Om fast vårdkontakt

En fast vårdkontakt är en person som ska hjälpa patienten i kontakterna med vården och som kan hjälpa till att samordna vårdens insatser. Det bidrar till kontinuitet, trygghet och samordning för patienten inom vården.

En fast vårdkontakt kan utses både i regional och kommunal hälso- och sjukvård. Bestämmelserna om fast vårdkontakt är till stor del lika för regional och kommunal hälso- och sjukvård, men det skiljer sig på några punkter.

Fast vårdkontakt i den regionala hälso- och sjukvården

Den fasta vårdkontakten ska vara en person som arbetar i hälso- och sjukvården och är särskilt utsedd att hjälpa en patient att samverka och samordna vårdens insatser. Olika professioner kan utses till fast vårdkontakt. Vem som utses beror på vilka behov patienten har.

Uppgifterna för den fasta vårdkontakten kan vara att

  • bistå patienten i att samordna vårdens insatser
  • informera om vårdsituationen
  • förmedla kontakter inom hälso- och sjukvården.

Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt 

  • om en patient begär det
  • även om en patient inte efterfrågar det i de fall det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet.

Fast vårdkontakt i den kommunala hälso- och sjukvården

Den fasta vårdkontakten ska vara en legitimerad person som arbetar i hälso- och sjukvården och är särskilt utsedd att hjälpa en patient att samverka och samordna vårdens insatser.

Uppgifterna för den fasta vårdkontakten kan vara att 

  • planera, samordna och följa upp patientens kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 
  • hålla patienten informerad om planerade insatser
  • hålla närstående informerade om planerade insatser, om patienten inte motsätter sig det.

När uppgifterna utförs ska den fasta vårdkontakten, om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det, samverka med

  • patientens fasta läkarkontakt
  • andra fasta vårdkontakter
  • patientens fasta omsorgskontakt
  • andra berörda inom socialtjänsten
  • närstående.

Verksamhetschefen ska utse en fast vårdkontakt

  • om en patient begär det
  • om det inte är uppenbarligen obehövligt.

Nyttan för patienten med fast vårdkontakt i den regionala och kommunala hälso- och sjukvården

En fast vårdkontakts syfte är att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. En fast vårdkontakt kan fylla olika funktioner för olika patienter. För patienter med omfattande behov av hälso- och sjukvård kan en fast vårdkontakt vara extra viktig. Det gäller exempelvis sköra äldre personer, personer som har omfattande fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar, andra intellektuella eller kognitiva funktionsnedsättningar, omfattande beroendeproblem eller personer som ofta är aktuella för akutsjukvård. En fast vårdkontakt kan även fylla en funktion för närstående.

Trygghet

Trygghet

Hur patienter bemöts av vårdpersonal kan påverka deras upplevelse av trygghet i vården. Personmässig kontinuitet, där patient och anhöriga träffar samma person över tid, är trygghetsskapande.

Kontinuitet

Kontinuitet

Kontinuitet inom hälso- och sjukvården kan förstås på olika sätt. Administrativ kontinuitet, där en person håller samman patientens vård eller är ingång till vården, har delvis beskrivits som det som motsvarar vad en fast vårdkontakt gör. Personlig kontinuitet, att patienten träffar samma person eller personer vid varje vårdtillfälle och att personalen har ett personligt ansvar beträffande patientens vård, är det som patienter ofta framfört som önskvärt.

Samordning

Samordning

Graden av komplexitet i samordning varierar med hur många av patientens vårdåtgärder som behöver samordnas. Hur samordningen kan genomföras påverkas av både organisatoriska förutsättningar och patientens förutsättningar att vara delaktig. Om en person av olika skäl har begränsade förutsättningar att vara aktiv och delaktig i sin vård och omsorg blir behovet av samordning särskilt stort.

Säkerhet

Säkerhet

Brister i samverkan mellan verksamheter är ett riskområde och problem beror ofta på otydlig kommunikation och bristande information. Patienter med omfattande vård- och behandlingsbehov kan därför ha nytta av en fast vårdkontakt för att tillgodose deras behov av bland annat säkerhet. Fast vårdkontakt är en av de fasta kontakterna som tillsammans bildar en struktur för kontinuitet, trygghet och samordning för patienten inom vården.

Krav på information till patienten om fast vårdkontakt i den regionala och kommunala hälso- och sjukvården

För att kunna påverka sin vård behöver patienten information om vem hen ska kontakta och hur vården kan nås. Det ökar tryggheten och tilliten till vården. En välinformerad patient har bättre förutsättningar att vara delaktig och ta ansvar för sin vård utifrån sina behov och förutsättningar.

Detta innebär kravet på information till patienten:

  • Patienten ska få namn på sin fasta vårdkontakt och sin fasta läkarkontakt. Det räcker inte med att informera om att en kontakt har utsetts.
  • Patienten ska få veta hur hen kan kontakta sin fasta vårdkontakt, fasta läkarkontakt och sina vårdenheter.
  • Informationen ska anpassas efter patientens förmåga att ta till sig den.
  • Kommuner och regioner behöver ha rutiner och kanaler som möjliggör tydlig information.

