Här beskrivs kortfattat vad som avses med socialtjänst respektive kommunal hälso- och sjukvård.
Socialtjänst
Med socialtjänst avses i första hand den verksamhet som regleras genom bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt personlig assistans som utförs med assistansersättning som regleras i 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110).
Socialtjänst avser även handläggning av ärenden som rör adoptioner, faderskap, vårdnad, boende och umgänge enligt föräldrabalken (1049:381).
Kommunal hälso- och sjukvård
Med kommunal hälso-och sjukvård menas sjukvård som genom kommunens åtagande ges i vårdtagarens bostad eller på boende där vårdtagaren vistas. Kommunerna ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) för hälso- och sjukvård (förutom läkarinsatser) i särskilt boende och dagverksamheter samt, i de fall kommunen har avtal med regionen, även för hemsjukvård i ordinärt boende.
Vårdtagare inom den kommunala hälso- och sjukvården kan vara särskilt sårbara då ansvaret för deras vård och omsorg delas mellan olika aktörer. Läkaren i primärvården, den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) i kommunen, den medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) i kommunen, den socialt ansvariga samordnaren (SAS) i kommunen samt verksamhetschefen för särskilda boende respektive hemtjänsten behöver samordna stödet omkring vårdtagarna och klargöra roller och ansvar.
Krisberedskap och civilt försvar inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst - Kunskapsguiden
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus FoHMFS 2014:17
I dessa allmänna råd ges rekommendationer för tillämpningen av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 § miljöbalken (1998:808) vad gäller temperatur inomhus. Dessa allmänna råd gäller för bostadsutrymmen, till exempel kök, sovrum, vardagsrum och badrum.