Socialnämnden ska fatta beslut om att inleda eller inte inleda en utredning inom 14 dagar från det att en anmälan kommit in. Om det finns synnerliga skäl kan förhandsbedömningen ta längre tid än 14 dagar. Exempel på synnerliga skäl kan vara att ett polisförhör behöver hållas eller att det trots ansträngningar inte går att få tag i familjen. Organisatoriska problem, arbetsanhopning eller brist på resurser är inte sådana skäl.
Socialnämnden ska dokumentera beslutet
Beslut om att inleda en utredning dokumenteras i barnets akt. Beslutar socialnämnden att inte inleda en utredning, bör beslutet också dokumenteras i barnets akt. Om barnet inte har en akt sedan tidigare, dokumenteras beslutet på eller i anslutning till den handling som upprättades eller inkom i samband med att anmälan kom in.
Beslutet ska diarieföras och sparas, men inte på ett sätt som gör det möjligt att söka på namn eller personnummer. Socialtjänsten brukar samla sådana beslut och beslutsunderlag i kronologisk ordning i pärmar eller digitalt.
Information till berörda och återkoppling till anmälare
Om socialnämnden fattar beslut om att inleda en utredning ska socialtjänsten meddela barn och vårdnadshavare. I vissa fall bör samråd ske med polis eller åklagare innan socialtjänsten underrättar vårdnadshavaren om att en utredning har inletts.
Om nämnden beslutar att inte inleda en utredning finns inget krav att meddela barn och vårdnadshavare. Nämnden gör en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Socialtjänsten får informera den som är anmälningsskyldig och har gjort anmälan om att socialnämnden inte har inlett en utredning, har inlett en utredning eller att en utredning redan pågår. Anmälaren ska på begäran få informationen om inte socialtjänsten bedömer det som olämpligt. Det kan ha stor betydelse för fortsatt samverkan att anmälaren får relevant information.