Nyttan för vårdgivaren med fast vårdkontakt

Kontinuitet verkar kunna påverka så att behovet av akutinläggningar och sjukhusbesök minskar. De effekter av relationskontinuitet som har utvärderats i forskningen rör framför allt medicinska värden. Det är lättare för vårdpersonalen att bedöma en patients medicinska tillstånd om patientens sjukdomshistoria och kontexten för sjukdomen är känd. Faktorer som kan vara centrala är till exempel tidigare sjukdomar, kända personlighetsfaktorer med betydelse för hanteringen av sjukdomen/hälsoproblemet, förekomst av sjukdomar i familjen och relation till yrkeslivet. Kontinuitet kan också påverka möjligheterna till vårdpersoners lärande och kompetensutveckling genom att de följer patienten över tid.

Övrigt som anses kunna ha en positiv effekt av en god kontinuitet är effektivare informationshantering. Det kan till exempel vara minskad tid för inläsning, minskat externt kommunikationsbehov och minskad risk för dubbeldokumentation. De psykologiska och sociala vinster som kan uppkomma som en följd av god kontinuitet förväntas även påverka arbetsmiljö och trivsel, något som i förlängningen kan påverka arbetsplatsens attraktionskraft och personalomsättning.

När ska en fast vårdkontakt utses i den regionala hälso- och sjukvården?

En fast vårdkontakt ska alltid utses om patienter begär det, oavsett om vården anser att det är behövligt eller inte. Patientens önskemål om vem som ska bli den fasta vårdkontakten ska tillgodoses så långt som möjligt och patienten ska få vara delaktig i processen.

En fast vårdkontakt ska utses, även om patienten inte begär det, om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Det är vårdens ansvar att patienten får information om möjligheten att få en fast vårdkontakt.

Inför utskrivning från sjukhus

För att skapa förutsättningar för trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i samband med att en patient skrivs ut från den slutna vården ska en fast vårdkontakt utses i den regionfinansierade öppna vården. Det ska ske redan när den öppna vården mottar ett inskrivningsmeddelande, det vill säga innan patienten skrivs ut från den slutna vården. Det är verksamhetschefen i den regionfinansierade öppna vården som ska utse patientens fasta vårdkontakt. Om patienten redan har en fast vårdkontakt vid enheten, får denne fortsätta att vara patientens fasta vårdkontakt.

Patienter med livshotande tillstånd

I den regionala vården ska en verksamhetschef ansvara för att det utses en legitimerad läkare som fast vårdkontakt för en patient med ett livshotande tillstånd. Det ska göras så snart som möjligt efter det att en behandlande läkare har konstaterat tillståndet.

När ska en fast vårdkontakt utses i den kommunala hälso- och sjukvården?

För en patient som får kommunal hälso- och sjukvård ska kommunen utse en fast vårdkontakt om patienten begär det eller om det inte är uppenbart obehövligt.

Detta gäller personer som får kommunal hälso- och sjukvård och som bor eller vistas i någon av följande:

  • särskilda boenden för äldre, inklusive korttidsboenden
  • boenden för personer med funktionsnedsättningar med stöd av socialtjänstlagen, SoL
  • bostad med särskild service enligt LSS
  • ordinärt boende eller biståndsbedömt trygghetsboende
  • tillståndspliktigt boende som motsvarar något av ovanstående boenden
  • personer som får hjälpmedel från kommunen i samband med hälso- och sjukvård i något av ovanstående boenden
  • personer som utöver dagverksamhet enligt SoL eller daglig verksamhet enligt LSS även får hälso- och sjukvård från kommunen.

Läs mer om att stödja vuxna personers vilja

Hur länge har man en fast vårdkontakt i den regionala hälso- och sjukvården?

En fast vårdkontakt ska utses av en verksamhetschef om en patient begär det eller om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet.

När vården självmant ska bedöma om det är nödvändigt att utse en fast vårdkontakt, är det den enskilda patientens behov av vård som styr hur länge det är lämpligt att ha en fast vårdkontakt. Det innebär att en patient kan behöva följas genom hela vårdförloppet, och vid kroniska tillstånd kan en fast vårdkontakt behöva finnas under längre tid. Behovet av fast vårdkontakt kan omprövas efter en tid.

Hur länge har man en fast vårdkontakt i den kommunala hälso- och sjukvården?

I den kommunala hälso- och sjukvården ska en fast vårdkontakt utses om patienten begär det eller det inte är uppenbarligen obehövligt. Det innebär att de flesta ska ha en namngiven fast vårdkontakt som de troligen kommer att behöva under all den tid de har hjälp från den kommunala hälso- och sjukvården. Genom rutiner i sitt ledningssystem kan en vårdgivare beskriva hur det praktiskt fungerar i sin verksamhet.

Skillnaden mellan fast vårdkontakt och fast läkarkontakt

Utöver fast vårdkontakt finns också det som heter fast läkarkontakt. Dessa har flera likheter men också tydliga skillnader. Båda har ett samordningsansvar för patienten. Fast läkarkontakt kan endast utses i den regionala offentligt finansierade primärvården och ska vara en läkare. En fast läkarkontakt kan också samtidigt ha rollen som fast vårdkontakt. Fast vårdkontakt kan utses i all hälso- och sjukvårdsverksamhet. En fast vårdkontakt behöver inte vara läkare, såvida det inte gäller en patient med ett livshotande tillstånd.

Läs mer på sidan Det finns flera sorters fasta kontakter

Läs mer på sidan Vem kan vara fast vårdkontakt?

Läs mer om fast läkarkontakt

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Meddelandeblad: Fast läkarkontakt m.m. Nr 4/2021, Socialstyrelsen, 2021
Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan – Nationell vägledning, Socialstyrelsen, 2017
Kontinuitet i vården, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2021
SOU 2016:2 Effektiv vård, regeringen, 2016

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!