Socialtjänsten har en viktig roll när det gäller genomförandet av Agenda 2030.
Att arbeta med föräldralediga inom verksamheten ekonomiskt bistånd kopplar främst till mål 5 om att uppnå jämställdhet men även till mål 1 om att avskaffa fattigdom.
Jämställdhet och föräldraledighet
Föräldraledighet är en indikator för att mäta jämställdhet mellan könen. Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Kvinnor och män behöver mötas av samma förväntningar och ges rätt förutsättningar för att kunna försörja sig själva, i syfte att förkorta biståndstiden.
Handläggaren behöver ha ett öppet förhållningssätt och inte ta för givet vem av föräldrarna som ska vara föräldraledig eller att den ledige inte vill delta i någon aktivitet eller insats. Föräldrarna kanske väljer att dela på ledigheten om de önskar det, för att den andre föräldern ska kunna fortsätta sin planering.
Rätten att vara föräldraledig
Bestämmelser om rätten att vara föräldraledig från sitt arbete finns i föräldraledighetslagen.
Rätten till ekonomiskt bistånd under föräldraledighet
Rätten till ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen och förutsätter att den enskilde gör vad den kan för att bidra till sin egen försörjning. Det innebär att föräldrar inte har en generell rättighet att få ekonomiskt bistånd som kompensation vid låg föräldrapenning.
Föräldern kan ha rätt till ekonomiskt bistånd under en period då denne inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av barnets behov av vård och omsorg.
Kommunen ska enligt skollagen erbjuda barn från ett års ålder förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
Så fort som barnomsorgen är ordnad ska föräldern normalt sett stå till arbetsmarknadens förfogande. För att kunna ställa sig till arbetsmarknadens förfogande när barnet inte längre har samma behov av vård och omsorg, behöver föräldern söka barnomsorg i god tid.
Vad kan socialtjänsten bidra med för att främja etablering i arbetslivet?
Möjligheterna att etablera sig i arbetslivet påverkas både av individuella förutsättningar och av faktorer på samhällsnivå. Individuella faktorer kan vara utbildningsnivå, språkkunskaper och hälsoproblem. Exempel på strukturella faktorer är arbetsmarknadens krav på formell utbildning, efterfrågan av tidigare arbetslivserfarenhet och diskriminering.
De strukturella faktorerna är svåra för socialtjänsten att påverka, men socialtjänsten har möjlighet att förbättra de individuella förutsättningarna för den föräldraledige att etablera sig i arbetslivet.
I syfte att påskynda inträdet på arbetsmarknaden och förebygga ett långvarigt behov av bistånd är det viktigt att socialtjänsten har ett aktivt förhållningssätt tidigt under individens föräldraledighet.
För att övergången från föräldraledighet till arbetssökande, arbetsmarknadsinsatser eller språkstudier ska bli så smidig som möjligt kan föräldern med stöd av socialtjänsten redan under föräldraledigheten planera för tiden efter föräldraledigheten. Socialtjänsten kan även informera och motivera föräldralediga som saknar ett arbete att delta i aktiviteter och insatser under föräldraledighetsperioden.
Föräldralediga med ekonomiskt bistånd har olika förutsättningar
Föräldralediga som får ekonomiskt bistånd har olika förutsättningar och skiftande möjligheter och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det stöd och de insatser som erbjuds under ledigheten kan vara av generell karaktär men behöver vara utformade så de passar den individuella personens livssituation.
Det är fördelaktigt med en tydlig arbetslivsanknytning i de insatser som erbjuds. Deltagande i insatser ökar möjligheterna att få ett arbete. Grundläggande utbildning och språkutbildning är två typer av insatser som enligt OECD har stor effekt på möjligheten till arbete. Exempel på insatser och aktiviteter som kan erbjudas under ledigheten är studie- och yrkesvägledning, språkträning, jobbsökaraktivitet och öppen förskola.
Även formerna för deltagandet kan behöva anpassas, exempelvis möjlighet till undervisning på deltid och distans, eller insatser där den föräldralediga kan ta med sitt barn.
Utrikes födda kvinnor
En hög andel av kvinnorna i grupperna flyktingar, anhöriga till flyktingar och anhöriga till arbetskraftsinvandrare är föräldralediga eller har barn i förskoleåldern när de kommer till Sverige.
Användningen av föräldrapenning är mycket ojämställd bland nyanlända föräldrar. Kvinnor tar ut betydligt högre del av föräldrapenningen än män. Studier har visat att kvinnor påbörjar etableringsprogrammet senare än män, och att de oftare än män avbryter sina etableringsinsatser bland annat med anledning av föräldraledigheter och väntan på barnomsorg. Sammantaget visar forskningen att kvinnors större ansvar för barn leder till att deras inträde på arbetsmarknaden försenas jämfört med männens.
Kvinnor har ett lågt arbetskraftsdeltagande de första åren i Sverige och etableringstiden kan vara lång. Studier visar att de kvinnor som är föräldralediga direkt vid ankomst har högre sannolikhet att stå utanför arbetskraften i upp till sju år efter bosättning. Föräldraledigheten risker att bli en inlåsningsmekanism för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden genom att det kan ta längre tid för dem att söka arbete eller få etableringsinsatser.