En fast vårdkontakt kan utses både i regional och kommunal hälso- och sjukvård. Bestämmelserna som reglerar vad som ingår i den fasta vårdkontaktens arbetsuppgifter är till viss del lika för regional och kommunal hälso- och sjukvård, men det skiljer sig på några punkter.
Arbetsuppgifter för fast vårdkontakt i den kommunala hälso- och sjukvården
En fast vårdkontakt i den kommunala hälso- och sjukvården ska planera, samordna och följa upp patientens kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. Den fasta vårdkontakten ska också hålla patienten informerad om planerade insatser. Även närstående ska informeras, om patienten inte motsätter sig det.
När uppgifterna utförs ska den fasta vårdkontakten samverka med patientens fasta läkarkontakt i primärvården, andra fasta vårdkontakter, i tillämpliga fall med patientens fasta omsorgskontakt i hemtjänsten, andra berörda inom socialtjänsten samt närstående. Sådan samverkan ska ske om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det.
Arbetsuppgifter för fast vårdkontakt i både den regionala och kommunala hälso- och sjukvården
En fast vårdkontakt bör kunna bistå patienten i att samordna vårdens insatser, informera om vårdsituationen och förmedla kontakter med andra relevanta personer inom hälso- och sjukvården. Det fasta vårdkontakten bör också kunna vara kontaktperson för andra delar av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och andra berörda myndigheter som exempelvis Försäkringskassan.
Teamarbete är en arbetsform som kan underlätta samordning och kontinuitet. Den fasta vårdkontakten kan ha mycket att bidra med i teamarbetet runt patienten och behöver därför vara tillgänglig för bland annat patienten, närstående och andra vård- och omsorgsgivare.
Informera om vårdsituationen i den regionala och kommunala hälso- och sjukvården
Att informera om vårdsituationen kan innebära att den fasta vårdkontakten är den som lämnar den information som patienten ska få. Om information inte kan lämnas till patienten ska den i stället om det är möjligt lämnas till en närstående. Informationen får inte lämnas till patienten eller någon närstående om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar det.
Vem som ansvarar för att informera patienten om vad och när kan vårdgivaren säkerställa via sitt ledningssystem. Där kan det framgå vad den fasta vårdkontakten ska informera om. Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.
I den kommunala hälso- och sjukvården är det utpekat att det är den fasta vårdkontakten som ska hålla patienten informerad om planerade insatser. Även närstående till en patient med kommunal hälso- och sjukvård ska informeras om planerade insatser, om patienten inte motsätter sig det.
Samordna och samverka inom den regionala och kommunala hälso- och sjukvården
Att samordna vårdens olika insatser ger förutsättningar för att rätt vård ges i rätt tid och på rätt plats. Samverkan kan behöva ske med andra professioner som patienten har kontakt med både inom och utom den egna verksamheten. Patientens samtycke är i regel nödvändigt för att information ska kunna förmedlas mellan vårdgivare.
En form av samordning och samverkan är den individuella planeringen. När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska regionen och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om regionen eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till det. Vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har den fasta vårdkontakten i den regionfinansierade öppna vården ett särskilt ansvar för att kalla till en samordnad individuell planering.
För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård ska den fasta läkarkontakten delta vid upprättande av en individuell plan.
För patienter med livshotande tillstånd ska det, i den regionala hälso- och sjukvården, alltid vara en legitimerad läkare som är fast vårdkontakt. Vid sådana tillstånd är det den fasta vårdkontakten som ska ta ställning till om det behövs en individuell plan för att patienten ska få sina behov av insatser tillgodosedda. Om patienten samtycker, ska vårdkontakten se till att en sådan plan upprättas.
När en patient har flera vårdgivare kan särskilt samverkan kring läkemedelsbehandling behöva uppmärksammas.
Läs mer om Samordnad individuell plan, SIP
Förmedla kontakter med andra relevanta personer inom hälso- och sjukvården
Att få kontakt med andra inom hälso- och sjukvården kan vara avgörande för patienter med flera samtidiga diagnoser, för att främja en helhetssyn på den enskildas situation. Att förmedla kontakt kan innebära att hjälpa patienten att hitta rätt person eller mottagning att kontakta. Ibland behövs även att olika vårdgivare tar kontakt med varandra, för det behövs som regel ett samtycke från patienten. Ett muntligt samtycke som dokumenteras i journalen är tillräckligt. I de fall det är mest ändamålsenligt är det primärvården som ska samordna olika insatser.
Vara kontaktperson för andra delar av vård, omsorgen och myndigheter
Att vara patientens kontaktperson för andra delar av vård, omsorgen och myndigheter är ett sätt att stärka patientens ställning, framförallt när en persons tillstånd begränsar möjligheten att ta aktiv del av planeringen. Den fasta vårdkontakten behöver därför vara möjlig att nå för andra.