Socialtjänstens arbete med barn och unga syftar till att stödja och skydda dem som riskerar att fara illa. Barnets bästa ska vara den givna utgångspunkten. Socialtjänsten har ett ansvar att arbeta för barns och vårdnadshavares delaktighet under hela handläggningsprocessen.
Socialnämnd och socialtjänst
Socialnämnden
Den del av kommunen som har ansvar för kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen, exempelvis att ta emot anmälan, inleda utredning och besluta om insatser. I en del kommuner har den här nämnden ett annat namn. Socialnämnden består av politiker.
Socialtjänsten
Mycket av det praktiska arbetet som socialnämnden har ansvar för utförs av kommunernas socialtjänst. Det är som regel anställda i socialtjänsten som barn och föräldrar har kontakt med.
Arbetet är reglerat i lagar och förordningar från riksdag och regering, och i föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen ger ut. Socialtjänstlagen, SoL, är central för arbetet. Socialsekreteraren är en myndighetsperson som handlägger ärenden. Ärenden inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård brukar kallas barnavårdsärenden.
Barnavårdsärenden kan handla om att barnet eller den unge behöver socialtjänstens stöd eller skydd på grund av situationen hemma, eller om barnets eget beteende, och ibland om båda delarna.
Bilden nedan visar handläggningsprocessens olika delar inom den sociala barn- och ungdomsvården: aktualisera, utreda, besluta, utforma och följa upp – både öppna insatser och placeringar.
Film om handläggningsprocessen
Filmen från Socialstyrelsen förklarar handläggningsprocessen på en övergripande, förenklad nivå.
Stöd för lärande om handläggning och dokumentation
På Socialstyrelsens utbildningsportal finns ett stödmaterial med bland annat gruppövningar för lärande om handläggning och dokumentation i den sociala barn- och ungdomsvården. Stödet är indelat utifrån de olika handläggningsstegen. Det innehåller även en studiehandledning för den som ska planera övningarna.
Stöd för lärande om handläggning och dokumentation i Socialstyrelsens utbildningsportal
Ppt-presentation av Stöd för lärande om handläggning och dokumentation
Filmen Stöd för lärande om handläggning och dokumentation ger en kortfattad beskrivning av stödet och hur det kan användas.
Syntolkad version av Stöd för lärande om handläggning och dokumentation
Dokumentation av handläggningen
Det finns många regler som styr vad socialtjänsten ska dokumentera under handläggningen. Dokumentationsstödet i Barns behov i centrum, BBIC, ger ett stöd för dokumentation i ett ärende. Men det är den enskilda socialsekreteraren som behöver avgöra vad som är relevant att dokumentera i varje enskilt ärende. Därför är det viktigt med grundläggande kunskaper om regelverket och kontinuerliga diskussioner och reflektioner i arbetsgruppen om hur man säkerställer en rättssäker och korrekt dokumentation.
Några utgångspunkter vid dokumentation
Den grundläggande regeln för dokumentation inom socialtjänsten innebär att beslut och åtgärder som vidtas i ett ärende ska dokumenteras, liksom faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Det framgår av bestämmelser i SoL.
Handlingar som upprättas och gäller enskilda personer ska bara innehålla uppgifter som socialtjänsten bedömt vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga i förhållande till vad saken gäller. En utgångspunkt för att avgöra hur omfattande dokumentationen behöver vara, är att ny personal ska kunna utföra sina arbetsuppgifter med hjälp av de uppgifter som finns dokumenterade.
Det är också viktigt att dokumentationen är objektiv och saklig, och att den ger en helhetsbild där både positiva och negativa förhållanden framgår. Dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet.
Barn, unga och vårdnadshavare bör få veta vilka journalanteckningar och andra anteckningar som socialtjänsten har dem. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska det antecknas.
