Uppdrag och ansvar

Personer med funktionsnedsättning har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. Detta är grundläggande principer som utgår från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Rättigheterna har senare utvecklats i ett antal konventioner som exempelvis:

• Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning
• Barnkonventionen.

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning –  Regeringskansliet

Barnkonventionen – kortversion, hos UNICEF

Individens rättigheter, inom aktuellt tema på Kunskapsguiden

Lagar och regler som styr arbetet

Varje kommun i Sverige har ett ansvar för att personer med funktionsnedsättningar får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden är den delen av kommunen som har ansvar för kommunens uppgifter enligt lagar som exempelvis socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Kommunens tjänstemän ansvarar för att handlägga ansökningar från personer med funktionsnedsättning och utreda vilket stöd och hjälp som varje person kan behöva.

Stöd och service till personer med funktionsnedsättning ges i huvudsak med stöd av:

• Socialtjänstlagen, SoL, som reglerar stöd från kommunen för social och ekonomisk trygghet.
• Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som värnar om rättigheter för de personer som omfattas av lagen. Inledningsvis utreds och prövas personkretstillhörighet för rätten till LSS-insatser. Därefter utreds de individuella stödbehoven.
• Socialförsäkringsbalken 51 kap, SFB, som rör viss del av assistansersättningen.
• Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, med stöd som oftast ges inom regionens verksamheter, till exempel habiliteringen.

Offentlighet, sekretess och tystnadsplikt

Socialtjänsten hanterar en mängd känsliga uppgifter om enskilda individers personliga förhållanden och hälsotillstånd och det råder sträng sekretess inom verksamheten enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL. För privata verksamheter finns motsvarande bestämmelser om tystnadsplikt.

Bestämmelserna är till för att skydda den enskilde. Ibland behöver socialtjänsten och hälso- och sjukvården ta del av varandras uppgifter, till exempel kring personer med stora och sammansatta behov. Särskilda regler gäller då och den enskildes bästa ska vara en ledstjärna i arbetet. Därför är det viktigt att sätta sig in i vilka regler som gäller kring offentlighet, sekretess och tystnadsplikt.

Sekretess- och tystnadspliktsgränser – I socialtjänsten och i hälso- och sjukvården, hos Socialstyrelsen

Socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen, SoL, framhåller att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring ska få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Vägledande för insatserna är begrepp som: helhetssyn, frivillighet, självbestämmande, normalisering och kontinuitet. Det innebär bland annat att insatserna ska samordnas och utföras i dialog med den enskilde för att bidra till den enskildes självständighet.

Insatser enligt SoL

Personer som på grund av funktionsnedsättning behöver stöd enligt SoL kan erbjudas flera olika insatser, exempelvis:

• hemtjänst
• boendestöd
• bostad med särskild service för vuxna
• sysselsättning eller dagverksamhet.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag och utgör ett komplement till socialtjänstlagen, SoL och annan lagstiftning. LSS omfattar bara vissa personer med funktionsnedsättning. Den ena lagen utesluter inte den andra, en person kan i vissa fall få insatser både enligt SoL och LSS.

Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Verksamheter som bedrivs enligt LSS ska främja jämlikhet och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

Insatser enligt LSS

De insatser som kan erbjudas enligt 9 § LSS är till exempel:

• personlig assistans
• ledsagarservice
• avlösarservice i hemmet
• korttidsvistelse utanför det egna hemmet
• korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
• bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför
• hemmet
• bostad med särskild service för vuxna
• daglig verksamhet.

Individuell plan med beslutade och beviljade insatser

Den enskilde som har beviljats en insats enligt LSS ska när som helst kunna begära att kommunen upprättar en individuell plan, om det inte redan har skett. Syftet med planen är att tydliggöra vilka insatser som ska göras och vem som ska göra dem. Syftet är även att den enskilde ska få inflytande över hur insatserna ges. I planen ska man även redovisa vilka åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller regionen. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året.

Samverkan, infom aktuellt tema på Kunskapsguiden

Personlig assistans med assistansersättning enligt SFB

Personer som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar i veckan kan beviljas assistansersättning från Försäkringskassan. Det framgår av socialförsäkringsbalken, SFB, 51 kap. Assistansen kan utföras av kommunen eller annan assistansanordnare. Den enskilde kan även själv vara arbetsgivare för sina assistenter.

Assistansersättning hos Försäkringskassan

Barn med funktionsnedsättning

Föräldrarna är i regel de viktigaste personerna i ett barns liv och de ansvarar för att tillgodose barnens behov. Ibland behöver regionen eller kommunens socialtjänst erbjuda föräldrarna stöd och hjälp för att klara föräldraskapet. Ibland behöver familjen olika former av stöd från flera håll samtidigt.

Alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma först vilket innebär att vuxna ska ha ett lyssnande och inkännande sätt. Barnet behöver få anpassad information om sin funktionsnedsättning och vara delaktig i planering och beslut.

Individens rättigheter, inom aktuellt tema på Kunskapsguiden

Föra sin egen talan eller genom ställföreträdare

En god man eller förvaltare kan hjälpa en person med funktionsnedsättning att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Vuxna personer kan ansöka om en god man eller förvaltare där rollerna och uppdragen är tydligt reglerade i lag. En god man eller förvaltare utses då av tingsrätten för att utföra uppgifter för den enskildes räkning. Den som fått en god man eller förvaltare kallas huvudman. En god man eller förvaltare kan hjälpa sin huvudman med att till exempel betala räkningar och ta hand om huvudmannens ägodelar. Regler om god man finns i Föräldrabalken.

