Adhd-läkemedel ska aldrig vara den enda eller första insatsen, men det kan vara ett viktigt komplement till annan behandling och stöd från till exempel skolan. Både barn och vuxna med adhd kan ha stor nytta av sådana läkemedel. De förbättrar uppmärksamheten och koncentrationen, samtidigt som de minskar impulsivitet och hyperaktivitet.
En del kan behöva adhd-läkemedel för att kunna tillgodogöra sig annan behandling. Teamet kring patienten kan bedöma vilka hälso- och sjukvårdsinsatser som är lämpliga vid olika tidpunkter, och regelbundet följa upp effekten av läkemedelsbehandlingen.
Centralstimulerande adhd-läkemedel är narkotikaklassade och får bara förskrivas av läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.
Behandlingsplan och uppföljning
Läkemedelsbehandlingen ska individualiseras och bygga på samverkan med personen med adhd, föräldrar till dem under 18 år, och med lyhördhet för personens livssituation och upplevelse av behandlingen. En behandlingsplan ska utformas med tydliga mål för läkemedelsbehandlingen och för uppföljningen av effekter och biverkningar.
Behandling vid adhd och substansbrukssyndrom
Det är viktigt att även vuxna och ungdomar med adhd och substansbrukssyndrom (alkohol- eller narkotikaproblem) får tillgång till adhd-läkemedelsbehandling efter behov och efter en individuell bedömning, samtidigt med annat stöd för både adhd och substansbrukssyndromet. De kan ha svårt att tillgodogöra sig behandlingen för substansbruket om de inte samtidigt får behandling för adhd. Det är därför viktigt med parallella utrednings- och behandlingsinsatser för båda tillstånden.
Läkemedelsverket rekommenderar att patienter med adhd och komplicerande samsjuklighet bör behandlas av läkare med särskild erfarenhet av den specifika samsjukligheten.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för en grupp diagnoser, till exempel adhd, autism och språkstörning. I temat om NPF kan du bland annat läsa om vad som är gemensamt för NPF, svårigheter inom NPF-spektrumet, och vad som är viktigt att tänka på för dig som möter personer i ditt arbete som har eller kan ha NPF, i till exempel vården och omsorgen inklusive socialtjänsten och elevhälsan.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism
De nationella riktlinjerna vänder sig i första hand till dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Men riktlinjerna kan också ge vägledning till dig som arbetar inom vården eller omsorgen, i arbetet med vård och stöd till enskilda personer.
Digitalt stöd för implementering av nationella riktlinjer adhd och autism
Socialstyrelsen har tagit fram ett digitalt stöd för att underlätta införandet av riktlinjerna. Det vänder sig till medarbetare, verksamhetsutvecklare och chefer. Här finns bland annat material som riktar sig till dig som arbetar i socialtjänsten, till exempel filmer, fallbeskrivningar och förslag på hur man kan lägga upp workshops.
Nationella vård- och insatsprogram – Adhd
Vård- och insatsprogrammen, VIP, tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde för psykisk hälsa. Innehållet i vård- och insatsprogrammen bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar men är utformade för att möta behovet av kunskap i eller inför mötet mellan personal och individ.