Arbetssätten beskriver inte färdiga metoder utan varje exempel måste anpassas till de lokala förutsättningarna. Det är också kommunen som ytterst ansvarar för att de arbetssätt som tillämpas och de förändringar som genomförs är förenliga med gällande lagstiftning.
Förväntningar och tro på den enskildes möjligheter
Flera verksamheter arbetar med synsättet att det är viktigt att förmedla tro på den enskildes möjligheter och förmågor samt att ha förväntningar på de personer de möter. Att förmedla tro på att personen kommer bli självförsörjande, även om det är ett långsiktigt mål och stötta personen i att skapa sina egna mål och planer mot försörjning, kan bidra till att öka personens chanser att gå vidare i studier eller arbete. Det är viktigt att hålla enskildas drivkrafter igång och ta tillvara personens egna kompetenser och motivation.
Användning av checklistor och särskilda rutiner
En del verksamheter har tagit fram checklistor och särskilda rutiner för hur handläggarna ska arbeta med föräldralediga. Innehållet kan bestå av vilka krav och regler som gäller i samband med föräldraledighet, vilken information som ska lämnas inför och under föräldraledighet som exempelvis
- att den enskilde ska informeras om att söka barnomsorg i god tid,
- att planering ska göras inför avslutad ledighet,
- vilka möjligheter till insatser och aktiviteter som finns i kommunen för föräldralediga
- vilka andra bidrag som behöver sökas.
Planering mot självförsörjning
Många verksamheter arbetar med att tillsammans med den föräldralediga ta fram en plan med fokus på självförsörjning för att förbereda den enskilde att så snabbt som möjligt komma ut i egen försörjning efter ledigheten. Innehållet kan vara mer framåtsiktande och kan bestå av hur vägen till egen försörjning ska se ut.
Ansvarsfördelningen mellan handläggaren och personen avseende vem som gör vad och när, kan skrivas in i planen gällande exempelvis arbetssökande, studier, inskrivning på Arbetsförmedlingen, förskoleplats, kontakt med studie- och yrkesvägledare, kontakt med hälso- och sjukvården och om och när tidigare insats ska återupptas. Planen ska gynna den enskilde och ha en målsättning som bidrar till aktivitet och att personen är redo att komma igång efter ledigheten. Aktiviteter och insatser som sker under ledigheten kan framgå av planen.
Planen kan föregås av ett kartläggningssamtal för att ta reda på vad personen har för utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, hälsa och mående samt eventuella kontakter med hälso- och sjukvården för att gemensamt individanpassa förberedelsen för rätt insats och aktivitet.
Flera verksamheter har uppgett att de under föräldraledigheten regelbundet har kontakt med den enskilde för att följa upp, stämma av och revidera befintlig plan eller för att planering ska finnas när ledigheten avslutas och att den enskilde har sökt förskoleplats.
Det kan finnas behov av att stämma av att aktiviteter och insatser under ledigheten fungerar. Uppföljningen sker genom personlig kontakt.
Planering för föräldralediga som är arbetssökande
Flera verksamheter hänvisar den föräldraledige till särskild arbetsmarknadsenhet eller arbetsmarknadshandläggare för individanpassad arbetsmarknadsplanering. Information lämnas om vad som kan erbjudas och vilka insatser som finns tillgängliga.
Syftet med kontakt redan under ledighetstiden är för att personen ska hinna förbereda sig för tiden efter föräldraledigheten. Det ska finnas en planering när personen åter kan stå till arbetsmarknadens förfogande så att arbetssökande eller studier kan påbörjas kort efter att ledigheten är avslutad.
Information om att ordna barnomsorg
Flera verksamheter uppmärksammar den föräldralediga innan ledigheten påbörjas och under ledigheten om möjlighet att få förskoleplats från ett års ålder och att ansökan behöver göras i god tid.
Om den enskilde har fortsatt behov av försörjningsstöd efter föräldraledigheten informeras den enskilde om ansvaret att medverka till att barnomsorg ordnas för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande och för att kunna följa annan planering efter ledigheten.
Familjecentral – stöd för barnfamiljer
En familjecentral är en mötesplats för blivande föräldrar och barnfamiljer med barn 0-6 år med bas bestående av mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. De olika yrkeskategorierna samverkar för att stödja barnfamiljerna. Målet är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Verksamheten riktar sig till alla barnfamiljer i kommunen och innehållet kan variera utifrån bland annat familjernas behov och önskemål. Olika benämningar kan exempelvis vara familjecentral, familjecentrum och familjens hus.
Exempel på aktiviteter på familjecentraler
Aktiviteter på familjecentraler är öppna för alla föräldrar med barn 0-6 år i en kommun. Nedan finns exempel på aktiviteter på familjecentraler som många verksamheter inom ekonomiskt bistånd uppmuntrar föräldralediga som får ekonomiskt bistånd att delta i.
- Språkcafé
Träffpunkt med andra föräldrar för att få träning i det svenska språket.
- Svenskundervisning
Undervisning kan ske i olika former och olika antal timmar per vecka. Det kan ske i anslutning till eller på öppna förskolan. Syftet är att deltagarna ska få träning och stöttning i svenska språket och samtidigt träffa andra för att öva på att prata svenska. Förhoppningen är att deltagarna bibehåller eller förbättrar sin svenska under ledigheten. Undervisningen, som även kan ske i kombination med samhällsinformation, kan bedrivas av SFI-lärare och barnskötare kan finnas tillgängliga som kan hjälpa till med barnen under lektionerna.
- Samhällsinformation
Information ges om hur det svenska samhället fungerar och är organiserat, den enskildes rättigheter och skyldigheter, praktiskt vardagsliv, olika aspekter av samhället kopplat till barnrollen och till föräldrarollen. De olika verksamheterna på familjecentralen kan informera om sina områden och funktioner och även bjuda in andra samhällsfunktioner. Informationen kan ges i gruppform för att ge utrymme för diskussion.
- Information om yrken och arbetsmarknaden
Arbetsmarknadshandläggare och studie- och yrkesvägledare kan ge coaching och information om vägar till arbetsmarknaden, studier och yrken. Det kan innebära deltagande i gruppdiskussioner om arbetsmarknaden, om olika yrken och om hur man kan söka arbete, men också individuella möten där handläggaren kan hjälpa den enskilde att finna mål och planering för tiden efter ledigheten.
- Öppen förskola
Öppen förskola drivs av kommunen eller stadsdelen och är kompletterande förskoleverksamhet riktad till barn som inte är inskrivna i förskolan. Bland annat finns pedagogisk verksamhet riktad till barn från 0-5 år och det finns samtidigt utrymme för den vuxne att samtala, få råd och stöd. Den vuxna är delaktig i verksamheten och har ansvar för sitt barn. Olika samhällsfunktioner kan bjudas in för att ge information.
- Hälsofrämjande aktiviteter
Grupper där diskussion och information om hälsa kan föras och även fysiska aktiviteter utföras.
Exempel på övriga aktiviteter och insatser som kommuner erbjuder föräldralediga som får ekonomiskt bistånd
Nedan följer exempel på aktiviteter och insatser som flera verksamheter erbjuder föräldralediga som får ekonomiskt bistånd.
Ekonomiskola
Information i grupp eller enskilt om frågor som rör ekonomi. Information och stöd ges exempelvis i hur en budget kan upprättas, gemensam ekonomi i ett hushåll, hur hushållsekonomi kan fungera och praktiska instruktioner i hur man betalar räkningar. Deltagarna kan även få information och stöd utifrån behov och önskemål. Barntillsyn erbjuds under tiden ekonomiskolan pågår.
Jobbsökarskola
Information i grupp eller enskilt om hur man söker arbete. Hjälp och stöd erbjuds exempelvis i hur man skriver CV och personligt brev, hur kontakt kan tas med arbetsgivare och vad man behöver tänka på vid en anställningsintervju. Barntillsyn erbjuds under tiden jobbsökarskolan pågår.
