Våld mot barn med funktionsnedsättningar är inte enbart en familjeangelägenhet utan också beroende av kvaliteten i olika former av service, professionellt stöd och sociala normer. Det behöver också finnas en medvetenhet och kompetens kring att prata med alla föräldrar om detta.
Föräldraskap med särskilda utmaningar
Att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom kan vara påfrestande och de krav och den stress det innebär kan öka risken för aga och misshandel. I en intervjustudie med 15 föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom framkom tre teman som riskfaktorer för barnmisshandel.
- Känslomässiga krav i osäkra påfrestande situationer mellan föräldrar och barn.
- Gradvis förskjutning av ansvar från yrkesverksamma till föräldrar om tillgång och samordning av service och support.
- Känslomässigt sluten miljö mellan yrkesverksamma och föräldrar och tabu att tala om misshandel.
Andra faktorer som kan öka risken för barn med funktionsnedsättning att utsättas för våld i hemmet är:
- långvarig stress hos föräldrarna
- sömnbrist
- problem i samspelet mellan barn och föräldrar
- föräldrar isolerar sig eller känner sig ensamma
- våld i parrelationen
- orealistiska förväntningar på barnets förmåga
- utagerande beteende eller en oförmåga hos barnet att kommunicera sina behov.
Föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättningar kan, precis som andra föräldrar, ha egna problem som påverkar föräldraförmågan. De kan ha somatiska sjukdomar, ekonomiska svårigheter, psykiska problem, missbruk eller beroende. Det kan finnas relationsproblem och förekomma våld i familjen. Även dessa föräldrar kan i samband med separation hamna i svårlösta konflikter om vårdnad av barnen, boende och umgänge.
Förebyggande stöd och avlastning
Föräldrarnas hälsa påverkas av om de får eller inte får tillräcklig hjälp och avlastning i hemmet och med barnen. Barn med funktionsnedsättning är beroende av föräldrarnas stöd i fler situationer och ofta under längre tid i livet än jämnåriga. Föräldrarna behöver därför räcka till för mer åtaganden och med vad det innebär i form av tid, ork, uthållighet, initiativtagande och kunskap jämfört med andra.
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning har i högre grad olika somatiska och psykiska besvär. De har främst ångest, huvudvärk och sämre minne jämfört med övriga föräldrar. Arbetslöshet och dålig ekonomi är också vanligare.
Genom att tidigt föreslå avlösning i omvårdnadsarbetet kan man undvika att föräldrar blir utmattade. De flesta som har barn med funktionsnedsättning behöver avlastning för att orka vara bra föräldrar. För föräldrar i en pressad situation kan det ibland vara svårt att se annat än problem och utmaningar. För den professionelle gäller det då att hjälpa föräldrarna att se möjligheter.
Föräldrautbildning kan ge föräldrarna strategier
Det finns olika föräldrastödsprogram och föräldrautbildningar som ofta syftar till att ge föräldrar strategier i uppfostran av barnen. Det kan till exempel handla om att förbättra kommunikationen mellan förälder och barn för att få en bättre relation och minska antalet konflikter.
Men programmen ger inte alltid de verktyg som föräldrar till barn med funktionsnedsättning behöver. Det kan vara svårt att förklara konsekvenserna av ett visst beteende när man har ett barn med autism eller intellektuell funktionsnedsättning. Andra tips som föräldrar får passar inte alls då barnet har hörsel- eller synnedsättning. En del föräldrar vill inte delta i ordinarie föräldragrupper inom barnhälsovården för att deras barn avviker. Det är viktigt att hjälpa föräldrarna att hitta ett föräldrastödsprogram som passar just deras specifika förutsättningar.
Insatser med stöd av socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, omfattar alla som vistas i kommunen. Enskilda kan få bistånd om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Ett barn med funktionsnedsättning kan få stödinsatser enligt SoL om barnet behöver det. Det kan till exempel vara aktuellt om barnet inte tillhör personkretsen enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det kan också vara så att en utredning om personkretstillhörighet inte är klar eller att barnet behöver insatser som inte finns i LSS.
Insatser enligt SoL som kan ges till barn och unga med funktionsnedsättning kan exempelvis vara hemtjänst, boendestöd, ledsagning eller kontaktperson. SoL är en ramlag och är därför inte begränsad till vissa namngivna insatser. Barn och unga med funktionsnedsättningar kan också, precis som alla andra barn och unga, få insatser enligt SoL om de har behov av det av andra skäl än funktionsnedsättningen. Det kan till exempel vara på grund av brister i omsorgen eller andra förhållanden i hemmet.