Insatser av god kvalitet

Enligt socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska socialtjänstens insatser vara av god kvalitet. Det innebär till exempel att insatserna ges på ett sådant sätt att den enskildes behov av stöd och hjälp tillgodoses och att syftet med insatsen eller verksamheten uppnås.

Bestämmelser om personal- och kompetensförsörjning

En förutsättning för god kvalitet inom socialtjänsten är att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Det är viktigt med rätt kompetens, lämplig bakgrund och personlighet för yrken inom socialtjänsten. LSS framhåller att det ska finnas personal som kan ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad.

Arbetsgivaren behöver kartlägga vilka behov personalen ska tillgodose genom stöd, service och omsorg. För att kunna göra det behövs kunskap om de behov som var och en i verksamhetens målgrupp har eller som kan tänkas uppkomma. Arbetsgivaren bör även förvissa sig om att antalet anställda är tillräckligt många för att kunna ge insatser av god kvalitet.

Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning, SoS, vägledning s. 14-15, hos Socialstyrelsen

Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Personalen ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna. För att uppnå det bästa resultatet behöver personal arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket har tagit fram föreskrifter som reglerar arbetsmiljöansvaret.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1

Trygghet och säkerhet, inom aktuellt tema på Kunskapsguiden

Ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet

Hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS är komplexa verksamheter. Därför behövs ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna.

Ledningssystemet måste omfatta verksamhetens alla delar och kan beskrivas som ett förbättringshjul. Hjulet omfattar verksamhetens återkommande aktiviteter: planering, ledning, kontroll, uppföljning och utvärdering. Arbetet ska bidra till att verksamheten förbättras och når målet om god kvalitet.

Handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, hos Socialstyrelsen

Planering och administration

Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. För att säkerställa trygghet och kvalitet i verksamheter för personer med funktionsnedsättning behöver all personal ha kunskap om och förstå vikten av planering, rapportering och dokumentation. Då detta arbete till stor del är händelsestyrt krävs förmåga att prioritera och fördela arbetet så att det som måste göras verkligen blir gjort.

Socialtjänstens insatser till enskilda personer ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra aktörer. Bestämmelser i LSS anger att den enskilde ska ha möjlighet att förutsätts kunna påverka genomförandet av insatsen både vid handläggningen av ärenden och vid genomförandet av insatser. Planering av de individuella insatserna dokumenteras och följs upp via genomförandeplanen.

Individuella behov, inom aktuellt tema på Kunskapsguiden

Individens rättigheter, inom aktuellt tema på Kunskapsguiden

Dokumentation är viktig

Dokumentationen är viktig för att följa upp insatser och systematiskt kunna undersöka att de leder till förbättringar för den enskilde. Det gör det i sin tur möjligt att utveckla verksamheten och säkra kvaliteten. Dokumentationen är även viktig för att den enskilde ska kunna ta del av vad som skett i sitt ärende, men också för att personalen ska veta vad som behöver göras och hur det ska göras på bästa sätt för individen.

Skyldigheter enligt lex Sarah

Den som är anställd inom socialtjänsten är skyldig att omedelbart rapportera misstanke eller vetskap om missförhållanden som rör enskilda personer som får insatser inom den egna verksamheten. Skyldigheten att rapportera gäller även om det finns en påtaglig risk för missförhållanden. Denna bestämmelse kallas lex Sarah och finns både i socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 

I lex Sarah finns även en skyldighet för den som bedriver en verksamhet och tar emot en rapport att utreda, dokumentera och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller risken för missförhållandet. I vissa fall finns det även en skyldighet att göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Lex Sarah omfattar både handläggning av ärenden och vid genomförande av insatser inom socialtjänsten. Syftet med att utreda en lex Sarah-rapport är att klarlägga vad som hänt, varför det hänt och vad som kan göras så att det inte ska hända igen. Det är därför viktigt att den som bedriver en verksamhet uppmuntrar personalen att delta i kvalitetsarbetet genom ett öppet klimat.

Mer information om att arbeta utifrån lex Sarah 

Lex Sarah – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah s. 16-22, hos Socialstyrelsen

Skyldighet att anmäla oro för barn

Alla barn har rätt till att få växa upp under trygga förhållanden. Men om en vårdnadshavare inte kan ta detta ansvar fullt ut så är det socialtjänstens roll att se till att barnet får en trygg uppväxt. Alla rekommenderas därför enligt socialtjänstlagen att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten.

Om man arbetar på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (socialtjänstens verksamheter, skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är man skyldig enligt lag att genast anmäla om man i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Att anmäla sin oro för ett barn är ett sätt att ta ansvar för barnet och uppmärksamma socialtjänsten på situationen. Som anmälare behöver man inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att man misstänker att något inte står rätt till. Det är socialtjänstens ansvar att utreda anmälan och bedöma barnets situation och om barnet behöver skydd eller stöd.

Ett barn kan fara illa när det till exempel i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp. Det kan också handla om fysisk eller psykisk försummelse eller allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj eller ett självdestruktivt beteende. Alla barn kan fara illa men vissa barn löper högre risk än andra att fara illa.

Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn – information för dig som är anmälningsskyldig enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen, hos Socialstyrelsen

Anmäla oro för barn – Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare, hos Socialstyrelsen