Samtal med barn och föräldrar om våld

Hur man samtalar om våld beror till stor del på vilket sammanhang man är i och vilken yrkesroll man har. Ett samtal om våld kan äga rum i olika skeden, bland annat beroende på hur mycket som är känt om våldet sedan tidigare och när i förhållande till våldet som samtalet äger rum.

I samtal som handlar om våld är det särskilt viktigt att den professionelle skapar en förtroendefull relation med barnet och den vuxne, till exempel en vårdnadshavare. För att barnet och den vuxne ska kunna berätta om våld behöver de kunna lita på den professionelle.

Alla samtal kan komma att handla om våld

Alla som i sin profession samtalar med barn kan komma att samtala om våld. Det går inte alltid att veta innan vad samtalet kommer att handla om. Man behöver inte ha haft någon anledning att misstänka att något våld har ägt rum. Barnets och den vuxnes berättelse kan komma helt oväntat, i samband med att man samtalar om något helt annat. Det gäller därför att ha beredskap för att det kan komma upp.

Ibland är det lämpligt att fråga direkt om våld

Barn berättar sällan spontant om våld, därför kan det ibland finnas anledning att mer direkt fråga om våld, även när ingen misstanke finns eller om den är vag.

Det är vanligt att samma barn utsätts för flera risker samtidigt. Det kan därför finnas särskild anledning att fråga barn som man vet är utsatta, till exempel för missbruk i hemmet eller eget riskbeteende, om andra former av utsatthet, till exempel våld. Vanligtvis ställs sådana frågor i samband med att man samtalar om andra viktiga livshändelser.

Anmäla oro för barn

Enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, är man som verksam inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården skyldig att genast göra en anmälan vid misstanke eller kännedom om att ett barn far illa.

Efter att en anmälan är gjord kan man som anmälare behöva fundera över vilken information som kan eller bör lämnas till barnet och barnets vårdnadshavare. Det kan finnas situationer där barnet skulle kunna riskera att fara illa om information om anmälan lämnades, exempelvis vid misstanke om våld mot barn av närstående eller hedersrelaterat våld och förtryck. Råder det osäkerhet kring vilken information anmälaren kan lämna till familjen går det alltid att vända sig till socialtjänsten och fråga.

Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, hos Socialstyrelsen

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare hos Socialstyrelsen

Möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning

Att ett barn med funktionsnedsättning riskerar att fara illa till följd av våld kan vara känsligt att diskutera med barnets föräldrar. Det är också svårt för omgivningen att ta till sig att barn som rent fysiskt är extra sköra löper en ytterligare risk att bli utsatta för kränkning, våld eller försummelse.

Det kan vara bra att prata om påfrestningar som kan finnas i familjer med barn som har funktionsnedsättningar. Samtal kan avdramatisera och föräldrar kan hitta strategier för att minska risken att hamna i situationer som riskerar att leda till att barnet utsätts för våld.

Möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning, tema på Kunskapsguiden