Om föräldralediga som får ekonomiskt bistånd

Föräldralediga som får ekonomiskt bistånd är en heterogen grupp, men kvinnor är mer föräldralediga än män. Föräldraledigheten riskerar att bli en inlåsningsmekanism för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att socialtjänsten har ett aktivt förhållningssätt tidigt under föräldraledigheten.

Socialtjänsten har en viktig roll när det gäller genomförandet av Agenda 2030
Att arbeta med föräldralediga inom verksamheten ekonomiskt bistånd kopplar främst till mål 5 om att uppnå jämställdhet men även till mål 1 om att avskaffa fattigdom.

I stort sett alla som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av föräldraledighet är kvinnor och majoriteten är utrikes födda. 

Etableringstiden för dem som kommer till Sverige kan vara lång, och särskilt kvinnor har ett lågt arbetskraftsdeltagande de första åren i Sverige.

Jämställdhet och föräldraledighet

Föräldraledighet är en indikator för att mäta jämställdhet mellan könen. Jämställdhet syftar på relationen mellan kvinnor och män och innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet.

Kvinnor tar i allmänhet ut betydligt högre del av föräldrapenningen än män. Föräldraledigheten kan bli en inlåsningsmekanism för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden på så sätt att det kan ta längre tid för dem att söka arbete eller få etableringsinsatser. 

Rätten att vara föräldraledig

Bestämmelser om rätten att vara föräldraledig från sitt arbete finns i föräldrale-dighetslagen, som reglerar rätten att vara föräldraledig för arbetstagare. 

Rätten till ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen och förutsätter att den enskilde gör vad den kan för att bidra till sin egen försörjning. Det innebär att föräldrar inte har en generell rättighet att få ekonomiskt bistånd som kompensation vid låg föräldrapenning. 

Barnets behov av vård och omsorg 

Däremot kan föräldern ha rätt till ekonomiskt bistånd under en period då denne inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av barnets behov av vård och omsorg. Så fort som barnomsorgen är ordnad ska föräldern normalt sett stå till arbetsmarknadens förfogande. 

Kommunen ska enligt skollagen erbjuda barn från ett års ålder förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 

Flera faktorer påverkar förutsättningar för etablering i arbetslivet

Möjligheterna att etablera sig i arbetslivet påverkas både av individuella förutsättningar och av faktorer på samhällsnivå. Individuella faktorer kan vara utbildningsnivå, språkkunskaper och hälsoproblem. Socialtjänsten kan stärka de individuella förutsättningarna för etablering i arbetslivet.

De strukturella faktorerna är svårare att påverka som exempelvis arbetsmarknadens krav på formell utbildning, efterfrågan av tidigare arbetslivserfarenhet och även diskriminering på arbetsmarknaden. 

Vad kan socialtjänsten bidra med?

Föräldraledigheten varar under begränsad period och för att övergången till exempelvis arbetssökande, arbetsmarknadsinsatser eller språkstudier ska bli så smidig som möjligt kan föräldern redan under föräldraledigheten planera för nästa steg. 

Det är viktigt att socialtjänsten har ett aktivt förhållningssätt tidigt under föräldraledigheten. Arbetssätten och erbjudande av insatser samt information om aktiviteter kan förbereda föräldralediga för tiden efter ledigheten. Kvinnor och män behöver mötas av samma förväntningar och ges rätt förutsättningar för att kunna försörja sig själva, i syfte att förkorta biståndstiden.

Heterogen grupp 

Föräldralediga som får ekonomiskt bistånd är en heterogen grupp med olika förutsättningar och skiftande möjligheter och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det stöd och de insatser som erbjuds under ledigheten kan vara av generell karaktär men behöver vara utformade så de passar den individuella personens livssituation. 

Det finns behov av en tydligare arbetslivsanknytning i de insatser som erbjuds.  Deltagande i insatser ökar möjligheterna att få ett arbete. Grundläggande utbildning och språkutbildning är två typer av insatser som enligt OECD har stor effekt på möjligheten till arbete. Exempel på insatser och aktiviteter som kan erbjudas under ledigheten är studie- och yrkesvägledning, språkträning, jobbsökaraktivitet och öppen förskola.

Även formerna för deltagandet kan behöva utvecklas, exempelvis möjlighet till undervisning på deltid och distans, eller insatser där den föräldralediga kan ta med sitt barn. 

Senast granskad:

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter