En larmkedja kan upprättas och övas in i förväg för att säkerställa att värmevarningen kommer vård- och omsorgspersonalen till del utan fördröjning. Information bör gå ut brett i verksamheten så att även exempelvis kommunikatörer och IT-ansvariga kan testa underlag och rutiner för sina insatser.
Informera
- Informera all personal om beredskap inför värmebölja exempelvis på en arbetsplatsträff. Personalen bör ta del av relevant material och genomgå en kortare utbildning inför sommaren. Tänk på att även informera sommarpersonal.
- Råden ska snabbt kunna tas fram vid värmebölja.
- Poängtera för personalen vilka negativa hälsoeffekter hög värme kan ha på äldre personer och andra riskgrupper.
- Diskutera med de anställda hur just ni kan förbereda er på värmeböljor.
- Hur kan information lämnas till vård- och omsorgstagaren och anhöriga? Både muntlig och skriftlig information kan vara lämplig. Använd gärna informationsbroschyr och filmer som Folkhälsomyndigheten har tagit fram till personer som tillhör riskgrupper, anhöriga och allmänhet.
Till dig som kommunicerar till allmänheten om sommarens utmaningar – MSB (pdf)
En varm och torr sommar kan föra med sig ökad risk för värmeböljor, skogsbränder, torka och vattenbrist. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har sammanställt ett kommunikationsunderlag från flera aktörer och vänder sig till dig som kommunicerar till allmänheten om sommarens utmaningar.
Identifiera
- Identifiera vilka personer som kan vara extra känsliga för värme och vidta eventuella åtgärder. Symtom och riskgrupper Kunskapsguiden
- Erbjud extra rådgivning för personen och anhöriga i samband med planerade besök och vårdinsatser.
Planera
- Se till att det finns ansvarig personal för att ta emot larm om värmebölja – även på helger och särskilt under semestertid.
- Se till att personalen vet var aktuell information finns och hur den ska spridas.
- Ha även koll på hur personalen verkar må av värmen och den eventuellt ökade arbetsbördan. Kalla in extrapersonal vid behov och om möjligt.
För boenden
- Om det inte går att hålla normal rumstemperatur på hela boendet, se till att det åtminstone finns en lokal på varje enhet eller avdelning som har en temperatur under 25° C där personer som är mest känsliga för värme kan vistas under den varmaste tiden på dygnet.
- Det bör finnas en termometer i varje rum där någon bor och i allmänna utrymmen. Om temperaturen är över 25 grader hos en boende – erbjud om möjligt en svalare plats.
- Sänk temperaturen genom portabelt kylaggregat.
- Använd markiser, solskärmar, persienner och anpassad ventilation och vädring. Överväg att installera kylsystem och luftkonditionering där sårbara grupper bor och vistas. På grund av smittrisken bör fläktar undvikas i gemensamma utrymmen.
- Flera svala utrymmen underlättar för boende och personal att hålla avstånd.
För hemtjänst
- Diskutera tillsammans med personalen om det finns bostäder som är särskilt utsatta för värme, det kan exempelvis vara lägenheter som ligger högst upp eller längst ner.
- Sänk temperaturen genom portabelt kylaggregat.
- Använd markiser, solskärmar, persienner och anpassad ventilation och vädring. Överväg att installera kylsystem och luftkonditionering där sårbara grupper bor och vistas.
- Personer som bor i extra varma bostäder kan behöva tätare besök eller annan ändring av hemtjänstinsatserna eller vårdrutinen.
- Rekommendera inomhustermometer till alla personer.
- Lämna information till personer som tillhör en eller flera riskgrupper och anhöriga.
Information till vårdtagare, anhöriga och allmänhet - Kunskapsguiden
Planera vård och omsorg inför värmeböljor
Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Genom att förbereda vård- och omsorgsverksamheter inför sommarvärmen så går det att minska ohälsa och dödlighet orsakad av värmeböljor. Folkhälsomyndigheten har tagit fram stödet som vänder sig till chefer och arbetsledare inom vård och omsorg. Publikationen finns även på engelska.
Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor – vägledning till handlingsplaner
Vägledning för kommuner, regioner och privata aktörer som ger vård och omsorg till befolkningen och särskilt till de grupper som är sårbara för negativa hälsoeffekter av värmeböljor. Vägledningen ska ge stöd och rekommendationer till arbetet med att utveckla handlingsplaner för att förebygga och hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor.
Uppföljning av värmeböljan 2018
Socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården är en viktig del av det svenska samhällets beredskap. Denna uppföljning av socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens krisberedskap och krishantering tar främst sin utgångspunkt i värmeböljan sommaren 2018. Socialstyrelsen har tagit fram rapporten på uppdrag av regeringen.
Krisberedskap i socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2018
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus HSLF-FS 2024:10
I de allmänna råden hittar du förutom riktvärden för både lägsta och högsta inomhustemperatur, råd om vad du kan göra för att sänka en fastighets inomhustemperatur när det är varmt ute. De råden riktar sig framför allt till tillsynsmyndigheter och kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnder, men bör även användas av fastighetsägare och verksamhetsutövare för egenkontroll på exempelvis särskilda boenden för äldre, bostäder med särskild service och hem för vård eller boende (HVB).