Journalen ska ge överblick och insyn
Journalen är en del av personakten, där det finns fortlöpande anteckningar som har betydelse för handläggningen av ett ärende. Syftet med journalen är bland annat att ge överblick och insyn i dokumentationen för
- barnet eller den unge och vårdnadshavaren
- behörig personal inom verksamheten
- tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Anteckningarna i journalen ska föras fortlöpande och utan dröjsmål. Journalanteckningar bör vara kortfattade och innehålla tydliga hänvisningar till andra handlingar i personakten som ger ytterligare information.
Journalanteckningar som socialsekreteraren gör i samband med ett möte bör vara begränsade till uppgifter om vilka personer som har deltagit vid mötet, vilka frågor som man i huvudsak har behandlat och vad mötet har resulterat i.
Journalanteckningar som socialsekreteraren gör i samband med telefonsamtal och kontakt via e-post bör vara begränsade till uppgifter om vem som har tagit kontakt, i vilket syfte och vad som i huvudsak har kommit fram.
Offentlighet och sekretess
Socialtjänsten hanterar en mängd känsliga uppgifter om enskilda individers personliga förhållanden och det råder sträng sekretess inom verksamheten enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL.
Sekretessen är viktig för att barn och föräldrar ska kunna känna sig trygga. Samtidigt behöver en socialsekreterare ibland kunna prata med berörda samverkansparter för att barn och föräldrar ska få rätt hjälp. En socialsekreterare behöver också kunna hantera situationer när ett barn inte vill att en förälder ska få veta vad han eller hon sagt, eller när någon utanför myndigheten begär att få ta del av handlingar som finns. Därför är det viktigt att sätta sig in i vilka regler som gäller kring offentlighet och sekretess.
Barnperspektivet – barnets bästa och möjligheter till delaktighet
En viktig del i arbetet i den sociala barnavården är att ta reda på hur barnet eller den unge själv uppfattar sin situation och sina behov. De flesta barn både vill och kan medverka i utredningen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att barnet inte har någon skyldighet till detta.
Det finns många frågor att ta ställning till för att på bästa möjliga sätt genomföra samtal med barnet, ta reda på barnets åsikter och göra en bedömning utifrån barnets bästa. exempelvis:
- Hur bedömer man barnets mognad?
- Bör vårdnadshavaren vara med eller kan man tala med barnet själv?
- Bör samtycke från vårdnadshavarna hämtas in?
- Har barnet behov av att en stödperson är med?
Socialtjänsten behöver bedöma och planera utifrån varje barns situation, önskemål och förutsättningar.
Barnets bästa och rätt till delaktighet, tema på Kunskapsguiden
Vårdnadshavarnas delaktighet är viktig för barnets skull
För barnets bästa är det viktigt att arbeta för en förtroendefull kontakt med föräldrarna. Socialsekreteraren behöver stödja föräldrar och se de resurser som finns, utan att släppa fokus på barnets behov och utan att bortse från svårigheter i familjen.
Insatser enligt SoL bygger på respekt för den enskildes självbestämmande. När det gäller utredningar om ett barns behov av skydd eller stöd finns dock vissa möjligheter till att genomföra utredning oberoende av vårdnadshavarnas samtycke till utredningen.
Samverkan behövs för barnets bästa
Samverkan med andra berörda är också viktigt för att barnet ska få den hjälp det behöver utifrån en helhetssyn på barnets behov. Det gäller till exempel med skola, hälso- och sjukvård och polis.
Socialtjänsten kan också behöva samarbeta med andra enheter inom socialtjänsten. Det kan exempelvis handla om enheter som arbetar med familjerätt, ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Samverkan kring barn och unga, tema på Kunskapsguiden
BBIC erbjuder stöd genom handläggningsprocessen
Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga finns Barns behov i centrum, BBIC, hos Socialstyrelsen. BBIC innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. Det är anpassat efter socialtjänstens regelverk.
Bra att känna till
- Föreskrifter = bindande regler.
- Allmänna råd = rekommendationer om hur en författning kan eller bör följas.
Mer om handläggningsprocessen
Handläggningsprocessen olika delar beskrivs närmare inom detta tema här på Kunskapsguiden: