Om arbetssätt med föräldralediga som får ekonomiskt bistånd

En majoritet som får ekonomiskt bistånd som föräldralediga är kvinnor. Uttag av föräldraledighet är en indikator på jämställdhet. Med ett aktivt förhållningssätt kan socialtjänsten bidra till att föräldralediga på sikt blir självförsörjande och handläggarnas förhållningssätt har betydelse i detta arbete.

Det är ur flera aspekter viktigt att uppmärksamma föräldralediga som får ekonomiskt bistånd. Bland annat eftersom uttag av föräldraledighet kan vara en indikator för att mäta jämställdhet. Majoriteten av dem som är föräldralediga med ekonomiskt bistånd är utrikesfödda kvinnor. Föräldraledigheten kan bli en inlåsningsmekanism för de som står långt ifrån arbetsmarknaden genom att möjligheterna för att kunna söka arbete eller att få etableringsinsatser blir försenade. 

Påverkar barnens situation

Barn i familjer som behöver försörjningsstöd under lång tid riskerar att få växa upp med en ekonomisk otrygghet och ekonomisk utsatthet och det kan bland annat påverka barns skolresultat, hälsa och trygghet. Om föräldrar får tillgång till stöd och insatser för att kunna komma ut på arbetsmarknaden och bli självförsörjande förbättras hela familjens ekonomiska situation. 

En stor andel föräldralediga får ekonomiskt bistånd under långa perioder och att då uppmärksamma denna grupp är att förebygga långvarigt biståndsberoende.

Ett aktivt förhållningssätt

Socialtjänsten ska arbeta med att frigöra och utveckla människors egna resurser med respekt för självbestämmande och integritet, i enlighet med socialtjänstlagen. Det innebär att insatser och aktiviteter som planeras behöver utgå från personens behov samt livssituation och utformas så att personen så snart som möjligt kan klara sin egen försörjning. 

För att ha rätt till ekonomiskt bistånd förutsätts att personen gör det man själv kan för att bli självförsörjande. 

Handläggaren kan informera om att båda föräldrarna har möjlighet att vara föräldralediga och att det finns möjlighet att dela på föräldraledigheten.

Olika förutsättningar

Föräldralediga som får ekonomiskt bistånd har olika förutsättningar och socialtjänsten behöver därför individuellt anpassa bemötande, arbetssätt och insatser. 

Ett aktivt förhållningssätt från socialtjänstens sida kan innebära att planering påbörjas tidigt under föräldraledighetstiden. Handläggaren kan t.ex. undersöka vad personen själv har för målsättning och egen lösning på sitt försörjningsproblem och tillsammans med den enskilde upprätta en plan för att påskynda vägen mot självförsörjning.  Socialtjänsten kan informera om och motivera föräldralediga att delta i olika aktiviteter och insatser under ledigheten. 

Handläggarens förhållningssätt påverkar

Flera studier har visat på att samtal och bedömningar inom ekonomiskt bistånd kan präglas av stereotypa föreställningar och olika mycket fokus läggs på arbete och egen försörjning i samtal med kvinnor respektive män. Kvinnor får generellt sett färre insatser som är inriktade direkt mot arbetsmarknaden. 

Handläggarens bemötande påverkar förändringsprocessen. Ett positivt bemötande som leder till en känsla av stolthet och ökad egenmakt hos personen har samband med förbättrad arbetsförmåga. Viktiga förhållningssätt för handläggaren är tro på personens förmåga, respekt för den enskilde, och fokus på styrkor och tillgångar i stället för på svårigheter. 

Handläggarens utredning och bedömning av behov styr valet av insats och aktivitet. Planeringen behöver göras utifrån en helhetssyn på personens livssituation. 

Barnomsorg efter föräldraledighet

Det kan finnas okunskap eller bristande tillit till förskoleverksamhet och att undersöka förälders kunskap om och inställning till förskola är ett sätt att arbeta motiverande. Exempelvis kan det göras genom att föräldern får information om förskoleverksamhet eller ges möjlighet till studiebesök.

Senast granskad:
Källor:
Tema om jämställdhet inom ekonomiskt bistånd på Kunskapsguiden.se Kunskapsguiden
Barnfattigdom: om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv, 2012. Näsman, E
Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckl-ing hos barn – Social rapport, 2010 Vinnerljung, B.
Health and social outcomes among children in low-income families and families recieving social assistance – a Swedish national cohort study, Social science & medicine, 2008 Ringback Weitoft, G, Hjern, A Batljan, I, Vinnerljung, B.
Hellre rik och frisk Eva Mörk, Anna Sjögren och Helena Svaleryd IFAU 2015 (2015:13)
Individ- och familjeomsorg Lägesrapport 2020, Socialstyrelsen Socialstyrelsen
Kartläggning av socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv, Delredovisning av regeringsuppdrag Socialstyrelsen
Ekonomiskt bistånd, Handbok för socialtjänsten Socialstyrelsen
Temat Yrkesintroduktion för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd under fliken ekonomiskt bistånd på Kunskapsguiden. Kunskapsguiden
Att öka förutsättningar för egen försörjning, Unga vuxna i verksamheten ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen
Regeringens proposition, 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen (2001:453) Regeringen
Vilken betydelse har positivt bemötande för återgång till arbete. SMT. 2009; 86(3) U Mussner, TS, E Söderberg.
Med rätt att delta : nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden : slutbetänkande. Stockholm: Fritze; 2012
Socialtjänstlagen (2001:453) Riksdagen

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter