Situationer där barn far illa eller riskerar att fara illa

Våld mot barn innebär att någon gör ett barn illa, fysiskt eller psykiskt. Sexuella övergrepp är en form av våld, liksom att hota eller försumma barnet. Att tvingas uppleva våld mot andra familjemedlemmar räknas också som våld mot barnet. Våld i nära relation är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling, särskilt om det samtidigt finns andra riskfaktorer.

Här finns möjlighet till fördjupning som relaterar till exemplet barn som utsätts för våld:

Våld i nära relationer – Kunskapsguiden

Våld mot barn med funktionsnedsättning

Vanvård eller försummelse handlar om att vuxna inte tillgodoser barns grundläggande behov – både fysiska och känslomässiga. Det kan betyda att barnet inte får mat, kläder, tak över huvudet eller nödvändig sjukvård. Det kan också innebära att barnet inte får tillräcklig tillsyn eller skydd mot faror.

Försummelse kan också vara att barnet inte får det känslomässiga stöd det behöver – till exempel när en förälder inte ser eller reagerar på barnets behov eller signaler. Om en vuxen är psykiskt frånvarande, inte visar kärlek, eller gång på gång ignorerar barnet, räknas det också som försummelse.

Att barnet upplever våld i hemmet eller att föräldrar missbrukar alkohol eller droger påverkar också barnets trygghet och räknas som känslomässig vanvård.

Försummelse kan dessutom innebära att barnet inte får den utbildning det har rätt till, eller att barnet lämnas utan omsorg – till exempel överges.

Barnafrids kunskpasportal

I familjer där föräldrar eller andra vuxna har allvarliga svårigheter kan barnen påverkas negativt och riskera problem. Det kan handla om missbruk, allvarlig sjukdom eller skada, psykisk ohälsa, kognitiv funktionsnedsättning, våld och dödsfall i familjen eller att en förälder är frihetsberövad. Problemen i familjen kan påverka föräldrarnas möjligheter att upprätthålla en god vardagsstruktur och ge barnen stöd, exempelvis i skolarbetet.

Ibland kan barnen få ta ett orimligt stort eget ansvar, både för sig själv och för föräldrar och syskon. De kan också vara med om svåra upplevelser. Såväl barn som föräldrar kan behöva stöd. Samverkan mellan olika verksamhetsområden är ofta nödvändigt för att utifrån en helhetsbild av situationen kunna ge rätt hjälp.

Här finns möjlighet till fördjupning som relaterar till exemplet barn som anhöriga:

Barn som anhöriga – Kunskapsguiden

Föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning – Stöd till socialtjänsten för att identifiera och ge stöd till barn och familj

Det finns barn och föräldrar som flytt från krigshärjade och krisdrabbade länder i andra delar av världen. Många söker skydd i Sverige tillsammans med sina familjer. Barnen och familjerna kan direkt eller indirekt ha påverkats av att byta land, kultur och språk. Barnen eller deras föräldrar kan ha varit utsatta för krig och trauman som påverkar barnens uppväxt.

Det finns också barn och unga som kommer utan sina föräldrar, så kallade ensamkommande barn. De kan komma från olika länder, av olika skäl, och har skilda bakgrunder, erfarenheter och behov. En del kan ha svåra upplevelser bakom sig och fysiska och psykiska skador. De kan befinna sig i asylprocess och vet inte om de får stanna i Sverige. Socialtjänsten ansvarar för de ensamkommande barnens boende och för att de får sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda.

Här finns möjlighet till fördjupning som relaterar till exemplet barn med erfarenhet av migration:

Ensamkommande barn och unga – Kunskapsguiden

Interkulturellt perspektiv – Kunskapsguiden

I en familj där föräldrarna har ekonomiskt bistånd påverkas barnen på olika sätt. Ekonomisk otrygghet och ekonomisk utsatthet kan bland annat påverka barns skolresultat, hälsa och trygghet.

När en utredning om ekonomiskt bistånd berör barn ska socialtjänsten ta hänsyn till barnets situation. Socialtjänsten ska alltid särskilt beakta barnets bästa vid åtgärder som rör barn och dokumentera på vilket sätt det har skett, oavsett om det är avgörande för beslutet eller inte.

Här finns möjlighet till fördjupning som relaterar till exemplet barn i ekonomiskt utsatta familjer.

Barn och unga i familjer med ekonomiskt bistånd

Hemlöshet – Kunskapsguiden

Med normbrytande beteende menas här negativa, destruktiva beteenden som på olika sätt innebär överträdelser mot regler eller normer. Normbrytande beteende kan vara allt ifrån att allvarligt bryta mot föräldrars regler, skolka, snatta, stjäla, och klottra, till grövre förseelser som till exempel att slåss, hota att sexuellt ofreda andra och att plåga djur. I stort sett handlar det om alla beteenden som kan anses vara brottsliga och kriminella, men definitionen omfattar även beteenden som inte är formella lagöverträdelser utan snarare allvarliga regel- eller normbrott, såsom skolk eller att rymma hemifrån.

Normbrytande beteende hos unga utvecklas delvis på olika sätt och av olika anledningar.

Här finns möjlighet till fördjupning som relaterar till exemplet barn och unga med normbrytande beteende:

Barn och unga som begår brott

Skadligt bruk och beroende hos barn och unga

Sex mot ersättning, barn