Om våld mot barn med funktionsnedsättning

Barn med funktionsnedsättning löper en högre risk än andra barn att utsättas för våld. Mest sårbara är barn som har psykiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Risken ökar ytterligare för barn som har flera funktionsnedsättningar.

Utöver den högre risken att utsättas för våld, så har barn med funktionsnedsättning en ökad risk att övergreppen upprepas och att barnen skadas allvarligt.

Det är vanligare att elever med funktionsnedsättning mobbas i skolan och att de trakasseras på nätet. Skolenkäter visar att elever med adhd och add är mest utsatta för mobbning och upplever psykisk ohälsa.

Barnen som har störst svårigheter syns troligen inte i statistiken. Barn med kognitiva svårigheter, barn som har hörselnedsättning och barn med synnedsättning kan ha svårt att medverka i telefonintervjuer eller svara på skriftliga enkäter. De riskerar då att hamna i bortfallsgruppen.

Definition av våld mot barn

WHO:s, Världshälsoorganisationens, definition av våld mot barn innefattar alla former av övergrepp mot personer under 18 år – fysisk och psykisk misshandel, sexuella övergrepp, försummelse, kommersiell eller annan exploatering som leder till faktisk eller potentiell skada för barnets hälsa eller utveckling.

Våldet tar sig olika uttryck

Våld och andra övergrepp mot barn kan ta sig många olika uttryck. Här följer några exempel:

  • Fysiskt våld innebär att någon orsakar ett barn kroppslig skada, sjukdom, smärta eller gör så att barnet blir försatt i vanmakt eller annat liknande tillstånd. Varje form av kroppslig bestraffning räknas som fysiskt våld. I sexuella övergrepp ingår många gånger fysiskt våld.

  • Psykiskt våld betyder att ett barn systematiskt utsätts för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande. Även en enstaka allvarlig händelse kan innebära att ett barn riskerar att fara illa. Att tvingas bevittna våld i sin närhet eller leva i en miljö där våld och hot om våld förekommer kan också göra att ett barn far psykiskt illa.

  • Sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en annan person. Det innebär att
    • personen utnyttjar barnets beroendeställning och handlingen utgår från den personens behov
    • handlingen kränker barnets integritet
    • handlingen sker mot barnets vilja eller är en handling som barnet inte kan förstå och inte är moget för.
  • Kränkningar innebär att barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras, oftast under lång tid, genom att en person i ord eller handling behandlar barnet på ett nedlåtande sätt eller angriper barnets personlighet.

  • Försummelse är enligt WHO:s definition att inte tillgodose barnets utveckling på alla områden: hälsa, utbildning, känslomässig utveckling, näring, bostad och trygga levnadsvillkor, inom ramen för familjens eller vårdnadshavarnas resurser och därigenom skada eller löpa stor risk att skada barnets hälsa eller fysiska, mentala, andliga, moraliska eller sociala utveckling. Det omfattar otillräcklig tillsyn och att inte skydda barn från skada i största möjliga mån. Att överge ett barn är också försummelse.

Man kan också tala om funktionshinderrelaterat våld. Med det menas handlingar som riktar sig direkt mot själva funktionsnedsättningen, till exempel att flytta på eller förstöra hjälpmedel som personen är beroende av.

Våldet får allvarliga konsekvenser

Våld mot och försummelse av barn innebär både lidande för barnet när det inträffar och en ökad risk för långvarig psykosocial och medicinsk ohälsa senare i livet, inklusive missbruk och kriminalitet.

Våldet sker i olika miljöer

Våld och övergrepp kan ske i barnets alla livsmiljöer. Studier visar att fysisk barnmisshandel främst sker i hemmet. Mobbning sker oftast i skolan, i närheten av skolan eller på nätet. Våld kan också förekomma när barn befinner sig i samhällsvård och i olika verksamheter där barn vistas. Även tvångs- och begränsningsåtgärder kan vara våld.

De undersökningar som genomförts har främst gällt våld i hemmet och mobbning.

Beroende, sårbarhet och osynlighet

Tre teman brukar återkomma när man försöker beskriva och förklara våld mot personer med funktionsnedsättning. Det handlar om beroende, sårbarhet och osynlighet.

Många personer med funktionsnedsättning är extra beroende av andra för att få sin vardag att fungera. Beroendet kan medföra att våldet inte bara består av aktiva handlingar utan också av försummelse. Det kan handla om att inte få hjälp med mat, hygien, att ta sin medicin eller att inte få tillgång till de hjälpmedel man behöver. Beroendet kan leda till en ökad risk för upprepat våld.

Sårbarhet har bland annat att göra med att personer med funktionsnedsättning kan ha svårare att undvika eller försvara sig mot våldet, att berätta vad som hänt och att ta tillvara sina rättigheter.  

