapscentrum för samisk hälsa.

Av strategin framgår också att allt arbete ska utgå från ett urfolksperspektiv, intersektionell analys och samisk delaktighet. Med intersektionell analys avses medvetenhet om att samers hälsa och behov i vården kan variera beroende på bland annat kön, ålder, funktionsförmåga och sexuell läggning.

Läs mer:

Strategi för samisk hälsa – en hälso- och sjukvård som bidrar till en god och jämlik hälsa för samer 2020–2030 hos Region Västerbotten

Sametingets bidrag till den nationella strategin för psykisk ohälsa och suicidprevention

En kulturanpassad hälso- och sjukvård

De viktigaste teman och önskemål som samer själva uttrycker om hälso- och sjukvården är att vårdpersonalen ska ha en större kulturförståelse, ge ett bra bemötande och att hälso- och sjukvården ska ha en god tillgänglighet.

För att underlätta ett bra möte är det viktigt att personalen har kunskap om:

• vad det innebär att leva i minoritet (minoritetsstress)
• samisk kultur, historia och livsvillkor
• renskötarens livsvillkor och förutsättningar.

Under år 2020 lanserades en e-utbildning i samisk kulturförståelse för anställda inom hälso- och sjukvården som nätverket utvecklat i samarbete med SANKS, Samisk nasjonal kompetansetjeneste – psykisk helsevern og rus.

Kulturförståelse är viktigt för ett bra bemötande inom hälso- och sjukvården. Därför behöver hälso- och sjukvårdens personal ges möjlighet till utbildningsinsatser för att öka sin kunskap om samers kultur, språk och livsvillkor. Samerna själva ska inte behöva utbilda personalen under själva vårdmötet utan personalen behöver ha en grundutbildning i kulturförståelse för att vårdmötet ska erbjuda likvärdig vård.

Genom ökad kunskap kan man undvika missförstånd och underlätta kommunikationen i vårdmötet. Det leder till en mer inkluderade sjukvård där patienten är i centrum.

Läs mer: Samisk hälsa – webbenkät hos Region Västerbotten

Se ett webinarium där forskaren Petter Stoor berättar om hälsostudien Samisk hälsa på lika villkor 

Samers psykosociala hälsa

Det finns inte mycket forskning på samers hälsa men en del studier visar att den psykosociala hälsan bland samer ibland är sämre än bland majoritetsbefolkningen och att renskötare har det särskilt svårt.

I Kunskapssammanställning om samers psykosociala ohälsa ger Sametinget förslag på hur kunskapsläget och situationen för samers psykosociala hälsa kan förbättras, bland annat genom

• att skapa ett centrum för samisk hälsa
• en befolkningsbaserad forskning om samers hälsa
• en ökad samisk språk- och kulturkompetens i hälso-och sjukvården.

Ett sätt att öka den samiska kompetensen inom vården kan innebära att tillvarata de resurser inom vården som redan finns idag i på ett mer systematiskt sätt, till exempel genom att inventera, uppvärdera och tillgängliggöra samisk språk- och kulturkompetens.