Vätska
Se till att personen får i sig tillräckligt att dricka. Se till att den som kan dricka själv har lämplig dryck tillgänglig, påminn och uppmuntra att dricka. Hjälp regelbundet den som inte kan dricka själv. Servera gärna vätskerik mat. Undvik alkohol och stora mängder söt dryck.
Sval miljö
Försök att hålla en så sval inomhustemperatur som möjligt. Risken för hälsoproblem ökar så snart temperaturen stiger inomhus. Risken ökar påtagligt när temperaturen utomhus är 26°C eller mer under tre dagar i följd.
Uppmana eller hjälp personen att vistas där det är som svalast i bostaden. Använd ljusa gardiner, persienner, markiser eller soldämpande film för att minska solinstrålningen. Vädra nattetid när det är svalt. Temperaturen kan sänkas med ett portabelt kylaggregat.
På grund av smittrisken bör fläktar undvikas i gemensamma utrymmen.
Svalkande åtgärder
En sval dusch är mest effektiv för att svalka kroppen. Ett alternativ kan vara att lägga en blöt handduk runt nacken.
Använd löst sittande kläder i naturmaterial om möjligt eftersom de är svalare än åtsittande syntetkläder.
Var uppmärksam på hur personen mår och kontakta medicinsk personal vid symtom på vätskebrist.
Riskgrupper och symtom - Kunskapsguiden
Råd till legitimerad personal
- Gå igenom listan över vårdtagare och ta ställning till vilka personer som kan behöva individuella råd eller extra insatser i samband med värmebölja. Informera vårdpersonalen.
- Personer med hjärtsvikt och personer som behandlas med vätskedrivande kan behöva följas med vätskelista och tätare vägning än vanligt, och eventuellt kontroll av elektrolyter i blod. Både uttorkning, övervätskning och elektrolytrubbning kan ge allvarlig försämring.
- Förvara läkemedel rätt. Effekten av en del läkemedel kan försämras om de förvaras i felaktig temperatur. Om läkemedlet är temperaturkänsligt finns information om förvaring på förpackningen eller i bipacksedeln.
- Ge information inför sommaren till personer som tillhör en eller flera riskgrupper. Vid en värmebölja bör personen vara speciellt observant på försämring i sin grundsjukdom samt tecken och symtom på allvarlig värmereaktion. Folkhälsomyndigheten har informationsbroschyr och filmer som för personer som tillhör riskgrupper, anhöriga och allmänhet.
Råd till omsorgspersonal
- Gå igenom listan över omsorgstagare och ta, i samråd med legitimerad personal, ställning till vilka personer som kan behöva individuella råd eller extra insatser i samband med värmebölja. Informera all omsorgspersonal.
- Ge information inför sommaren till personer som tillhör en eller flera riskgrupper. Vid en värmebölja bör personen vara speciellt observant på försämring i sin grundsjukdom samt tecken och symtom på allvarlig värmereaktion. Folkhälsomyndigheten har informationsbroschyr och filmer som för personer som tillhör riskgrupper, anhöriga och allmänhet.
Informationsbroschyren Råd vid värmeböljor – till dig, dina vänner och anhöriga - Folkhälsomyndigheten
Filmer om råd vid värmeböljor - Folkhälsomyndigheten
Värmevarningar från SMHI
SMHI utfärdar meddelande och varningar om höga temperaturer för att man lokalt ska kunna sätta in förebyggande åtgärder för sårbara grupper i god tid. Tänk på att värmen också kan vara påfrestande för dig och dina kolleger. Kanske behöver ni extrapersonal.
SMHI skickar ut:
- Meddelande om höga temperaturer när dygnets högsta temperatur förväntas ligga mellan 26° C och 30° C under tre dagar i följd.
- Gul varning när dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 30° C eller mer under tre till fyra dagar i följd.
- Orange varning när dygnets högsta temperatur förväntas uppnå 30° C
under fem dagar i följd och/eller när dygnets högsta temperatur förväntas uppnå
33° C minst tre dagar i följd.
SMHI sprider sina meddelanden och varningar på smhi.se, SMHI:s mobilapp, Twitter samt Sveriges Radio P1. Informationen återfinns även på Krisinformation.se.