Unga med intellektuell funktionsnedsättning är särskilt sårbara för att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. De är i mycket stor utsträckning beroende av nära anhöriga, vilket gör det svårare för dem att söka hjälp. Funktionsnedsättningen gör det också svårare för dem att sätta ord på sina upplevelser och reflektera över sin situation. Att överhuvudtaget definiera det de utsätts för som övergrepp kan också vara svårt.

Osynlighet kan handla om att fokus riktas mot funktionsnedsättningen och att omgivningen därför inte ser att övergrepp förekommer. Den som utsatts för våldet har svårt att bli trodd. Ett annat exempel på osynlighet är när brottsliga handlingar beskrivs som ”missförhållanden” och ”brister” i verksamheten och blir vårdfrågor i stället för rättsliga frågor.

Faktorer som innebär risk för våld i hemmet

Det finns flera riskfaktorer som kan påverka föräldrar till barn med funktionsnedsättning:

  • kris- och sorgereaktioner
  • relationer som inte vårdas
  • otillräcklig sömn
  • bristande samordning av barnets insatser
  • nätverk som inte kan eller vill avlasta
  • samhällets attityder.

Föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättningar kan, precis som andra föräldrar, ha egna problem som påverkar föräldraförmågan. De kan ha somatiska sjukdomar, ekonomiska svårigheter, psykiska problem, missbruk eller beroende. Det kan finnas relationsproblem och förekomma våld i familjen. Även dessa föräldrar kan i samband med separation hamna i svårlösta konflikter om vårdnad av barnen, boende och umgänge.

Många svårigheter kan dessutom utlösas eller förstärkas av de extra påfrestningar som ett barns funk­tions­nedsättning kan innebära för föräldrarna och familjelivet. Det kan vara svårt för föräldrarna att söka stöd när de har en mycket pressad situation. De kan också dra sig i det längsta för att söka hjälp från utomstående.

Barn ska skyddas mot våld

Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Sverige har ställt sig bakom en rad internationella överenskommelser som rör mänskliga rättigheter och det är en del i våra internationella åtaganden för en bättre folkhälsa på global nivå. Sverige är folkrättsligt förpliktat att ha en lagstiftning som stämmer med kraven i de konventioner som vi har anslutit oss till.

Barns rätt till en uppväxt utan våld formulerades av FN 1989 i konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. I konventionen betonas att staterna har ansvar att skydda varje barn mot alla typer av fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen en del av svensk lag.

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning konstateras att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för större risk, både inom och utom hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. I konventionen anges att staterna ska skydda personer med funktionsnedsättning, såväl inom som utom hemmet, mot alla former av utnyttjande, våld och övergrepp, däribland hänsyn till om det är könsrelaterat.

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – utbildningsmaterial till socialtjänsten

Utbildningsmaterialet till personal inom socialtjänsten som kan komma i kontakt med personer som blivit utsatta för våld i sina nära relationer. Syftet med materialet är att ge ökad kunskap om våld i nära relationer för att socialtjänsten ska kunna arbeta ändamålsenligt i möten med individer som utsätts eller riskerar att utsättas för våld i nära relation.

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld – utbildningsmaterial till hälso- och sjukvården och tandvården

Utbildningsmaterial till personal inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med vuxna i sitt arbete. Syftet med materialet är att ge kunskap om hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig och vilka konsekvenser det kan få för hälsan samt på vilket sätt det kan uppmärksammas.

Barn som upplever våld, skrift hos Sveriges Kommuner och Regioner

Skrift som ger kunskap om forskning på området och praktiskt stöd om hur socialtjänsten kan upptäcka våld och ge insatser efter behov. Skriften vänder sig till handläggare och behandlare som möter barn och föräldrar i det dagliga arbetet. Den vänder sig också till chefer och beslutsfattare som ansvarar för att skapa förutsättningar för ett kunskapsbaserat arbete i socialtjänsten.

Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer

Handboken syftar till att ge socialtjänsten och hälso- och sjukvården vägledning på området våld i nära relationer. Handboken kompletterar (SOSFS 2014:4) Våld i nära relationer.

Faktagranskad av: Socialstyrelsen. Senast granskad:
Källor:
Om barn med funktionsnedsättning i Sverige och deras utsatthet för våld och kränkningar, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2016.
Vem bryr sig? Om osynlighet och rättssäkerhet för brottsoffer med funktionshinder, Brottsoffermyndigheten, 2002.
När samhället inte ser, hör eller förstår, Nordens välfärdscenter, 2016.
Respekt, Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd, Barnombudsmannen, 2016.
Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population based studies in Scania, Sweden, Fridh, M. Lunds universitet, 2018.
Childhood Maltreatment and Attention Deficit Hyperactivity Disorder Symtoms in Adults: A Large Twin Study, Capuson, A J, 2016.
Världshälsoorganisationen, 2022.
Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Sammanfattning av en intervjustudie av 2 500 unga vuxna, Socialstyrelsen 2015.
Making Life a Safe Adventure. Strengthening families of children with disabilities to prevent maltreatment, Daphne programme, 2008.

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Så behandlar Socialstyrelsen dina personuppgifter