There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Besluta - Kunskapsguiden

Besluta

Under handläggningsprocessen kan socialtjänsten fatta flera olika beslut. Här kan du bland annat läsa om beslut i olika situationer och om krav på beslutets utformning.

Beslutsprocessen innehåller flera delar och arbetet är reglerat i lagar och föreskrifter om dokumentation, innehåll och motivering av beslut, och hur beslut kan överklagas. En utredning om ett barns behov av skydd eller stöd kan utmynna i flera olika slutsatser och beslut.

Socialnämndens beslut om insatser till barn och deras familjer förutsätter i de allra flesta fall samtycke från den som beslutet gäller. När det gäller barn under 15 år är det i de flesta fall vårdnadshavaren som i egenskap av företrädare för barnet ska samtycka innan beslut fattas. I undantagsfall kan beslut fattas mot barns och/eller vårdnadshavares vilja enligt lagens med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Handläggningsprocessens olika delar inom den sociala barn- och ungdomsvården är aktualisera, utreda, besluta, utforma och följa upp – både öppna insatser och placeringar.

""

Stödmaterial för handläggning och dokumentation

På Socialstyrelsens utbildningsportal finns ett stödmaterial med gruppövningar för lärande om handläggning och dokumentation i den sociala barn- och ungdomsvården. Stödet är indelat utifrån de olika handläggningsstegen. Det innehåller även en studiehandledning för den som ska planera övningarna.

Beslut i olika situationer

Utredningen kan resultera i olika beslut, där bedömningen i många fall beror på om vårdnadshavarna eller den unge samtycker till insatser eller inte.

Inget behov av skydd eller stöd

Om bedömningen är att varken barnet eller vårdnadshavarna behöver skydd eller stöd från socialtjänsten avslutas utredningen utan insatser.

Behov av öppna insatser – samtycke finns

Om bedömningen är att barnet och vårdnadshavarna behöver stöd i form av öppenvårdsinsatser – och samtycke finns – fattas beslut om öppenvårdsinsatser.

Behov av öppna insatser – samtycke finns inte

Om bedömningen är att barnet och vårdnadshavarna behöver stöd i form av öppna insatser men samtycke till detta saknas, avslutar socialnämnden utredningen utan insats. Förutsättningen för ett sådant beslut är att nämnden bedömer att det inte finns behov av eller förutsättningar för att besluta om förebyggande insatser eller vård med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

I vissa fall finns det även en möjlighet för socialtjänsten att fatta beslut om öppna insatser utan samtycke, så kallade förebyggande insatser enligt 22 § LVU.

Behov av placering – samtycke finns

Om bedömningen är att barnet eller den unge behöver vård utanför det egna hemmet – och samtycke finns – fattas beslut om placering.

Behov av placering – samtycke finns inte

Om bedömningen är att barnet eller den unge behöver vård utanför det egna hemmet, men samtycke till detta saknas kan socialnämnden, om förutsättningar för detta finns, ansöka hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU. I vissa situationer kan det också bli aktuellt med beslut om ett omedelbart omhändertagande.

Uppföljning oberoende av samtycke

Det händer att socialtjänsten bedömer att barnet behöver insatser, men det saknas samtycke. Om det inte finns förutsättningar att ansöka om vård enligt LVU kan socialnämnden under vissa förutsättningar besluta att följa upp barnets situation utan samtycke. En sådan uppföljning får pågå under maximalt två månader efter det att utredningen avslutades. Socialtjänsten har rätt att ta kontakter och rätt att samtala med barnet under uppföljningstiden.

Uppmärksamma behov av insatser under utredningstiden

Om det står klart att barnet eller familjen efterfrågar eller har behov av någon insats under utredningstiden ska även den frågan utredas i enlighet med bestämmelserna i 11 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL. Socialtjänsten kan bevilja insatser under en pågående utredning. Ett barn eller föräldrar kan till exempel ha behov av enskilda stödsamtal under utredningen, och ungdomar med en accelererande destruktiv utveckling kan behöva placeras utanför hemmet.

Krav på beslutets innehåll och utformning

Av ett beslut ska det bland annat framgå vad som har beslutats, det vill säga en beslutsmening och en beslutsmotivering som förklarar de bakomliggande skälen till beslutet. Hur beslutet ska dokumenteras och utformas framgår av regler i förvaltningslagen och i 5 kap. 14 -15 §§ SOSFS 2014:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS.

BBIC erbjuder stöd genom handläggningsprocessen

Som stöd för socialnämndens arbete med barn och unga har Socialstyrelsen utvecklat arbetssättet Barns behov i centrum, BBIC. Det innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. BBIC är anpassat efter socialtjänstens regelverk.

BBIC på Socialstyrelsens webbplats

Vissa beslut kan delegeras

Kommunala nämnder kan delegera vissa beslut till ett utskott, en ledamot eller ersättare i socialnämnden eller till en anställd hos kommunen. Då beslutar den som har delegation för en beslutstyp å nämndens vägnar. Nämndens delegationsordning anger vilka beslut som är delegerade till socialsekreterare, arbetsledare eller annan. En del beslut får inte delegeras till en ledamot eller tjänsteman, exempelvis beslut om att ansöka om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Överklaga socialtjänstens beslut

Vårdnadshavare och barn över 15 år kan överklaga socialtjänstens beslut genom ett så kallat förvaltningsbesvär där en domstol kan ersätta nämndens beslut med ett annat beslut. Överklagan sker skriftligt till den överprövande instansen, men lämnas till den myndighet som har fattat beslutet.

I överklagan anger den enskilde sina kontaktuppgifter, vilket beslut som överklagan gäller, skälet till varför man anser att beslutet är felaktigt och på vilket sätt den enskilde vill att beslutet ändras.

Om ett beslut får överklagas så ska socialtjänsten lämna en så kallad överklagandehänvisning eller en besvärshänvisning till berörda parter. Där framgår hur man gör för att överklaga beslutet.

Socialtjänsten ska också i allmänhet vid all handläggning ge sådan hjälp att vårdnadshavare, barn och unga kan ta tillvara sina intressen.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter