Familjehem eller bostad med särskild service kan komma i fråga för barn och unga med svåra funktionsnedsättningar som, trots olika stödinsatser helt eller delvis, inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Anledningen till att barnet eller den unga beviljas insatsen kan också vara att han eller hon behöver gå i skola på annan ort och därför inte kan bo hos sina föräldrar. Syftet med insatsen är att ge möjlighet till en kompletterande varaktig uppväxtmiljö för dessa barn och unga.
Oavsett om man väljer familjehem eller bostad med särskild service är det nödvändigt att insatsen ger goda förutsättningar för barnets eller den ungas känslomässiga och sociala utveckling. Barnet behöver få möjlighet att etablera en djup och stadigvarande kontakt med några få vuxna personer i en trygg och konstant omgivning.
Boende i familjehem
Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Familjehem finns som insats i både Socialtjänstlagen, SoL och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, men utredningen som föranleder själva insatsen och insatsens syfte skiljer sig åt i de olika lagstiftningarna.
I förarbetena till LSS står att lika stora krav bör ställas på de familjehem där barn placeras som en insats enligt LSS, som på de som ställs av socialtjänsten i fråga om andra familjehem. Socialnämndens utreder och beslutar om ett familjehem får ta emot barn. Innan någon ges i uppdrag att ge stöd till barn som omfattas av LSS ska kommunen som ger uppdraget också kontrollera utdrag ur belastningsregistret enligt lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder.
Bostad med särskild service för barn eller ungdomar
Bostäder med särskild service har mångsidiga användningsmöjligheter där olika inslag av förstärkta resurser kan erbjudas. Barn och ungdomar kan bo i en bostad med särskild service av flera anledningar. Skälen till att vårdnadshavare söker insatsen bostad med särskild service är också varierande.
Ett skäl kan vara att barnet har ett omfattande medicinskt omvårdnadsbehov under dygnets alla timmar. Familjen har kanske personlig assistans i hemmet, men upplever upplägget med assistansen som påfrestande och sårbart och vill därför ha en mer stabil lösning. Eller så kanske inte assistanstimmarna i kombi-nation med andra insatser räcker till för att ge ett heltäckande stöd.
Personalens ansvar
Personalen i verksamheten har, precis som familjehemsföräldrar, den dagliga kontakten med barnen och har det praktiska ansvaret för omvårdnaden och för att barnens behov blir tillgodosedda när barnen är där. Personalen har ansvar för den grundläggande omsorg och trygghet i vardagen som vårdnadshavarna annars skulle ha haft. Men vårdnadshavarna fattar fortfarande viktiga beslut som rör barnet.
Det är viktigt att verksamheten utformas så att den behåller och utvecklar de egenskaper som kännetecknar en god uppväxtmiljö, ett hem. Barn som bor i en bostad med särskild service behöver förutsättningar att uppleva trygghet i stabila kontakter med personal och andra barn i bostaden.
Av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:6) framgår att oavsett var bostaden är lokaliserad bör den vara utformad som en vanlig bostad och fungerar så hemlikt som möjligt. Det innebär bland annat att det bör vara ett litet antal, som regel 2–4, barn eller unga som bor i en och samma lägenhet eller villa. Barnen har oftast sina egna rum, men delar bland annat kök och vardagsrum med plats för lek eller andra aktiviteter. I insatsen ingår omvårdnad samt kultur och fritidsaktiviteter.
Läs mer:
Webbutbildning: Basala hygienrutiner i vård och omsorg
Utbildningen är speciellt anpassad till arbete inom hemtjänst, särskilt boende, LSS-boende och bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen. Utbildningen är utformad för att kunna användas i det dagliga arbetet såväl under pandemin som efter.