Om rehabilitering

Rehabilitering är ett systematiskt arbetssätt för att utreda och bedöma behov, planera och genomföra åtgärder samt följa resultat med användning av enhetliga, entydiga begrepp, termer och klassifikationer.

En rehabiliteringsprocess har en början och ett slut över en förutbestämd tidsperiod. Den kan sträcka sig mellan olika vårdnivåer och huvudmän samt mellan olika vårdgivare och utförare. 

Definition av rehabilitering och habilitering enligt termbanken

Rehabilitering

Definition: "insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet"

Habilitering

Definition: "insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet"

Rehabilitering och habilitering

Anmärkning

Rehabilitering och habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår.

Källa: Socialstyrelsens termbank 

Medicinsk, arbetslivsinriktad och social rehabilitering

Rehabilitering kan bland annat innefatta medicinsk, arbetslivsinriktad och social rehabilitering.

Medicinsk rehabilitering

Inom hälso- och sjukvården avses i huvudsak den medicinska rehabiliteringen, som är en integrerad del av vård och behandling och ett kunskapsområde oavsett diagnos, patientgrupp eller ålder. Inom rehabiliteringsområdet arbetar flera olika yrkesgrupper, som till exempel arbetsterapeuter, dietister, fysioterapeuter, logopeder eller psykologer.

Arbetslivsinriktade insatser

Olika arbetslivsinriktade insatser kan ges av både arbetsgivare, hälso- och sjukvård och myndigheter. En god samordning mellan dessa instanser är viktig.

Social rehabilitering

Social rehabilitering kan handla om olika stöd för att stärka sociala funktioner, självständighet och delaktighet i samhällslivet. Stöd i form av till exempel ledsagarservice eller daglig verksamhet kan ges som bistånd enligt socialtjänstlagen om förutsättningarna för rätt till bistånd är uppfyllda.

Samverkan med de yrkesgrupper som arbetar med de medicinska, arbetslivsinriktade och sociala insatserna är väsentlig för en framgångsrik rehabilitering.

Hälso- och sjukvården arbetar inte bara med att behandla sjukdomar utan även med att stärka hälsa och delaktighet genom förebyggande arbete. Det kan handla om att ge råd om hälsosamma levnadsvanor, till exempel att öka den fysiska aktiviteten eller att sluta röka. Andra områden kan handla om att förebygga fallolyckor i hemmet.

Läs mer på Kunskapsguiden:

Temat Främja hälsa och förebygga ohälsa

Temat Fallolyckor

Hjälpmedel och välfärdsteknik

Hjälpmedel är en av de insatser som kan ingå i rehabiliteringen. Hjälpmedel förskrivs efter individuell behovsbedömning. Hjälpmedel syftar till att undanröja hinder för full delaktighet i samhället och skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Läs mer under temat Hjälpmedel

Välfärdsteknik kan också vara en del av rehabilitering men är ett vidare begrepp och används mycket även inom socialtjänsten. Välfärdsteknik definieras som digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.

Läs mer under temat Välfärdsteknik 

Förebyggande arbete

Förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården är både att främja hälsa, förebygga ohälsa och motverka försämring. Arbetet med förebyggande åtgärder behöver pågå under ett helt sjukdomsförlopp. Ibland kan samma typ av åtgärder vara både behandlande och samtidigt förebygga framtida ohälsa, det vill säga prevention.

Det kan handla om att informera om samband mellan levnadsvanor och hälsoproblem och ge råd och stöd till patienter som behöver ändra ohälsosamma levnadsvanor. Det kan till exempel vara stöd för att öka sin fysiska aktivitet utifrån sina specifika förutsättningar och önskemål.

Annat förebyggande arbete kan handla om att förebygga fallolyckor med olika typer av insatser. Fysisk träning, i form av en kombination av balans- och styrketräning, är den åtgärd som tydligast visar en minskad risk för fall och fallrelaterade frakturer. Hälsosamma matvanor, en säker miljö och bättre koll på läkemedelsanvändning anses också minska fallrisken.

Läs mer på Kunskapsguiden:

Temat Främja hälsa och förebygga ohälsa

Temat Levnadsvanor

Temat Fallolyckor

Faktagranskad av: Socialstyrelsen Senast granskad:

Källor:

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring, och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen, 2016
SIP: 16 kap. 4 §, hälso- och sjukvårdslag (2017:30), Riksdagen
SIP: 2 kap. 7 §, socialtjänstlag (2001:453), Riksdagen

Prenumerera på nyhetsbrevet!

Håll dig uppdaterad genom att prenumerera på Kunskapsguidens nyhetsbrev – få nyheter och uppdateringar direkt i din inkorg.