Insatser och habilitering

Många med adhd har svårt att ta in och bearbeta information – ofta kallat nedsatt kognitiv förmåga. Då kan personen behöva olika typer av anpassningar i omgivningen, tillsammans med individanpassat stöd och träning i vardagsnära situationer. En typ av sådant stöd är kognitivt stöd, som ofta inkluderar hjälpmedel för att planera, hålla reda på tiden och få påminnelser. Det hjälper både barn och vuxna med adhd att vara mer aktiva och delaktiga i vardagen. Stödet kan också öka personernas självständighet och livskvalitet. För barn är stödet dessutom viktigt för att förebygga svårigheter längre fram.

Psykologiska insatser

Psykologisk behandling innehåller förändringsarbete med beteenden, tankar, känslor, relationer och upplevelser. Flera insatser kan vara aktuella för personer med adhd och för personer i deras omgivning. De är framför allt inriktade på beteendeförändring, acceptans och strategier för att hantera vardagen, och flera av insatserna utgår från inlärningsprinciper.

Insatser som rekommenderas av Socialstyrelsen vid adhd:

• Personer med adhd bör erbjudas en bred utbildning för att bättre förstå adhd och strategier för att hantera vardagen. Ofta ingår kognitivt stöd. Utbildningen är grunden för all övrig behandling och ger ofta en direkt nytta för både personen och närstående. I vården kallas det psykoedukation. 
• Kognitiv beteendeterapi, KBT, fokuserar på att förändra beteenden, tankar och känslor. Utbildning (psykoedukation) ingår. Ungdomar och vuxna med adhd kan få KBT för att till exempel hantera känslor och impulser bättre.
• Personer med adhd har ofta samtidig depression och ångestsyndrom. KBT är förstahandsvalet för att behandla personer med ångestsyndrom eller mild till måttlig depression. Detta gäller även personer med adhd.
• Social färdighetsträning kan hjälpa barn med adhd att förbättra sina sociala färdigheter. Behandlingen följer vanligen en manual och ges ofta i grupp. Även skolan kan involveras.

Sömnbehandling

Många med adhd har sömnstörningar som kan påverka vardagen kraftigt, även för närstående. Alla med sömnstörningar kan erbjudas stöd för goda sömnvanor, till exempel genom anpassningar i miljön. Behandlaren behöver då ofta kartlägga sömnproblemen och patientens levnadsvanor, till exempel med hjälp av en sömndagbok.

För de flesta räcker detta stöd. För personer med allvarlig sömnlöshet (insomni) kan även andra insatser bli aktuella, till exempel tyngdtäcke eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Tyngdtäcke behöver provas ut för att passa individen.

Läkemedlet melatonin är också godkänt för att behandla insomni hos barn med adhd och autism. Men staten subventionerar bara melatonin för barn i åldern 6–17 år med adhd, som inte har fått tillräcklig effekt av stöd för goda sömnvanor. För vuxna finns melatonin receptfritt på apoteket (för behandling av jetlag), och bekostas då av patienterna själva. Vuxna kan dessutom få recept på långtidsverkande melatonin, men inte heller detta är subventionerat.

Sömnbehandlingen bör alltid följas upp och utvärderas.

Stöd för föräldraskap, arbete och boende

Det är en viktig förutsättning för god hälsa att kunna påverka sina livsvillkor och att kunna delta i samhället. Motsatsen kan bidra till utanförskap och maktlöshet. För många med adhd är det utmanande att hantera vardagslivet, till exempel när det gäller föräldraskap, arbetsliv och vardagsrutiner.

Olika insatser från socialtjänsten och andra aktörer kan öka möjligheten att delta i samhället utifrån de egna förutsättningarna:

• Boendestöd: Vuxna med eget boende som har svårt att klara hemlivet och den dagliga livsföringen kan få boendestöd från socialtjänsten. De kan exempelvis få hjälp att planera hushållsarbetet eller sociala aktiviteter utanför hemmet. Boendestödet kan också förbättra möjligheten att delta i arbetslivet.
• Individanpassat stöd till arbete (IPS-modellen, individual placement and support) är stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. En arbetsspecialist hjälper personen att söka arbete, utan att först bedöma arbetsförmågan eller arbetsträna. Vid behov ger arbetsspecialisten också stöd efter att personen har fått ett arbete, och samordnar insatser med andra myndigheter. IPS är en variant av metoden Supported Employment.
• Föräldraskapsstöd: Föräldraskapet kan ställa stora krav på planerings- och organiseringsförmåga. Vårdnadshavare som själva har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan få ett familjeorienterat stöd, bland annat med struktur och strategier för åtaganden till skolan och fritidsverksamheter.
• Information till närstående: Många närstående tar ett stort ansvar för att samordna och säkerställa vård och stöd, och de kan själva behöva stöd. Hälso- och sjukvårdspersonal bör informera närstående till personer med adhd om stöd som erbjuds av andra huvudmän, till exempel föräldraskapsstöd och informationsträffar eller stödsamtal hos socialtjänsten, skolan, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden erbjuda stöd till anhöriga.

Stöd till anhöriga – tema på Kunskapsguiden

Anhörigperspektiv i socialtjänsten och hälso- och sjukvården – tema på Kunskapsguiden