Läkarintyg när socialnämnden planerar insatser och aktiviteter

För personer som kan arbeta är målet för socialtjänstens stöd att de ska bli självförsörjande genom ett arbete. När en person inte kan arbeta på grund av sjukdom kan socialtjänstens uppdrag innebära att personen, i första hand, får stöd för att åter kunna vara arbetssökande. Med stöd av informationen i läkarintygen kan socialnämnden anpassa krav, insatser och aktiviteter efter personens förmåga. Det kan vara viktigt för att förebygga och motverka att personens behov av ekonomiskt bistånd blir långvarigt.

Läkarintyget som utgångspunkt för planering

Att en person har ett läkarintyg innebär som regel inte att personen under en lång tid behöver vara helt passiv. Läkarintyget kan i stället vara en utgångspunkt för socialnämndens dialog med personen och andra aktörer för att planera hur personen kan delta i insatser och aktiviteter.

Den information som framgår av läkarintyget, tillsammans med personens förutsättningar och omständigheter, kan sammantaget ligga till grund för den individuella planering mot självförsörjning som socialnämnden behöver göra tillsammans med varje person. Det kan handla om att planera och anpassa aktiviteter och insatser som kommunen tillhandahåller eller insatser som ges av andra aktörer.

Aktivitetskravet kan omfatta även personer som är sjukskrivna med läkarintyg men som inte har sjukpenninggrundande inkomst

Personer som är sjukskrivna men saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) omfattas av aktivitetskravet. Socialnämnden har därför en skyldighet att tillhandahålla aktiviteter även för dessa personer, under förutsättning att personen har förmåga att delta i aktivitet. Personens deltagande och aktiviteternas innehåll behöver anpassas efter personens förmåga och förutsättningar.

Aktivitetskravet – socialnämnden ska tillhandahålla aktiviteter

Personen kan behöva rehabiliterande insatser för att återfå arbetsförmåga

Personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom kan behöva olika former av rehabiliterande insatser. Det kan till exempel handla om medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Flera aktörer har i uppdrag att tillhandahålla rehabilitering.

Flera olika begrepp används mellan olika aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen:

Begrepp med olika innebörd – Socialstyrelsen

Socialnämnden behöver samverka med andra aktörer

När en person har någon form av ohälsa behöver socialnämnden ofta samverka med andra aktörer för att stödja personen att återfå sin arbetsförmåga. För att socialnämnden ska kunna samverka och utbyta information med andra aktörer behöver personen som regel samtycka till detta.

Om en persons arbetsoförmåga inte bedöms vara tillfällig kan det vara relevant för socialnämnden att ta reda på vilken medicinsk rehabilitering läkaren planerar och tidplanen för denna. I de situationer där det inte är möjligt att återfå arbetsförmågan kan socialnämnden även stödja personen att ansöka om sjuk- eller aktivitetsersättning.

Samordnad individuell plan

Om en person har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialnämnden ska kommunen och regionen upprätta en individuell plan tillsammans. En sådan plan kallas ofta samordnad individuell plan, SIP. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att personen ska få sina behov tillgodosedda och personen samtycker till att den upprättas. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser som kommunen respektive regionen ansvarar för, vilka åtgärder som ska vidtas av någon annan samt vem av kommunen eller regionen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Skyldigheten att initiera och delta i samordnad individuell plan är lagreglerad för kommunen och regionen, även om andra aktörer kan bidra.