Bostadssökarskola
Information i grupp eller enskilt i hur man söker bostäder, hur kontakt med hyresvärdar kan tas och om kontraktsskrivning. Barntillsyn erbjuds under tiden bosökarskolan pågår.
Hälsoskola
I en del kommuner erbjuds föräldralediga med ekonomiskt bistånd möjlighet att delta i Hälsoskola. Det är ett projekt i samverkan med andra aktörer som riktas till individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I hälsokolan kan deltagarna exempelvis få information om hur sjukvården fungerar och i dialogform stärka kunskaperna om hälsa.
SFI på kvällstid och/eller distans
För föräldralediga som önskar studera på egen hand kan möjlighet finnas att studera på kvällstid eller på distans.
Workshop
Följande är ett exempel från en verksamhet som erbjuder föräldralediga som har behov av att upprätta en planering för försörjning, möjlighet att delta i en workshop i grupp. Workshopen pågår under tre timmar och hålls av arbetsmarknadshandläggare tillsammans med handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd. Syftet är att ge information men också att ge tillfälle till diskussion i gruppen och förbereda den enskilda för tiden efter ledigheten. Det finns möjlighet för deltagarna att styra innehållet utifrån önskemål och funderingar.
Innehållet i workshopen är bland annat:
- Information om hur arbetsmarknadshandläggare arbetar. T.ex. hur en plan kan upprättas för egen försörjning, individuell vägledning och coachning och hur samverkan kan ske internt och externt.
- Information om socialtjänstlagen, självförsörjning och ansvaret att bidra till egen försörjning.
- Information om arbetsmarknaden, om olika yrken och bristyrken, vad det innebär att arbeta inom olika yrken, lön och löneutveckling och arbetstid.
- Information om studier och studievägar, om studiemedelssystemet och om SFI.
- Information om vikten av att söka till förskola eller ordna barntillsyn på annat sätt i god tid.
- Diskussion kring föräldrar som förebilder för sina barn, rollfördelningen i hemmet, möjlighet att pendla och hur det kan fungera med familj och om möjligheten att kombinera studier med arbete.
- Deltagarna uppmanas till att fundera över vad deras individuella mål är och planera inför att ledigheten avslutas och inför framtida planeringsmöte med handläggare.
Samhällsförberedande insats för föräldralediga som får ekonomiskt bistånd
Följande är ett exempel från en verksamhet på en insats som erbjuds föräldralediga. Insatsen består av träffar vid tolv tillfällen och varje tillfälle är tre timmar. Träffarna hålls av handläggare från individ och familjeförvaltning tillsammans med assistenter som hjälper till med svenska språket för de som har behov av det. Innehållet utgår ifrån informationen som ges i samhällsorienteringen i kommunen och anpassas för målgruppen. Innehållet utgår också utifrån deltagarnas behov och önskemål. I varje träff finns diskussionsdel där deltagarna styr stor del av innehållet.
Innehållet består bland annat av:
- Mänskliga rättigheter och skyldigheter samt jämställdhet, kultur, normer och värderingar i Sverige.
- Hur samhällssystemet ser ut i Sverige, hur landet styrs och kommunens roll. Information om skattesystemet, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
- Information ges om socialtjänsten och om hjälp och stöd som finns samt om familjerådgivning och familjerätt.
- Ansvaret att bidra till sin egen försörjning, försörjningsskyldigheten mellan makar/sambor, hur man kan planera sin egen ekonomi och finna eget boende.
- Information om barnkonventionen, att båda föräldrarna kan vara vårdnadshavare och underhållsskyldigheten som vårdnadshavare.
- Hur man ansöker om förskoleplats.
- Relationer, sex och samlevnad, preventivmedel, frihet att välja över sin egen kropp och om lagstiftning kring dessa områden.
- Diskussioner om hur det är att ha familj i Sverige, om barnuppfostran, barnets rättigheter i samhället, barns uppväxt och skolgång, aktiviteter för barn i och utanför skolan.
- Diskussioner om psykisk och fysisk hälsa.