Riskgrupper och symtom

Höga temperaturer och långvarig värmebölja kan påverka alla men en del personer är extra utsatta. För att minska risken för allvarliga konsekvenser av höga temperaturer är det viktigt både att förebygga och att vara observant på tidiga symtom och tecken på vätskebrist.

Vid värme vidgas de ytliga blodkärlen och svettningen ökar. Om man inte får i sig tillräckligt med vätska blir blodet tjockare och risken för blodpropp ökar. Hjärtat måste arbeta hårdare för att få ut tillräckligt med syre i kroppen. Det innebär en ökad belastning på hjärtat som kan leda till en allvarlig hjärtsvikt.

Riskgrupper

Höga temperaturer och värmeböljor kan vara farligt för alla, men grupper med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen eller att reagera på risker är särskilt sårbara:

  • Personer med kroniska sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, diabetes eller njursjukdom.
  • Äldre kan ha sämre temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst.
  • Äldre kan också vara känsliga på grund av kroniska sjukdomar, medicinering eller funktionsnedsättning.
  • Vissa läkemedel kan göra en person mer känslig för höga temperaturer.
    Läs mer under rubriken Läkemedel och värme.
  • Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler.
  • Personer med fysisk funktionsnedsättning kan rent praktiskt ha svårt att få i sig dryck eller flytta sig till en svalare plats.
  • Små barn.
  • Gravida kvinnor.

Praktiska råd till vård och omsorgspersonal

Symtom på vätskebrist

De symtom som uppstår på grund av värme orsakas av att man inte har druckit tillräckligt mycket, rubbning i saltbalansen och att blodkärlen är vidgade. Symtom hos vuxna kan vara:

  • Ökad törst.
  • Torr hud.
  • Muntorrhet.
  • Minskade urinmängder och mer koncentrerad urin (urinen blir mörk).
  • Trötthet /dåsighet.
  • Huvudvärk.

Om en person har ett eller flera av ovanstående symtom i samband med höga temperaturer behöver han eller hon:

  • Få i sig mer vätska.
  • Svalkas av genom att exempelvis ta en dusch, lägga en blöt handduk runt nacken och placera sig på en så sval plats som möjligt.

Vid kraftig svettning, med eller utan fysisk aktivitet, kan personen även behöva extra salt.

Behov av medicinsk bedömning

Om ovanstående åtgärder inte hjälper och personen tillhör en riskgrupp behövs medicinsk bedömning eftersom tillståndet snabbt kan förvärras med feber (cirka 39° C) och påverkat allmäntillstånd. Personen är väldigt törstig och svettas, har mycket små urinmängder och urinen är koncentrerad (ser mörk ut). Pulsen är snabb och personen kan känna sig yr, se suddigt och må illa. Medicinsk behandling behövs, oftast på sjukhus. Obehandlat kan det leda till värmeslag.

Värmeslag

Värmeslag är det allvarligaste tillståndet till följd av värme och vätskebrist och innebär ett mycket akut tillstånd med en kroppstemperatur på över 40,5° C, förvirring, kramper, eventuell medvetandeförlust och cirkulationskollaps. Värmeslag ska behandlas omedelbart på sjukhus eftersom tillståndet kan leda till organsvikt, hjärnskada och död.

Läkemedel och värme

En del mediciner påverkar kroppens förmåga att anpassa värme- och vätskebalansen. De grupper av läkemedel som oftast kan ge upphov till problem vid värmebölja är:

  • Vätskedrivande (diuretika).
  • Psykofarmaka, framförallt läkemedel mot psykos (neuroleptika) eller läkemedel mot depression (antidepressiva).
  • Blodtryckssänkande läkemedel.
  • NSAID-preparat /COX-2 -hämmare som exempelvis Ipren, Ibuprofen.
  • Läkemedel som har en så kallad smal terapeutisk bredd som exempelvis litium, digoxin, läkemedel mot epilepsi samt preparat mot Parkinsons sjukdom. Smal terapeutisk bredd innebär att koncentrationen av läkemedlet lätt kan bli för hög eller för låg och kan då orsaka allvarliga biverkningar eller utebliven behandlingseffekt.

Dosen av läkemedlen kan behöva justeras av läkare i samband med värmebölja eller symtom på vätskebrist.

Effekten av en del läkemedel kan försämras om de förvaras i felaktig temperatur. De flesta läkemedel som ska förvaras i rumstemperatur har en max övre rumstemperaturgräns på +25° C.

Vid högre förvaringstemperaturer under mer än enstaka dagar finns det risk att läkemedlen börjar brytas ned i snabbare takt. Ett råd är att lägga in läkemedlen i vanligt kylskåp till dess att värmeböljan är över.

Förvara läkemedel rätt hos Läkemedelsverket

Råd​ vid värmeböljor - till personal inom vård och omsorg

Höga temperaturer kan vara farligt för alla, men särskilt sårbara är riskgrupperna äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar viss medicin. Detta råd vänder sig till personal inom vård och omsorg. Det finns även på engelska.

​Råd vid värmeböljor – särskilda råd till läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad personal

Höga temperaturer kan vara farligt för alla, men särskilt sårbara är riskgrupperna äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar viss medicin. Detta råd vänder sig till läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad personal inom vård- och omsorg. Det finns även på engelska.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:
Källor:
Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor - vägledning till handlingsplaner. ​Folkhälsomyndigheten.
folkhalsomyndigheten.se/varmebolja Folkhälsomyndigheten.
Förvaring av läkemedel. Läkemedelsverket.
Krishantering för socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter