Här finns stöd till socialnämnden i att ta del av innehållet i läkarintyget med socialnämnden som mottagare. Underlaget utgår från mallen Läkarintyg till socialnämnden.
Reglerna börjar gälla 1 juli 2026
Observera att dessa regelförändringar träder i kraft 1 juli 2026.
Socialstyrelsen har tagit fram ett läkarintyg med socialnämnden som mottagare. Det är avsett för personer som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande, delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet eller aktivitet på grund av sjukdom.
Personen har ansvar för att lämna uppgift till läkaren om sin situation och planering med socialnämnden. Det är också personen som ska lämna läkarintyget till socialnämnden.
Socialnämnden bedömer och beslutar om rätten till försörjningsstöd efter ansökan från personen. Med stöd av informationen i läkarintygen kan socialnämnden anpassa krav, insatser och aktiviteter efter personens förmåga.
Läkarens uppgift är dels att bedöma om sjukdomen utgör aktivitetsbegränsningar i den planering personen uppger, dels att bedöma om det finns medicinska risker med att personen är i aktivitet.
Intygets uppbyggnad
Det här är ett stöd till socialnämnden som tydliggör innehållet i läkarintyget under respektive rubrik. Underlaget utgår från mallen ”Läkarintyg till socialnämnden”.
1. Intyget är baserat på
Under denna rubrik anger läkaren på vilket sätt han eller hon haft kontakt med personen och därmed vad intyget är baserat på. Det kan vara ett fysiskt möte, ett digitalt möte, telefonkontakt med personen eller journaluppgifter.
2. Patientens aktuella aktivitet
Här beskrivs den aktivitet som personen har uppgett att hon eller han förväntas delta i. Det är personen som ansvarar för att berätta om planeringen, inklusive planeringens innehåll och omfattning, och lämna eventuella underlag. Läkaren gör sin bedömning utifrån den aktivitet som personen uppger att han eller hon har.
3. Diagnos/diagnoser som nedsätter förmågan att delta i aktivitet
Här anger läkaren relevant diagnos/-er som nedsätter förmågan att delta i aktivitet. Diagnosen i sig utgör inte skäl för frånvaro.
4. Funktionsnedsättning
Här anger läkaren vilka kroppsliga, psykiska eller kognitiva funktioner som är påverkade. Det kan exempelvis handla om nedsatt koncentrationsförmåga, uthållighet, stresstolerans, minne, initiativförmåga, rörelseförmåga, smärttolerans eller psykisk stabilitet.
Läkaren anger också vad uppgifterna baseras på: patientens uppgifter, egna observationer/undersökning, uppgifter från annan vårdpersonal eller andra underlag.
5. Aktivitetsbegränsning i relation till aktivitet
Här beskriver läkaren aktivitetsbegränsningen. Läkaren utgår från vad personen inte klarar, till exempel: upprätthålla koncentration, hantera social interaktion, följa instruktioner, planera och genomföra aktiviteter, hantera stress eller utföra fysiskt belastande moment.
Läkaren anger också vad uppgifterna baseras på: patientens uppgifter, egna observationer/undersökning, uppgifter från annan vårdpersonal.
6. Kan deltagande i aktivitet förvärra patientens sjukdom eller skada?
Här anger läkaren när en persons sjukdom innebär att deltagande i aktivitet kan medföra risk för försämring av sjukdomstillståndet eller annan skada.
Om läkaren bedömer att det finns en sådan risk kan här förtydligas vilken risk som avses, i vilka situationer eller vid vilken belastning som risken uppstår och riskens förväntade varaktighet.
7. Bedömning av medicinska skäl att helt eller delvis avstå från deltagande i aktivitet
Här fyller läkaren i om det finns medicinska skäl för hel eller delvis frånvaro i relation till den aktivitet eller planering som anges i punkt 2.
Om delvis frånvaro anges framgår även i vilken omfattning personen bedöms kunna delta i aktuell aktivitet.
Kan återgå under intygsperioden med anpassningar: Det här alternativet kan användas när personen bedöms kunna återuppta deltagande helt eller delvis under intygsperioden, förutsatt att aktiviteten anpassas utifrån personens medicinska förutsättningar.
8. Prognos för möjlighet att delta i aktivitet efter intygsperioden
Här anger läkaren hur personen förväntas kunna delta i planeringen efter intygsperiodens slut. Läkaren bedömer, utifrån den förväntade medicinska utvecklingen av sjukdomen/skadan vid undersökningstillfället, om personen kommer ha möjlighet att delta i aktuell planering eller om sjukdomen medför att socialnämnden behöver tillhandahålla annan planering.
9. Medicinsk behandling och rehabiliterande åtgärder
Här beskriver läkaren den behandling som patienten har eller kommer remitteras till som påverkar personens aktuella planering med socialnämnden. Här kan också anges om personen har behandling som i perioder kan påverka personens möjligheter att delta i denna planering.
10. Kontakt med socialtjänst
Här anger läkaren om han eller hon ser behov av samordning mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst för planering av insatser.
11. Utfärdare
Läkarintyget får utfärdas av läkare eller tandläkare. I intyget omfattar begreppet läkare båda professionerna. Det är inte möjligt att delegera rätten att utfärda läkarintyget till en annan profession, till exempel sjuksköterska eller fysioterapeut. Se även Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2018:54 om intyg:
Föreskrifter om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården – Socialstyrelsen
Oavsett om det är elektroniskt eller i pappersform så måste läkarintyget alltid undertecknas/signeras av läkare samt innehålla uppgifter om intygsutfärdarens namn, kompetens och tjänsteställning/befattning samt kontaktuppgifter i tjänsten.
