Om personalen inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, förskolan och skolan har grundläggande kunskaper om adhd ökar möjligheterna till tidig upptäckt och tidiga stödjande insatser och miljöanpassningar för att förbättra prognosen för personen med adhd.
Adhd-symtomen förändras under livet
Förskolan
Under förskoleåldern är den motoriska överaktiviteten ofta det mest framträdande symtomet.
Låg- och mellanstadiet
I låg- och mellanstadieåldern har många barn med adhd svårt att sitta stilla, störs lättare än andra, hoppar från en sak till en annan och har svårt att bli klara med sina uppgifter. Barnen med överaktivitet och impulsivitet är lättare att upptäcka än de som har den ouppmärksamma formen av adhd, där överaktivitet och impulsivitet saknas. Dessa barn sitter ofta i egna tankar och har svårt att komma igång eller avsluta sina uppgifter. De märks mindre och missas lätt, trots stora svårigheter, och får adhd-diagnos betydligt senare än barnen med överaktivitet och impulsivitet.
Mellan- och högstadiet
Under mellanstadiet och högstadiet ökar kraven på egen planering och ansvarstagande för uppgifter i takt med den kognitiva mognaden. För ungdomar med adhd kan mognaden vara något försenad. Därför kan detta innebära överkrav som gör det svårt att agera självständigt.
Vuxna
Hos vuxna med adhd är det vanligast med uppmärksamhetssvårigheter och svårigheter att planera och organisera i vardagen. Impulsiviteten är inte längre lika påtaglig men kan visa sig som bristande tålamod, att man har svårt att vänta på sin tur och avbryter andra, agerar först och tänker efter sedan. Den motoriska överaktiviteten brukar minska över tid och ersätts ibland av en inre rastlöshet. Överaktiviteten kan också visa sig som att man pratar väldigt mycket, ständigt är upptagen med att göra något eller har svårt att känna sina egna gränser. Det innebär också att man lättare kan hamna i stress- och utmattningstillstånd.
Beroendevården kan upptäcka adhd
Eftersom adhd är förknippat med en ökad risk att utveckla ett skadligt bruk eller beroende är det vanligt förekommande att beroendevården kommer i kontakt med personer som har oupptäckt adhd. Beroendevården bör rikta extra uppmärksamhet mot tecken på adhd och om tecknen funnits före det skadliga bruket eller beroendet. Möjligheterna att upptäcka samsjuklighet ökar om beroendevården utför screening för adhd frekvent.
Läs mer om upptäckt av adhd i nationella vård och insatsprogrammet för adhd
Könsperspektiv på adhd
Pojkar har oftare adhd med överaktivitet och impulsivitet. Den överaktiva gruppen uppvisar oftare ett samtidigt utmanande beteende. Hos flickor är det vanligare med den ouppmärksamma formen av adhd, som upptäcks senare i skolan. Föräldrar upptäcker ofta tidigt svårigheter hos barnet med kamratkontakter, reglering av starka känslor, utbrott och svårigheter med mat och sömn. Flickor har oftare än pojkar samtidig depression och ångest med inåtvända symtom. Det är inte ovanligt att ångest eller depression hos flickor diagnostiseras innan deras adhd upptäcks. Men det finns flickor som har adhd med överaktivitet och impulsivitet och pojkar som har den ouppmärksamma formen av adhd. Dessa pojkar riskerar också en försenad diagnos.
Den könsskillnad som man ser hos barn jämnas ut och försvinner i vuxen ålder eftersom fler kvinnor än män söker vård och får adhd-diagnos som ungdomar och vuxna.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för en grupp diagnoser, till exempel adhd, autism och språkstörning. I temat om NPF kan du bland annat läsa om vad som är gemensamt för NPF, svårigheter inom NPF-spektrumet, och vad som är viktigt att tänka på för dig som möter personer i ditt arbete som har eller kan ha NPF, i till exempel vården och omsorgen inklusive socialtjänsten och elevhälsan.
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism
De nationella riktlinjerna vänder sig i första hand till dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, elevhälsan och socialtjänsten. Men riktlinjerna kan också ge vägledning till dig som arbetar inom vården eller omsorgen, i arbetet med vård och stöd till enskilda personer.
Digitalt stöd för implementering av nationella riktlinjer adhd och autism
Socialstyrelsen har tagit fram ett digitalt stöd för att underlätta införandet av riktlinjerna. Det vänder sig till medarbetare, verksamhetsutvecklare och chefer. Här finns bland annat material som riktar sig till dig som arbetar i socialtjänsten, till exempel filmer, fallbeskrivningar och förslag på hur man kan lägga upp workshops.
Nationella vård- och insatsprogram – Adhd
Vård- och insatsprogrammen, VIP, tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde för psykisk hälsa. Innehållet i vård- och insatsprogrammen bygger på nationella riktlinjer och andra kunskapssammanställningar men är utformade för att möta behovet av kunskap i eller inför mötet mellan personal och individ.
Kortfattat om adhd hos vuxna
Informationsblad med kortfattad information om adhd hos vuxna.
Kortfattat om adhd hos barn och ungdomar
Informationsblad med kortfattad information om adhd hos barn och ungdomar.
