Om rehabilitering

Begreppet rehabilitering har olika innebörd beroende på olika aktör och författningar. Medicinsk rehabilitering innebär olika behandlings- och rehabiliteringsåtgärder för att patienten ska återfå funktions- och aktivitetsförmåga.

Definition av rehabilitering och habilitering enligt termbanken

Definition av rehabilitering

Definition: "insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet"

Anmärkning: Rehabilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår.

Källa: Socialstyrelsens termbank

 

Definition av habilitering

Definition: "insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet"

Anmärkning: Rehabilitering och habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår.

Källa: Socialstyrelsens termbank

Medicinsk, arbetslivsinriktad och social rehabilitering

Hälso- och sjukvården ansvarar för medicinsk rehabilitering, vilket innebär olika åtgärder för att patienten återvinner eller behåller sin funktions- och aktivitetsförmåga. Målet med medicinsk rehabilitering är att skapa goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Medicinsk rehabilitering är en integrerad del av vård och behandling, ett specialitetsöverskridande kunskapsområde oavsett diagnos, patientgrupp eller ålder.

I hälso- och sjukvårdslagen (HSL) framgår de grundläggande regler som gäller för hälso- och sjukvården, inklusive rehabilitering och habilitering.

Inom rehabiliteringsområdet arbetar flera olika yrkesgrupper, som till exempel arbetsterapeuter, dietister, fysioterapeuter, logopeder eller psykologer.

Rehabilitering har olika betydelse beroende på aktör

Rehabilitering regleras med olika innebörd på olika sätt i flera lagar. Nedan beskrivs de olika regleringarna:

Rehabilitering - olika aktörer.png

Samverkan

Samverkan är en aktivitet där minst två aktörer agerar gemensamt med ett visst syfte och mål. Den sker mellan aktörer med olika uppdrag och expertis som möts över någon form av organisatorisk gräns.

Behov av samverkan vid återgång till arbete eller annan sysselsättning.  

Behov av samverkan mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer ser olika ut för olika patienter. Samverkan vid behov gynnar patientens återgång till arbete eller annan sysselsättning.

I de flesta fall behövs ingen samverkan, patienten sköter sina kontakter med arbetsgivare och Försäkringskassan själv. Samtidigt finns det patienter som har stort behov av samverkan för att återfå arbetsförmåga och komma åter i arbete eller annan sysselsättning. Dessa patienter behöver kontakt med olika aktörer utifrån behov. Då är det viktigt att hälso- och sjukvården, patienten och de andra aktörerna vet vilka roller och uppdrag respektive aktörer har och när de bör involveras.

Ibland kan sjukskrivna patienter ha behov av koordineringsinsatser, vilket kan underlätta samverkan med andra aktörer. Regionen ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet. Koordineringsinsatser ska ges efter behov inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och bestå av personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats.

Stöd inom försäkringsmedicin

Läs mer på Kunskapsguiden:

Tema Stöd för samverkan

Om samverkan och sekretess

Främja hälsa

Hälso- och sjukvården arbetar inte bara med att behandla sjukdomar utan även med att stärka hälsa och delaktighet genom förebyggande arbete. Det kan handla om att ge råd om hälsosamma levnadsvanor, till exempel att öka den fysiska aktiviteten eller att sluta röka. Andra områden kan handla om att förebygga fallolyckor i hemmet.

Läs mer på Kunskapsguiden:

Temat Främja hälsa och förebygga ohälsa

Temat Fallolyckor

Hjälpmedel och välfärdsteknik

Hjälpmedel är en av de insatser som kan ingå i rehabiliteringen. Hjälpmedel förskrivs efter individuell behovsbedömning. Hjälpmedel syftar till att undanröja hinder för full delaktighet i samhället och skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Läs mer under temat Hjälpmedel

Välfärdsteknik kan också vara en del av rehabilitering men är ett vidare begrepp och används mycket även inom socialtjänsten. Välfärdsteknik definieras som digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.

Läs mer under temat Välfärdsteknik 

Förebyggande arbete

Förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården är både att främja hälsa, förebygga ohälsa och motverka försämring. Arbetet med förebyggande åtgärder behöver pågå under ett helt sjukdomsförlopp. Ibland kan samma typ av åtgärder vara både behandlande och samtidigt förebygga framtida ohälsa, det vill säga prevention.

Det kan handla om att informera om samband mellan levnadsvanor och hälsoproblem och ge råd och stöd till patienter som behöver ändra ohälsosamma levnadsvanor. Det kan till exempel vara stöd för att öka sin fysiska aktivitet utifrån sina specifika förutsättningar och önskemål.

Annat förebyggande arbete kan handla om att förebygga fallolyckor med olika typer av insatser. Fysisk träning, i form av en kombination av balans- och styrketräning, är den åtgärd som tydligast visar en minskad risk för fall och fallrelaterade frakturer. Hälsosamma matvanor, en säker miljö och bättre koll på läkemedelsanvändning anses också minska fallrisken.

Läs mer på Kunskapsguiden:

Temat Främja hälsa och förebygga ohälsa

Temat Levnadsvanor

Temat Fallolyckor

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring, och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen, 2016
SIP: 16 kap. 4 §, hälso- och sjukvårdslag (2017:30), riksdagen, 2017
SIP: 10 kap. 8 § SoL, socialtjänstlagen (2025:400), riksdagen, 2025

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.

Anmäl dig till Kunskapsguidens nyhetsbrev!