Alla som har blivit till med hjälp av en donationsbehandling vid en svensk klinik, från och med 1985, har rätt att ta del av de uppgifter om donatorn som antecknats i en särskild journal på den klinik, där behandlingen genomfördes. Dessa uppgifter omfattar donatorns namn och personnummer.
Sedan 2019 kan du även få information om andra som blivit till genom behandling med könsceller från samma donator som dig. Förutsättningen för det är att de har valt att få sina uppgifter antecknade i den särskilda journalen. Det är också något som du kan begära att kliniken gör med dina uppgifter.
Vanliga anledningar till att man vill ta kontakt
Vanliga anledningar till att man vill ta kontakt är att man är nyfiken på donatorn. Finns det likheter i utseende, personlighet eller intressen? Finns det sjukdomar i släkten och hur ser donatorns familjehistoria ut? En del vill mest stilla sin nyfikenhet om den ena hälften av sin genetiska bakgrund, medan andra skulle vilja lära känna donatorn lite mer.
På samma sätt kan man vara nyfiken på andra som blivit till med könsceller från samma donator. För en del som vuxit upp som ensambarn kan det kännas roligt att plötsligt få veta att man har genetiska halvsyskon.
Råd inför kontakt med donatorn eller andra med samma donator
Tänk på att det var runt 20 år sedan som donatorn lämnade ägg eller spermier på kliniken, och kanske inte ens vet om donationen resulterade i några barn. Han eller hon kan därför bli rejält överraskad över att bli kontaktad.
Betänk också att donatorn inte har någon skyldighet att ha kontakt med personer från hans eller hennes donation. Om du tar kontakt med din donator är det därför bra att vara förberedd på att du kanske inte får något svar eller att svaret kan dröja. Erfarenheten är dock att de flesta får ett svar och att donatorn gärna svarar på frågor om sin bakgrund, exempelvis om sjukdomar i släkten.
Det är bra att tänka igenom vad som kan hända om du tar kontakt med donatorn eller andra som blivit till med samma donator. Vad har du för förväntningar och farhågor? Ni kanske direkt ser likheter och känner samhörighet, eller så kan ni vara väldigt olika varandra i intressen och livsstil. Är det rätt tidpunkt i livet för dig att ta kontakt? Om du har syskon som blivit till med samma donator, fundera på hur det kan påverka dem. Prata gärna med din familj och vänner eller någon annan som du har förtroende för.
Undvik att dela med dig av information om donatorn eller dina genetiska halvsyskon på sociala media. När informationen väl har delats så förlorar du kontrollen över den.
Ta första kontakten med donatorn
Hur ska man ta kontakt? Det tål att fundera på. I en svensk forskningsstudie med personer som sökt information om sin spermadonator fann man att den första kontakten med donatorn oftast togs via vanliga brev, e-post, sms eller direktmeddelanden i Facebook.
Vad skriver man i första brevet till donatorn eller till någon som blivit till med samma donator? Med tanke på att mottagaren kan vara oförberedd på kontakt kan det vara bra att vara ganska kortfattad. Förslagsvis kan du berätta vem du är, hur du fått personens uppgifter och varför du skriver just nu.
Fortsatt kontakt?
För några kan det räcka att ha skriftlig kontakt med donatorn eller med genetiska halvsyskon. Kanske får man svar på specifika frågor man har, exempelvis om sjukdomar i släkten. Andra vill gå vidare och prata i telefon eller kanske bestämma träff på ett café eller liknande. I vissa fall ses man regelbundet och ibland även tillsammans med andra familjemedlemmar.
Det kan kännas omtumlande att få kontakt med personer som du är genetiskt släkt med, men som ju samtidigt är totala främlingar. Precis som i alla nya relationer kan det finnas olika förväntningar och önskemål, så försök att ”skynda långsamt”. Fundera över vad du känner och vill, och också vad du inte vill. Det är normalt att relationer utvecklas och förändras över tid, så ta ett steg i taget. Prata gärna med någon som du har förtroende för.
Behöver du prata med någon?
Att få ny information om ens ursprung och kanske träffa personer som man har genetisk koppling till men som man inte alls känner kan väcka en mängd olika känslor - det är helt normalt. Det kan vara bra att prata om dina upplevelser med någon som du har förtroende för, kanske familjen eller vänner.
Om du vill prata med någon utomstående om din situation kan du vända dig till exempelvis skolkuratorn eller en ungdomsmottagning som finns på många håll i landet. Det finns också möjlighet för hela din familj att söka samtalsstöd hos kommunens familjerådgivning eller enheten för råd och stöd.