Bistånd enligt socialtjänstlagen för personer med funktionsnedsättning, tema på Kunskapsguiden
Insatser med stöd av LSS
LSS innehåller 10 uppräknade insatser. För att kunna beviljas insatser ska man tillhöra lagens personkrets. LSS innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. Stöd enligt LSS är alltså inte tänkt att ersätta sådant som andra huvudmän är skyldiga att ge, till exempel förskola eller fritidshem.
Insatser enligt LSS ska anpassas till mottagarens individuella behov och behöver utformas flexibelt med utrymme för individuella lösningar. Insatser enligt LSS som exempelvis familjehem enligt LSS är inte tänkta att ges för att skydda barnet eller kompensera för bristande föräldraförmåga.
Några andra insatser än de som anges i LSS kan inte beviljas enligt LSS. Man kan exempelvis inte söka stöd i skolan eller boendestöd, eftersom det inte räknas upp i LSS lista av insatser. En begäran om insatser av annat slag eller annan karaktär kan däremot prövas enligt SoL, som inte begränsas till vissa uppräknade insatser.
Insatser och stöd enligt LSS, tema på Kunskapsguiden
Insatser med stöd av LVU – placering utanför hemmet
Om frivilliga insatser inte fungerar kan vård med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, komma i fråga i vissa situationer. LVU kan endast bli aktuellt om det saknas samtycke till den vård som behövs från barnets vårdnadshavare eller från den unga om hen är över 15 år.
Ett barn kan vårdas med stöd av LVU om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den ungas hälsa eller utveckling skadas.
Ett barn eller en ungdom kan också vårdas med stöd av LVU om den unga själv utsätter sin hälsa eller utveckling för påtaglig risk att skadas. Det kan vara genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.
Vid alla beslut enligt LVU ska barnets eller den ungas bästa vara avgörande. Under tiden för vården har socialtjänsten ansvar för att den ungas grundläggande rättigheter i föräldrabalken tillgodoses. Det innebär bland annat rätt till omvårdnad, trygghet och att behandlas med respekt.
Kombination av insatser
Barnet kan inte vara placerad med stöd av SoL eller LVU i ett LSS-boende. Det måste baseras på ett LSS-beslut eftersom det är en LSS-insats. Däremot kan socialnämnden söka en LSS-insats åt ett barn som är omhändertaget enligt LVU.
Insatser enligt LSS kan bara ges om den enskilde begär det. Om en enskilde är under 15 eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser.
Stöd i skolan
Orosanmälningar kan komma till socialtjänsten på grund av att barnet ofta är frånvarande från skolan. Skolan är också en plats där barn med funktionsnedsättning kan utsättas för våld och mobbning.
En elev har alltid rätt att få särskilt stöd och ett åtgärdsprogram för att klara kunskapskraven i skolan. För att skolan ska fungera för en elev med funktionsnedsättning är det viktigt att skolledning och lärare både har kunskap om vilka svårigheter funktionsnedsättningen kan föra med sig och förståelse för den enskilda eleven.
Det är rektor och kommun som ansvarar för skolans verksamhet och för omhändertagande av elever som behöver särskilt stöd. Habiliteringen kan ibland erbjuda kunskapsförmedling via föreläsningar, kurser eller konsultation till föräldrar och skolpersonal kopplat till en enskild elev.
Samordning av stöd till barn med funktionsnedsättning
Stöd till barn och till familjer som har barn med funktionsnedsättning kan ske på många sätt och komma från olika aktörer. Därför är det viktigt att samverka. Föräldrar upplever ofta att de själva har ett stort samordningsansvar. När samordningen mellan olika aktörer brister måste föräldrar ägna sig mycket åt att försöka hitta rätt. Det är både tidskrävande, leder till förvirring, hög arbetsbelastning och emotionell stress.
Eftersom olika aktörer ansvarar för att ge stöd till barn med funktionsnedsättning blir det svårt för föräldrar, och ibland även för professionella, att förstå vem som gör vad, vart föräldrar ska vända sig och vilka möjligheter till stöd som erbjuds av samhället. Därför är det viktigt att du som möter familjerna kan lotsa dem i systemet.
Samordning av stöd till barn med funktionsnedsättning, tema på Kunskapsguiden